Fråga: Hur påverkar LCHF egentligen kroppen i längden?

Postat av Ann Fernholm den 21 maj 2013.

En läsare har hört av sig och undrar om det här med lågkolhydratdiet verkligen kan vara bra i längden. Ett sötare blod fick henne att tappa sugen på kolhydrater och hon och hennes man la om kosten för sju veckor sedan. De tycker att maten är god och båda har gått ner i vikt. Men att äta mer fett känns ändå konstigt. Så här står det:

”Jag anser mig vara frisk förutom högt blodtryck och övervikt. Annars mår jag bara finfint och jag älskar att träna. Min man mår också bra förutom en ganska rejäl övervikt med stor mage. Vi har aldrig haft problem med något sockervärde.

Mitt problem är att jag ibland ändå blir så himla orolig. Är det verkligen bra att äta så här i längden? Läser ibland om att personer som har ätit så här en längre tid får problem med att tåla kolhydrater överhuvudtaget, som typ diskussionen som man kan hitta här: http://forum.kostdoktorn.se/topic/507-insulink%C3%A4nslighet-och-lchf/. Det är nog fler än jag som är lite fundersamma. Har du något att säga om det här?”.

Mitt svar: kroppen anpassar sig till mindre socker

Länken du skickade till kostdoktorns forum innehåller en fråga om man kan börja reagera sämre på hormonet insulin av att äta mindre kolhydrater. Det finns inga vetenskapliga studier på detta, så jag kan absolut inte säga någonting säkert. Men väldigt mycket forskning kopplar samman bukfett med att man reagerar sämre på insulin. Går du ner i vikt, förbättrar du mycket sannolikt också din insulinkänslighet. Får du dessutom upp ditt goda HDL-kolesterol, är det ett gott tecken på att allting går åt rätt håll.

En annan fråga i diskussionstråden handlar om magen och kolhydrater. Många magar mår bättre när de inte utsätts för så mycket kolhydrater. I Ett sötare blod refererar jag till fem magexperter som förklarar varför det blir så. MEN. En del upplever att det gör värre ont än någonsin tidigare, när de sedan är bortbjudna eller går på restaurang och då äter lite kolhydrater igen. Kan en lågkolhydratdiet göra att man får mer magbesvär?

Svaret på kort sikt är ja. Det finns forskning som tyder på att när du till exempel inte äter lika mycket vitt socker längre, nedreglerar tarmarna sin förmåga att ta hand om fruktos (som ju är en del av vitt socker). Kroppen anpassar sig helt enkelt till vad du äter. Äter du inte en massa fruktos, kommer kroppen inte lägga energi på att hålla det systemet uppe. Äter du sedan plötsligt en stor dos fruktos, kommer tarmarna inte klara av att ta hand om det. Sockret fortsätter då genom tarmsystemet och föder alla bakterier där. Det leder till all sköns magproblem med en massa gaser och annat.

Men kroppen är inte sämre än att den kan anpassa sig tillbaka. Börjar du äta fruktos igen, kommer den sätta igång sitt system för detta. Jag har inte tagit reda på om detta även gäller sockerarten glukos, som ju finns i både vitt socker och i stärkelse. Men jag skulle gissa att samma sak gäller här. Om du vill börja äta kolhydrater igen, ska du kanske därför stegvis anpassa kroppen så att den blir beredd.

Det är värre med fett på magen än fett i maten

När du frågar ”Är det verkligen bra att äta så här i längden?” gissar jag att det handlar om fett och blodfetter. Om du är orolig för blodfetterna föreslår jag att du går till läkaren och mäter dem. Be läkaren att titta på kvoten mellan det onda LDL-kolesterolet och det goda HDL-kolesterolet. Det goda kolesterolet tar nästan alltid ett ordentlig hopp uppåt när man lägger om dieten och det är bra. Om läkaren, som många läkare gör, istället tittar på totalkolesterolet kan det bli högt just för att det goda kolesterolet går upp. Men då tolkar de ett högt gott kolesterol som något dåligt. Jag har personligen svårt att förstå varför vården gör så. Det är helt förvirrat. Därför är det viktigt att ha koll som patient. Det finns en faktaruta i kapitel 4 av Ett sötare blod där du får tips om vilka blodfetter du ska titta på och hur du ska tolka dem. Läs på innan du går till läkaren och be hen att framför allt fokusera på HDL-kolesterolet och kvoten mellan LDL/HDL.

Vill du inte dra ner så mycket på kolhydraterna, kan du alltid äta en GI-diet. Då äter man långsammare kolhydrater som quionoa, bulgur, råris och riktigt fullkornsbröd. Men då ska det verkligen vara hela korn i brödet.

Att ni har gått ner i vikt är annars ett gott tecken. Bukfett förkortar generellt livet. Det finns idag ingen forskning som visar att det skulle vara farligt att ha fett i maten. Läs de tre citaten högst upp i kapitel 3 av Ett sötare blod. Det är direktcitat från den senaste vetenskapliga litteraturen. Det finns ingen koppling mellan mättat fett i maten och hjärtinfarkt. Däremot finns det starka kopplingar mellan bukfett och hjärtinfarkt.

