En midsommar när blommorna slokar

24 juni, 2016

gräslök

Det känns ärligt talat svårt att önskar er bloggläsare en glad midsommar i år. Nyheten om att Storbritannien ska lämna EU är alltför tung. Tidigare i våras lyssnade jag på Astrid Lindgrens krigsdagböcker. Från dem bär jag med mig den vanmakt hon kände inför att världen slogs i spillror och hur snabbt tillvaron kan rämna när galenskapen får grepp. Som Alf Svensson sa nyligen när han var med i Söndagsintervjun i P1: först när nazism, fascism och kommunism hade slagit sönder Europa fullständigt, kunde vi enas. Det går att kritisera EU på många vis, men som jag ser det är ett nära samarbeta inom Europa nödvändigt för att vi ska leva fredligt.

Med det sagt, hoppas jag ändå att sillen ska smaka bra och att ni får en skön dag.


Graviditetsdiabetes och fetma – ökad risk för autism hos barnet

22 juni, 2016

Som en del av er vet brukade jag skriva krönikor för tidningen Matkärlek. Bara dagarna innan förlaget bakom Matkärlek gick i konkurs hade jag skickat in en text. Den publicerades tyvärr aldrig, men nu lägger jag upp den här på bloggen. Alla ni som tycker att den är läsvärd, stöd Kickstarter-kampanjen som ska blåsa liv i Matkärlek igen: kickstarter.com. Om chefredaktören Anne Aobadia får en möjlighet att driva tidningen i egen regi, kommer den ha mycket större möjligheter att överleva än när den ligger under ett förlag som är tyngt av en massa andra förlustbringande tidningar. Får Matkärlek en ny chans blir det fler liknande krönikor. Personligen kan jag tänka att detta är en av de viktigaste som jag har skrivit:

Ät bra mat – för dina framtida barns skull

Diabetes hos mamman är kopplat till en dramatiskt ökad risk att barnet ska utveckla autism, visar en ny vetenskaplig studie. Har mamman samtidigt fetma ökar risken än mer. Unga kvinnors matvanor kan alltså påverka de framtida barnens hälsa.

Vi vet att den mat vi stoppar i våra magar påverkar vår egen hälsa. Det är självklart för oss. Men nu tyder allt mer på att vi – jobbigt nog – måste vidga våra perspektiv och även tänka på våra framtida barn när vi väljer vad vi äter. I boken Det sötaste vi har berättar jag om en rad studier som visar att om en mamma har högt blodtryck, fetma eller diabetes under själva graviditeten, ökar risken att barnet ska drabbas av autismspektrumtillstånd (AST) med ungefär 60 procent.

Nu bekräftar en stor amerikansk studie dessa samband. Forskarna följde 2 734 mödrar och barn som har vårdats vid Boston Medical Center. 102 av barnen diagnostiserades med AST, en funktionsnedsättning där barnet till exempel kan ha svårt att samspela med andra (en del barn får även av utvecklingsstörningar, talsvårigheter och epilepsi). Analyserna visade att risken för AST tredubblades om mamman hade diabetes innan hon blev gravid. Hade hon även fetma ökade risken för AST nästan fyra gånger.

Under de senaste decennierna har allt fler barn fått någon av de diagnoser som ryms inom AST, exempelvis autism och Aspergers syndrom. Siffror från USA visar på en skrämmande utveckling. På 1980-talet uppskattade olika undersökningar att ungefär 1 på 2500 barn hade AST. År 1996 var 1 på 294 barn i åldern 3-10 år drabbade, enligt en undersökning genomförd i Atalanta. År 2002 konstaterade amerikanska Centre for Disease Control and prevention att 1 av 156 barn i åttaårsåldern hade diagnosen. År 2010 var siffran nere på 1 av 68 – alltså nästan 1,5 procent av alla åttaåringar.

En viktig förklaring till ökningen är att fler fall av AST fångas upp i vården och att barn med mildare symptom nu diagnostiseras. Men epidemierna av diabetes och fetma är alltså en annan sannolik orsak till den dramatiska ökningen.

