Spädbarns tarmflora starkt kopplad till ökad risk för astma

29 september, 2016

Äntligen något som kan leda till ett genombrott när det gäller att förebygga astma hos barn! Genom att utforska tarmfloran hos en månad gamla bebisar, har amerikanska forskare nu kunnat kartlägga en trolig mekanism för hur astma kan utvecklas hos barn. Studien visar att en rubbad tarmflora första tiden i livet är kopplad till en tre gånger högre risk att ha astma vid fyra års ålder: Newborn Gut Microbiome Predicts Later Allergy and Asthma, Study Finds.

Astma kopplat till mer svamp i tarmen

Med hjälp av den senaste tekniken analyserade forskarna bajset från 130 bebisar (levererat via deras blöjor). Baserat på vilket mönster av bakterier och svamp bajset innehöll, gick det att dela in bebisarna i tre olika grupper. Den minsta gruppen, som bestod av 11 bebisar, saknade vissa viktiga tarmbakterier och hade mer svamp i tarmen.

Tarmfloran producerade fel fettsyror

För att förstå hur den avvikande tarmfloran påverkade bebisarna, analyserade forskarna även vilka spår av bakteriers och svampars ämnesomsättning som fanns i blöjan (bakterier och svampar tillverkar olika ämnen, till exempel fettsyror). Det visade sig att bebisar med en mer komplett tarmflora hade ämnen som dämpar inflammation i sitt bajs. Bebisar med en rubbad tarmflora saknade dessa ämnen. Dessutom hade de en fettsyra med det fantasifulla namnet 12, 13 DIHOME i tarmen. 12, 13 DIHOME är kopplad till astma hos vuxna och forskarna kunde visa att fettsyran triggar igång immunceller.

Mer kunskap kan leda till kontroll över astman

Som du kan läsa i Smakäventyret har forskare gett både gravida kvinnor och spädbarn probiotika för att minska risken för eksem. Sådana studier visar att vissa bakterier kan halvera risken att utveckla eksem, medan andra bakterier inte har någon effekt alls.

Forskning visar också att varierad mat tidigt under livet är kopplat till lägre risk för allergiska besvär. En förklaring är att maten har en stor inverkan på tarmfloran.

Det fantastiska med denna studie är att forskarna nu verkligen börjar ringa in vilka bakterier som är viktiga för att skydda mot astma. Ju mer vi vet om detta, desto större chanser har vi att förebygga allergiska besvär. Antalet barn som utvecklar astma och allergier har ökat lavinartat. Tänk om detta kan vända utvecklingen!


Bebisar och gluten – kan det vara skadligt?

27 september, 2016

gluten

Nyligen mejlade Paulina. Hon undrade kring bebisar och gluten. Så här skriver hon:

”Jag måste fråga hur du skulle gjort i min situation om du haft en liten bebis idag. Jag vill helst inte ge gluten alls till min son eftersom jag tror att alla människor mår bättre av att utesluta gluten. Gör jag honom en otjänst genom att vänta till efter han är ett år? BVC rekommenderar väl att införa det under amning och vill nog att jag ska börja introducera det redan nu men jag lyssnar inte mkt på deras råd… Min son är nu 6 månader gammal.”

Mitt svar – tidig introduktion av gluten kan vara till skada

Hej Paulina! En sak är säker – hade jag vetat allt jag vet idag när mina barn var små, hade jag hanterat gluten på ett helt annat vis. Sötingen på bilden ovan är min dotter, 5,5 månader gammal. Idag är hon 10 år och gör pikvolt med skruv. När bilden togs hade hon just lärt sig åla framåt. Och äta smörgåsrån.

Som den duktiga förälder jag var, såg jag noga till att mata henne med smörgåsrån i princip varje dag. Min bvc-sköterska sa – precis som din – att det kunde skydda mot utveckling av glutenintolerans.

Nu kan vi med ganska stor säkerhet slå fast att dessa råd är fel.

Ju mer gluten, desto sämre

I slutet av förra veckan presenterades en ny avhandling från Lunds universitet: Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans. Carin Andrén Aronsson vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har kartlagt kopplingarna mellan bebisars glutenätande och risken att utveckla glutenintolerans i en stor studie kallad TEDDY. Resultaten visar att:

– Att få gluten tidigt är inte kopplat till något skydd mot glutenintolerans.

– Amning är inte kopplat till ett skydd mot glutenintolerans.

– Ju mer gluten bebisen får, desto högre är risken att utveckla glutenintolerans.

Utöver forskningen från Lunds universitet, finns en klinisk studie som visar att bebisar som får gluten efter ett års ålder utvecklar glutenintolerans senare än bebisar som får gluten redan vid 6 månader.