Det är alltså värre att ha fett på magen än fett i maten.

Share Button

Jämn andning under sömnen gav lägre blodsocker

Postat av Ann Fernholm den 20 maj 2013.

En av de sjukdomar som är kopplade till högt blodsocker är sömnapné, då man har långa andningsuppehåll när man sover. Både sömnapné och högt blodsocker är också kopplat till en högre risk för hjärtsjukdom. Nu rapporterar forskare från en internationell thoraxkonferens i Philadelphia att:

Behandling av sömnapné förbättrar blodsockernivåerna vid prediabetes

När personer med prediabetes fick sova med en andningsmask som håller ett lätt övertryck (så att luftvägarna är öppna hela natten) förbättrades deras blodsockerkontroll. I pressmeddelandet står att så många som två tredjedelar av alla personer med typ 2-diabetes förmodligen lider av sömnapné.

En släktning till mig, som har diabetes, kunde lägga bort sin andningsmask när han började äta lågkolhydratkost. På tre månader gick han ner 15 kilo och som en positiv bieffekt började han andas normalt på nätterna. Är det någon av er läsare som har en liknande erfarenhet?

Share Button

Veckans Affärer om kostnaderna i diabetesvården

Postat av Ann Fernholm den 16 maj 2013.

Veckans Affärers reporter Emanuel Sidea skriver idag om Ett sötare blod: ”Skippa sockret och sänk vårdkostnaderna.”  Slutet av artikeln: ”Vad kunde finansieras om kostnaden för diabetesvården i Sverige halverades? Ett femte jobbskatteavdrag och lite därtill, eller samtliga rot- och rutavdrag som gjordes i fjol. Plus en friskare befolkning. ”

Jag hoppas vår finansminister läser detta och tar sig en funderare!

Ett tillägg efter kritik: jag tycker inte finansministern ska styra över vården. Däremot, som jag skriver i Ett sötare blod, borde han avsätta pengar till en riktig bra studie som utvärderar den långsiktiga effekten av olika dieter vid diabetes. Det finns stora och mycket kostsamma kunskapsluckor när det gäller kostråd till diabetiker.

Share Button

Kolesterolsänkande läkemedel förstör effekten av motion

Postat av Ann Fernholm den 16 maj 2013.

För någon vecka sedan rapporterade jag att forskare sett att kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, kan påverka bananflugors nervceller. Forskarna trodde att påverkan på nervceller kan förklara varför vissa människor blir förvirrade av statiner.

Nu kommer ännu en oroande rapport kring dessa läkemedel. Denna gång är försöken gjorda på människor. Forskarna följde 37 personer med fetma som levde ett stillasittande liv, men som fick träna under tolv veckor. 18 av deltagare fick samtidigt ta en daglig dos av statinläkemedlet simvastatin (40 mg).

Det visade sig att träningen gav mycket sämre effekt för de som tog läkemedlet. De fick knappt någon förbättring alls. Den grupp som enbart motionerade, ökade däremot sin syreupptagningsförmåga med tio procent.

Statiner försämrar musklers energiförsörjning

Forskarna undersökte också hur muskelcellernas energikraftverk, de så kallade mitokondrierna, påverkades. Mitokondrier är en mycket viktig del av cellen. De producerar energirika molekyler och konsumerar samtidigt syre. Gruppen som enbart motionerade ökade mitokondriernas effektivitet med 13 procent, medan simvastatin ledde till en sänkning med 4,5 procent.

Forskarna publicerar resultaten i tidskriften Journal of the American College of Cardiology under rubriken: Simvastatin impairs exercise training adaptations.

I artikeln skriver de att det finns andra studier som har gett liknande resultat. Här är en länk till en sådan studie, genomförd i Danmark:

Simvastatin Effects on Skeletal Muscle : Relation to Decreased Mitochondrial Function and Glucose Intolerance

De tror att statiners påverkan på cellernas energikraftverk kan förklara varför många får muskelvärk som bieffekt.

850 000 människor i Sverige tar statiner. De flesta av dessa har bukfetma, typ 2-diabetes och ett för sött blod. Motion hjälper till att hålla blodsockret på en låg nivå. Att statiner påverkar effekten av motion, är riktigt allvarligt.

Är det någon av er läsare som har märkt att syreupptagningsförmågan blev sämre när ni började äta statiner?

Här är en pressrelease på engelska kring studien:

Cholesterol-Lowering Drug May Reduce Exercise Benefits for Obese Adults, MU Study Finds

Share Button

Föredrag Farsta bibliotek nästa torsdag 23 maj

Postat av Ann Fernholm den 15 maj 2013.

I nästa vecka håller jag föredrag på Farsta bibliotek här i Stockholm. Det börjar 18.30. Fri entré. Alla som vill är välkomna! Mer info:

biblioteket.stockholm.se/kalender/ett-sötare-blod-–-om-hälsoeffekterna-av-ett-sekel-med-socker

Share Button