Hur kan då mammans diabetes påverka barnets hjärna? En förklaring kan vara att mamman har en inflammation i kroppen när hon har diabetes. Forskning visar att andra inflammationsdrivande sjukdomar – som en långvarig och kraftig influensa eller autoimmuna sjukdomar – också ökar risken för autism. Inflammationen verkar påverka barnets utveckling.

När jag skriver detta, vet jag att det kan leda till starka reaktioner. En del kommer att tycka att jag skuldbelägger föräldrar som har barn med autismspektrumtillstånd. Andra kommer tycka att jag uttalar mig om samband som än så länge endast vilar på ganska bräcklig vetenskap. De kommer påpeka att deras dotter inte hade diabetes, ändå fick hon ett barn med autism (det finns självklart flera orsaker till autism).

Det är en svår balansgång att gå. Personligen anser jag att vi på ett nyanserat vis måste tala öppet om vad vetenskapen visar. I detta fall för alla framtida barns skull. Och tänk vilka möjligheter vi har. Börjar vi ge våra barn hemlagad och riktig mat – sådan som är gjord med kärlek – kommer det absolut påverka barnens hälsa positivt. Dessutom kanske det möjligtvis även kan leda till färre barn med autism i nästa generation. Det tror jag ingen skulle ha något emot.

Stöd nu Matkärlek – för fler liknande krönikor.


Nordic Sugar har svarat på läkarens skarpa kritik

21 juni, 2016

sockerpropagandaKära läsare – med humor ska världen erövras. I förra veckan publicerade jag ett brev från Olivia Marsh Landén, underläkare på Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna, där hon tackade sockertillverkaren Nordic Sugar för den tidning som de hade skickat till vårdcentralen: Sockerpropaganda – läs läkarens vassa brev till Nordic Sugar.

Brevet har fått nästan 4 000 gillningar och delningar på Facebook. Dessutom blev det ett reportage i SVT:s lokalnyheter (Läkare upprörda – sockerpropaganda på vårdcentralen) där Oliva Marsh Landéns gav en perfekt oneliner: Vi har inget behov av socker i vår kost. 

Nordic Sugars svar

Nu har Nordic Sugar också svarat på den skarpa kritiken:

Tack för din mail.

Syftet med tidningen Perspektiv är, att förmedla relevant fakta- och evidensbaserad kunskap om sockrets roll i kosten. Som sockerproducent ser vi det som en del av vårt ansvar.

I Perspektiv sätter vi fokus på olika områden, som är relevanta för den aktuella nutritionsdebatten, och ber ledande forskare på det aktuella området att belysa ämnet.

Denna gång har vi bett Mikael Fogelholm, professor i folkhälsonutrition på Helsingfors universitet, att genomgå det vetenskapliga stödet för såväl de nordiska näringsrekommendationerna som internationella rekommendationer för sockerkonsumtion. Det anser vi, som sockerproducent, är ett relevant bidrag till nutritionsdebatten.

Vi förstår av din mail att du inte delar denna uppfattning. Du är välkommen att meddela oss namnen på de prenumeranter på Kungshälsans Vårdcentral, som önskar att upphöra med sin prenumeration på Perspektiv.

Trevlig helg.

Med vänlig hälsning
Anne-Nielsen
Nutrition Communication

Icke-evidensbaserad titel

Jag gillar titeln på personen som skriver under mejlet. Nutrition Communication. Nutrition handlar om hur en person ska få i sig den näring kroppen behöver. Något mer vitaminfattigt än Nordic Sugars produkter finns knappast. En mer evidensbaserad titel hade varit Sugar Communication.

För er som vill njuta mer av Olivia Marsh Landéns texter kan jag rekommendera två krönikor i Läkartidningen, varav den första är bland det mest hjärtgripande jag har läst på länge:

Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?