Kanske skydd mot veteallergi

Skulle jag då helt ha undvikit att ge mina barn vete? Det är jag inte säker på. Det finns nämligen en hel del som talar för att barn är skyddade mot allergier om de får smaka på mat tidigt. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och skilja på glutenintolerans, som är en autoimmun sjukdom, och veteallergi, som är en… allergi. De två sjukdomarna fungerar helt olika i kroppen.

Smakäventyret kan du läsa om den forskning som visar att bebisar kan skyddas mot jordnötsallergi om de får ner maten i magen. En hel del talar för att detta även gäller äggallergi. Frågan är om det också gäller andra allergier, som veteallergi? Det vet vi inte idag. Hade jag fått en liten bebis, skulle jag nog ändå ha gett hen väldigt små mängder vete någon gång varje vecka. Om bara lite vete får komma ner i magen, får immunförsvaret en chans att träna sig och känna igen vetet som något ofarligt.

Inga hela bitar smörgåsrån alltså, som på bilden, utan små mängder vete. Utöver det hade jag sett till att ge barnet möjligheter att smaka på all övrig mat: broccoli, blomkål, fisk, ägg, leverpastej, lax, kronärtskocka, parmesanost, oliver, linser, hummus, sill, pumpa… You name it. Det är med sorg i hjärtat jag tittar på bilden ovan. Tänk vad roligt den där nyfikna lilla personen kunde ha haft med all mat – bara jag hade gett henne chansen.


Socker och mättat fett – så fälldes ett historiskt avgörande

19 september, 2016

Förra veckan missade svensk media att plocka upp det som blev en världsnyhet: att sockerindustrin under 1960-talet betalade forskare för att tona ner studier som visade att socker var skadligt. Igår skrev dock Karin Bojs en bra krönika i DN: Så sockrade lobbyn dina näringsråd – DN.SE.

Mättat fett och socker gick hand i hand

För att ni läsare ska fatta hur enormt bräcklig den vetenskapliga grunden var för att sätta varningstriangel på mättat fett, vill jag visar er denna graf som ligger i en vetenskapliga kommentar i Jama Internal Medicine. 

korrelation-mattat-fett-och-socker

Den visar data från 1967 på hur mycket socker och mättat fett folk åt i olika länder. Marion Nestlé, amerikansk professor som granskar livsmedelsindustrin, har tagit fram grafen utifrån historiska data. Som ni ser korrelerar intaget av socker och mättat fett perfekt. De befolkningar som åt mycket mättat fett, åt också mycket socker. Utifrån detta antog man ändå att det var mättat fett som låg bakom den ökning av hjärt-kärlsjukdom man såg i vissa länder.

Det finns liknande bilder en artikel skriven av Ancel Keys, den amerikanska forskare som hårdast drev tesen att mättat fett skulle vara livsfarligt. År 1971 menade han att det inte alls var socker som orsakade hjärtsjukdom. Men i hans grafer korrelerade intaget av socker i olika länder…

1971-ancel-keys-socker

…i princip lika väl med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom som intaget av mättat fett.

1971-ancel-keys-mattat-fett

En kritiskt tänkande forskare skulle i detta osäkra läge ha genomfört en studie som jämförde effekten av mättat fett och socker i maten. Men Ancel Keys slog utan tvekan fast att socker var okej och att mättat fett skadade hjärtat.

Sockerindustrin såg en chans att ta marknadsandelar

I artikeln i Jama Interna Medicin beskrivs vilken potential sockerindustrin såg i lågfettkosten. År 1954 höll Henry Hass’s som ledde Sugar Research Foundation ett tal där han säger följande: ”If the carbohydrate industries were to recapture this 20 percent of the calories in the US diet (the difference between the 40 percent which fat has and the 20percent which it ought to have) and if sugar maintained its present share of the carbohydrate market, this change would mean an increase in the per capita consumption of sugar more than a third with a tremendous improvement in general health.”

Någon ”tremendous improvement in general health” blev det dessvärre inte. År 1971 fick vi svenskar det första rådet om att dra ner på mängden mättat fett i maten. Hur mycket socker vi åt spelade mindre roll. Livsmedelsverket satte till och med sin nyckelhålsmärkning på glass. Bara det var lågfettglass, så ansågs det vara nyttigt.

Detta ledde såklart till att sockerindustrin tog stora marknadsandelar. Och idag är vi där vi är.


