Kostfonden ska fokusera på
typ 2-diabetes och IBS

17 december, 2014

I går kväll träffades Kostfondens vetenskapliga råd för första gången. För mig personligen kändes det som en avspark för ett arbete som känns lika viktigt som svindlande stort. Rådet bestämde att fonden till en början ska fokusera på att fylla kunskapsluckor kring hur typ 2-diabetes och IBS ska kostbehandlas. När det gäller typ 2-diabetes är målet att få till en studie där kostens effekt på hjärt-kärlsjukdom undersöks. En sådan studie kan verkligen bli vad man kallar för en ”game-changer” och den har potential att få ett globalt genomslag.

Det behövs en långsiktig studie kring typ 2-diabetes

Vad jag vet finns bara en enda studie där man har undersökt kostens effekt på hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes. Det är LookAhead som jag har skrivit om tidigare här på bloggen: Lågkalorikost skyddar inte mot hjärtinfarkt (trots en ordentlig viktnedgång!). I den studien satsade forskarna på en lågfettkost. Studien lades ner i förtid eftersom behandlingen inte gav den önskade effekten.

Många mindre studier och människors erfarenheter talar för att en lågkolhydratkost sannolikt är en mycket effektivare behandling av typ 2-diabetes än en lågfettdiet. Men ska behandlingsrekommendationerna förändras krävs att man bevisar denna effekt i en stor och långsiktig studie som också undersöker eventuella biverkningar. Dessutom behöver en lågkolhydratkost jämföras mot en medelhavskost – som är den kost många läkare har börjat förespråka efter lågfettdieten.

Magsmärtor behöver effektiv behandling

När det gäller magsmärtor och IBS är det också otroligt viktigt att hitta en effektiv behandling. Här lider många – både barn och vuxna. Smärtorna gör att det kan vara svårt att hänga med i skolan eller att sköta sitt jobb. Dagligt magont ökar också risken för psykisk ohälsa och för vissa pågår detta i åratal: Slipper IBS efter 35 år av magproblem.

Det ska bli otroligt spännande att börja arbeta med fonden på det nya året. O ju fler vi är som tycker att detta är viktigt – desto större chans har vi att nå våra högt uppsatta mål. Om du inte redan är det – bli månadsgivare! Eller ge bort en julgåva till någon som också tycker att det är viktigt att förbättra vården. Fler människor ska få leva ett friskare liv.

Läs mer om mötet på Kostfondens hemsida: Avspark för vetenskapligt råd.


Nya julrim – mer melodiösa

17 december, 2014

Efter julrimsinlägget här om dagen hörde Bodil Jönsson av sig. Här är hennes mer melodiösa bidrag:

Melodi: Midnatt råder …

Fettet växer uti våra kroppar
våra kroppar
om vårt blod blir fullt med sockertoppar
sockertoppar.
När du bjuds på sött i stora koppar
– säg då stopp!

Melodi: Björnen sover…

Feta skinkan får du äta varje juledá.
Det är inte farligt
– snarare försvarligt.
Då kan kroppen, liksom knoppen
funka som den ska!

Tack Bodil!


Tidig pubertet kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

16 december, 2014

Att få mens innan tio års ålder kopplas nu i en brittisk studie till en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Women’s risk of heart disease, stroke associated with age at first menstrual cycle – Medical News Today. Forskarna kartlade tidpunkten för den första menstruation hos hela 1,2 miljoner kvinnor som i genomsnitt var 56 år gamla. Sedan följde de kvinnorna under 11,6 år. De kvinnor som hade fått mens tidigt löpte 27 procents högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, i jämförelse med kvinnor som fick mens vid 13 års ålder.

Den här kopplingen är läskig eftersom det finns många tecken på att våra barn får en allt tidigare pubertet. Det är en konsekvens av övervikts- och fetmaepidemin. Barns historiskt höga konsumtion av socker och andra snabba kolhydrater leder till historiskt höga insulinnivåer i blodet. I Det sötaste vi har kan du läsa om hur höga insulinnivåer eldar på barnens tillväxtsystem, vilket leder till att de växer tidigare och går in i puberteten tidigare. En studie från USA visar att tjejer med fetma får bröst ett helt år tidigare än sina kompisar.

Resultaten från den brittiska studien talar för att vi kan förvänta oss mer hjärt-kärlsjukdom när dagens barn blir pensionärer. Något att tänka på när vi nu bjuder barnen på pepparkakor var och varannan dag. De kan göra dem glada i dag, men kommer göra dem sjuka som vuxna.

