Nyckelhålet – var finns logiken?

21 april, 2016

Ni som följer den här bloggen har tidigare kunnat ana en viss kritik mot nyckelhålsmärkningen. Livsmedelsverket sätter sin gröna nyttighetsstämpel på sötade yoghurts, men lika kaloririka fetare varianter – utan tillsatt socker i – anses onyttiga. Här är ett exempel:

yoghurt nyckelhål

Myndigheten vill alltså att vi hellre äter socker än fett. Och de följer inte ens sina egna råd. I yoghurten kommer 33 procent av alla kalorier från tillsatt socker, men deras rekommendation är max 10 procent.

När jag häromdagen satt på tunnelbanan började jag återigen undra över vad nyckelhålet egentligen står för. Där fanns denna reklam:

Vetemjölsbröd

Det står RÅG på förpackningen, men brödets ljusa färg fick mig att bli misstänksam. Googlade innehållet och gissa vad första ingrediens är? Jodå. Vetemjöl. Brödet är även sötat med sirap.

Sätter man detta vetemjölsbröd i relation till klassiskt polarbröd, som är sötat med både socker och sirap, är det självklart bättre. MEN. Som Livsmedelsverket skriver på sin sajtSiktat spannmål som man gör vitt bröd och vanlig pasta av, innehåller mindre vitaminer och mineraler än fullkornsmjöl. Att äta mycket mat baserad på siktat mjöl, sockerrik mat och dryck kan göra det svårare att hålla vikten.

När jag intervjuade den amerikanska nutritionsforskaren Ronald Krauss i samband med att jag skrev Ett sötare blodmenade han att folk behöver lära sig att äta riktigt fullkornsbröd. Alla delar av kornet ska vara med och brödet ska vara osötat. När jag senast handlade bröd till mina barn, köpte jag detta:

riktigt rågbröd

Det är också nyckelhålsmärkt. Första ingrediens är grovt fullkornsrågmjöl, andra ingrediens vatten och tredje ingrediens är surdeg på grovt fullkornsrågmjöl. Det innehåller inget socker alls. När min dotter tog en macka innan träningen igår sa hon att hon älskar det brödet. Jag tänker att hon lärt sig göra det, eftersom vi sedan flera år tillbaka helt har slutat köpa vitt och sötat bröd.

Livsmedelsverket menar att nyckelhålet ska göra det enkelt att välja nyttig mat. Och så styr de oss att köpa mat fylld med både socker och vetemjöl. Jag har faktiskt lite svårt att se logiken i detta.


Medellivslängden sjunker för vita amerikaner

20 april, 2016

Det sötaste vi har handlar om att allt socker vi får i oss via läsk, godis, kakor och bullar kan orsaka en fettbildning i levern och att detta i längden kan leda till fettlever och typ 2-diabetes. En av tio amerikanska tonåringar har idag misstänkt fettlever, något som tidigare främst drabbade alkoholister. Jag har inte sett någon statistik från Sverige, men personer med fetma och ofta fettlever.

Nu rapporterar New York Times att medellivslängden bland vita amerikaner sjunker eftersom fler dör i unga år: Life Expectancy for White Americans Drops Slightly; Analysts Cite Drug Overdoses. Självmord har blivit vanligare och många avlider av drogöverdoser. Sedan har även dödligheten i leversjukdomar ökat markant – den heldragna gröna linjen i grafen nedan. leversjukdomEn orsak till kronisk leversjukdom är att fler dricker mycket alkohol, en annan orsak är sannolikt en hög sockerkonsumtion.

Som ni ser går lungcancer ner, vilket beror på att färre röker. Det amerikaner har vunnit genom kampanjer mot rökning, har nu alltså gått förlorat, delvis på grund av en sämre kosthållning.

Jag tänker att vi noga ska studera dessa grafer och lära av dem. Vi har länge vandrat i amerikanernas fotspår. Förr förfasades vi över deras söta chokladfrukostflingor, nu finns de i alla svenska matbutiker. Vi tyckte att deras stora läskmuggar var helt galna, nu är våra egna lika stora. Och så har deras stora snabbmatkedjor tagit över Sverige. 1973 öppnade McDonald’s sin första restaurang i Sverige. Nu finns det 220 stycken, som dagligen serverar mestadels söt skräpmat till 435 000 svenskar (enligt kedjans egna siffror).

Grafen ovan tyder på att denna utveckling knappast kommer att göra oss lyckliga.