Livsviktig forskning – nu satsar Kostfonden på typ 1-diabetes

18 september, 2016

Vilken vecka det har varit! Först kom den häpnadsväckande nyheten i New York Times om att sockerindustrin betalat forskare för att skönmåla sockret och fälla det mättade fettet på 1960-talet. Sedan fick jag stipendium för att skriva bok om cancer. Men vet ni vad jag känner mig absolut gladast och stoltast över? Att Kostfonden nu kan satsa på en studie av hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes.

En av de viktigaste sakerna ever

Sällan har något känts så viktigt som den studien. Förra året vid den här tiden strömmade det plötsligt in en rad minnesgåvor till Kostfonden. Marie Nehagen hade gått bort, grundare av Smarta Diabetiker. Hon var endast 38 år gammal. Sedan tonåren hade hon haft diabetes och njurarna var slut. Ett högt blodsocker mer än halverade hennes livslängd. För sent upptäckte hon att en lågkolhydratkost kunde sänka blodsockret.

Hennes historia berörde mig – och många andra – djup. Kostfondens vetenskapliga råd skulle i samma veva bestämma vad fonden skulle satsa på härnäst.  Jag beslöt mig för att lyfta frågan om kost vid typ 1-diabetes. Borde vi inte satsa på en utvärdering av det? Det blev ett rungande ja i rådet. Alla var ense. I vårt vetenskapliga råd sitter bland annat Jonas Lindblom, som projektledde den statliga genomgången ”Mat vid diabetes.” Slutsatsen var att det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid typ 1-diabetes är väldigt bräckligt.

Tack alla fantastiska bidrags- och månadsgivare…

Och nu har alla ni underbara bidrags– och månadsgivare donerat pengar så att vi kan göra denna satsning! Ni ska vara grymt stolta över er själva. Ni har gjort att vi på Kostfonden nu beräknar att vi kan satsa 600 000 kronor på studien, som totalt kommer att kosta cirka 3,6 miljoner kronor (vi och forskarna arbetar just nu på att hitta medfinansiärer som pytsar in resten).

…era pengar kan förlänga livet på många personer

Varför ska vi då utvärdera effekten av en lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes? Jo,  idag finns det tusentals barn och vuxna med typ 1-diabetes i Sverige, som får precis samma kostråd som Marie Nehagen fick: 50-60 procent av alla kalorier ska komma från kolhydrater. Visar Kostfondens studie att en lågkolhydratkost sänker och stabiliserar blodsockret på deltagarna, utan att ge biverkningar, kan kostråden komma att förändras. Det i sin tur kan förlänga livet på enormt många människor. Typ 1-diabetes har krupit ner i åldrarna. Vissa är bebisar när de drabbas. Det är otroligt viktigt att de får bästa möjliga hjälp att hålla blodsockret i schack, annars riskerar de att förkorta livet med många, många år.

Den senaste tiden har det också varit en debatt om en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes kan orsaka farliga blodsockerdippar och ketoacidos, ett livshotande tillstånd där blodet blir surt. En del läkare varnar för lågkolhydratkost, medan personer som har testat att skära ner på kolhydraterna tvärt om menar att de får ett jämnare blodsocker och färre dippar. Endast en välgjord vetenskaplig studie kan visa vem som har rätt.

Sällan har något känts så viktigt som detta. Kostfonden har samlat in 400 000 kronor av de 600 000 som behövs. Jag hoppas att du som läser det här också vill vara med och bidra. Donerar du en summa som motsvarar ett glas vin på krogen varje månad, kan du – tillsammans med alla andra – göra en enormt skillnad.

Ge en engångsdonation, eller bli månadsgivare. PRONTO!


Ett stipendium för att skriva en bok om cancer!

13 september, 2016

Tycker ni hon på bilden ser glad ut? Det är hon!!! Bilden sprids just nu med en text från TT, där det berättas att jag just har fått ett stipendium från Natur & Kultur om 100 000 kronor för att skriva en bok om cancer. Läs mer här: Stipendiater ska sprida forskning.

Det är en idé som jag har haft länge. Jag kommer att bli en riktig arkivråtta och kanske – förhoppningsvis – få resa lite över världen. En sak jag är nyfiken på är hur det kommer sig att samer som lever traditionellt har lägre risk att drabbas av cancer än övriga skandinavisk befolkningen, trots att de äter så mycket rött kött.

Antalet fall av cancer ökar (även bland yngre personer). Målet med boken är att nagelfara rådande hypoteser kring varför vi så ofta drabbas av de cancerformer som är kopplade till livsstilen, bland annat bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer. Jag tänker att om vi ska kunna förebygga cancer, måste vi hitta den faktiska orsaken. De teser som finns idag har många svagheter i sig, och det är dessa svagheter jag vill blottlägga.

Det ska bli så otroligt spännande. Tack Natur & Kultur!