Här hittar du studien: Age at Menarche and Risks of Coronary Heart and Other Vascular Diseases in a Large UK Cohort.


Julrim till söta böcker

13 december, 2014

Natur & Kultur hörde av sig nyligen och ville ha julrim till mina böcker. Fria att använda för den som vill:

Till Det sötaste vi har

Att på godis äta sig mätt
Maxar mängden av vårt leverfett
Hade ditt barn varit en gås
Skulle någon gärna ha smörjt sitt krås

Till Ett sötare blod:

Läsken flödar – glas efter glas
Hundra år av härligt kalas
Sätter sina djupa spår
I ett och annat diabetessår

Just nu är båda böckerna klart billigast hos cdon: Ett sötare blod och Det sötaste vi har

Har du något förslag på rim? Lägg gärna en kommentar!


Hur minskar man på vardagssockret till sina barn?

12 december, 2014

I går skrev jag på SVT Opinion om all vardagslyx för barn och hur det faktiskt förstör den speciella känslan av fest i längden. Vi vuxna vill gärna göra barn glada och bullar och kakor är helt klart en humörshöjare i stunden. Men det blir lätt för mycket. Lena Kavander mejlade mig och berättade om dagen när hon fick nog. Så här gjorde hon när hon styrde upp familjens konsumtion av sötsaker:

Slog näven i bordet – nu räcker det!

”I mars 2014 slog jag näven i bordet och sa: ”Nu räcker det”. Andra vuxna matar hela tiden mina barn med socker och vitt mjöl och jag har tappat kontrollen. Sonen kom hem en tisdagskväll från scouterna. De hade grillat marshmallows och han hade ätit nio stycken. På onsdagen tyckte en förälder på fotbollsträningen att barnen var värda chokladmuffins och söt saft. På torsdagen kom mormor och morfar över med bullar. På fredagen var det skoldisko med läsk, popcorn, chips, godis, chokladbollar. På lördagen var det familjens godisdag, då ställdes godisskålen fram. På söndagen var det barnkalas med läsk, godis, tårta, maränger, bullar med mera. Så kunde det se ut.

Jag funderade lite grann, pratade med barnen, jag kom fram till att jag INTE ville förbjuda sötsaker helt, för då tror jag det slår tillbaka senare. Vi kom på en lösning som fungerar väldigt bra. Vi gjorde ett upplägg, som även gäller oss vuxna, och som ser ut så här:

Vi får äta godis 8 gånger per år och vi väljer själva vilka dagar det blir: jul, påsk, födelsedag eller någon annan dag.

Vi får äta bullar eller kakor 24 gånger per år och väljer själv när.

Vi får äta glass 24 gånger per år.

Vi får dricka läsk 12 gånger per år.

Barnen tackar nej flera gånger i veckan då andra vuxna bjuder dem på sötsaker. Då får de PLUS-poäng, beroende på vad de har blivit bjudna på och hur jobbigt det var att tacka nej i just den situationen. De får poäng mellan 1-10. Poängen kommer att förvandlas till resa eller pengar efter ett år.

I början tyckte de att det var jobbigt att stå bredvid sina kompisar som åt, men jag har förklarat hur dåligt det är att äta för stora sockermängder. De är vinnarna i längden. I dag är de nöjda med vårt experiment och de har fått mycket bättre aptit på riktig mat. Det värsta är hur man blir bemött av sina vänner då man berättar om detta lilla experiment som vi själva tycker är bra. De himlar med ögonen och tycker att vi gått med i någon sekt – att vi gått för långt.

Jag hoppas vår familj kommer fortsätta så här, men mest av allt hoppas jag ju förstås på en förändring i hela landet och att alla runtomkring en ska börja förstå.”

Lena Kavander har gjort ett excel-ark som hjälper familjen att hålla reda på vem som har ätit vad. Där fyller barnen också i de poäng de får när de tackar nej. Mörk choklad får de äta. I bland uppmanar den ene sonens fröken alla att ta med något gott till skolan på fredagen. Då bakar han nyttiga chokladbollar.

Till Lenas vänner – som tycker hon gör fel – vill jag bara posta den här bilden från Nordiskas sockerutställning.

LinnéLena har Carl von Linné på sin sida.

Är det någon annan av er läsare som har något bra tips på hur man kan ta kontrollen över alla vardagsfester? Ge gärna bra tips!