Att lära sig ta semester


TV4: ”Onda kolesterolet inte farligt”

17 juni, 2016

Skärmklipp 2016-06-17 11.43.18

I morse gästade Ralf Sundberg, docent, kirurg och författare, TV4:s Nyhetsmorgon: ”Onda kolesterolet inte farligt.” Han berättade om en ny studie i BMJ Open där han tillsammans med andra forskare har kartlagt kopplingarna mellan ett högt ”ont” LDL-kolesterol och risken att avlida i förtid: Lack of an association or an inverse association between low-density- lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematik review.

Slutsatsen är att för personer som är äldre än 60 år är ett högt LDL-kolesterol kopplat till en lägre dödlighet. Alltså tvärt mot vad man har hävdat tidigare.

Dags att fokusera på blodsockret istället

För några veckor sedan skrev jag om ett nytt läkemedel som effektivt sänker det ”onda” LDL-kolesterolet, men som helt saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt. Miljardtals kronor har lagts på att utveckla ett läkemedel som nu har kasserats. Utan tvekan var läkemedelsbolagets hypotes felaktig. Studien visar tydligt att det är dags att skifta huvudfokus när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Från kolesterolet till blodsockret och inflammation i kroppen.


Barnfetma x 40 år = hjärtsvikt+skrumplever

17 juni, 2016

Två nyheter från igår och idag bildar tillsammans en urdeppig ekvation: barnfetma x 40 år=hjärtsvikt+skrumplever.

Igår hade DN följande rubrik: Övervikt i ungdomen ökar risken för leversjukdom. Forskare kartlagt 45 000 män som mönstrade år 1970. De som då hade övervikt löpte 64-procents ökad risk att ha drabbats av allvarlig leversjukdom 40 år senare. Till allvarlig leversjukdom räknas till exempel skrumplever och död i leversjukdom.

Nu till de riktigt deppiga siffrorna. Då – på 1970-talet – hade bara 7 procent av alla mönstrande män övervikt och endast 1 procent hade fetma. Nu – år 2016 – ser Folkhälsomyndighetens siffror för män i åldern 16-29 år ut så här:

Fetma övervikt män

Det är sju gånger fler som har fetma och nästan fyra gånger fler som har övervikt. Vi kan alltså räkna med en kraftig ökning av antalet fall av allvarlig leversjukdom framöver.

Hjärtsvikt ökar bland unga personer

Så till nästa humörsänkare, en nyhet på Vetenskapsradion: Fetma i tonåren kan ge hjärtsvikt i 45-årsåldernÅterigen har forskare kartlagt män som har mönstrat (vilken guldgruva alla dessa data utgör). Studien visar kort och gott att ju mer en person väger, desto högre risk för hjärtsvikt i 45 årsåldern. Personer med fetma löper 6,5 gånger högre risk att utveckla hjärtsvikt i medelåldern, i jämförelse med personer som har ett bmi på 18.5–20.0 kg/m2.

När det gäller hjärtsvikt syns redan effekten av fetmaepidemin. Hjärtsvikt ökar bland yngre personer.

En fet lever kan leda till ett brustet hjärta

För att knyta ihop säcken vill jag poängtera att hjärtats och leverns välmående går hand i hand. De är visserligen två separata organ, men påverkar varandra. Nyligen skrev forskare en artikel om detta: Leder en fet lever till ett brustet hjärta?

Sambandet är ganska enkla: fett i levern rubbar ämnesomsättningen, vilket orsakar ett högt blodsocker och inflammation. Det i sin tur driver åderförkalkning och skadar hjärtat.

Vad orsakar då fettlever? Ganska många olika saker. Men när det gäller fettlever kopplat till fetma finns det en kandidat som är starkare än andra. Du får en ledtråd: i sin absolut renaste form är det vitt och kornigt.

Till alla föräldrar vill jag säga: se för sjutton till att ge ditt barn bra mat hela sommarlovet och att ni badar, springer och spelar mycket fotboll. Glass varje dag är helt ute.