Stark koppling mellan barns övervikt och hjärt-kärlsjukdom

18 april, 2016

I helgen skrev Karin Bojs (som var min chef när jag jobbade på DN) en krönika om barn, vikt och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Därför är det så bra att svenska barn håller sig smala – DN.SEDen goda nyheten är att viktökningen bland svenska barn har avstannat. De blir inte längre bara tyngre och tyngre, vilket är positivt. Samtidigt har fortfarande vart femte barn övervikt eller fetma och den sorgliga nyheten är att alla dessa löper en relativt hög risk att redan i medelåldern avlida hjärt-kärlsjukdom.

Karin skrev om en studie publicerad i New England Journal of Medicine. Forskare har följt majoriteten av de 2,5 miljoner personer som genomgått Israels obligatoriska värnplikt mellan 1967 och 2010. Studien visar att de som hade övervikt och fetma när de mönstrade vid cirka 17 års ålder i högre utsträckning avled i hjärt-kärlsjukdom innan de ens var 60 år fyllda.

NEJM övervikt CVD

Figuren ovan visar utvecklingen. Den röda linjen representerar de 5 procent som hade högst BMI och fetma. De gröna linjerna representerar personer med normal vikt. Personer som har fetma löper alltså mycket högre risk att i unga år få en hjärtinfarkt eller stroke. Karins slutsats i krönikan är att: Det finns alltså skäl att lyssna på anti-socker-, och anti-köra-barn-till-skolan-i-bil-propagandan, även om den kan upplevas som irriterande moralistisk ibland.

Kloka ord må jag säga. Hade jag fått bli Häxan Surtant (ni har väl sett världens suraste, argaste och elakaste häxa i Barnkanalen?) en enda dag, hade jag utan tvekan trollat bort allt godis och all läsk i hela världen. Om de två värsta sockerbovarna försvann, skulle vi slippa hålla på med irriterande moralism.


Ny studie: kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt

15 april, 2016

Läkemedelsföretaget Eli Lilly stoppade i oktober en stor studie av ett nytt kolesterolsänkande läkemedel. Trots att läkemedlet både sänkte det onda LDL-kolesterolet och höjde det goda HDL-koleterolet dramatiskt, fick det ingen som helst effekt på risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom. 

I förra veckan publicerade New York Times en artikel som ger anledning att undra hur stor roll det onda LDL-kolesterolet egentligen spelar för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Dashing Hopes, Study Shows a Cholesterol Drug Had No Effect on Heart Health – The New York Times

Det nya läkemedlet evacetrapib sänker det onda LDL-kolesterolet effektivt, samtidigt som det höjer det goda HDL-kolesterolet. Företaget Eli Lilly hade stora förhoppningar att det skulle bli en ny blockbuster. Men i oktober månad fick de stoppa en stor klinisk studie, som involverade 12 095 patienter, eftersom personer som fick läkemedlet avled i lika hög utsträckning som de som fick placebopiller.

Inflammation är sannolikt farligare än högt kolesterol

Den misslyckade läkemedlet ger goda skäl att undra varför de redan godkända kolesterolsänkande läkemedlen, statiner, egentligen har effekt. Närmare 900 000 svenskar tar läkemedel som simvastatin, atorvastatin, pravastatin, fluvastatin eller rosuvastatin.

Studier visar att statiner minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom och forskare har antagit att det är eftersom de sänker halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet.

MEN. Statiner har en dubbel effekt i kroppen. Samtidigt som de hämmar bildandet av kolesterol, hämmar det tillverkning av inflammationsdrivande molekyler i kroppen. Forskning visar till exempel att statiner minskar risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer som redan har ett väldigt lågt LDL-kolesterol, sannolikt eftersom inflammationen i blodkärlen dämpas.

Risk för överbehandling med statiner

Under långt tid har vården prioriterat sänkta kolesterolnivåer i blodet hos patienter. Halten ont LDL-kolesterol i blodet är också avgörande för om en läkare ska skriva ut statiner till en patient. Är det istället statiners inflammationsdämpande  egenskaper som främst orsakar en minskad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom är det sannolikt många som överbehandlas med statiner (de som har högt LDL-kolesterol, men ingen inflammation), medan andra underhandlas (de som har lågt LDL-kolesterol, men hög nivå inflammation).

Kolesterolnivåerna i blodet har också varit avgörande för våra kostråd. Allt talar nu för att det är helt fel fokus. Det höga blodsocker som dagens kostråd orsakar hos människor med typ 2-diabetes leder till ett högt blodsocker. Ett högt blodsocker triggar i sin tur igång den farliga inflammation som orsakar åderförkalkning.

SLUTSATS. Dags för nya mål. Att dämpa inflammation.