New York Times: A Call for a Low-Carb Diet

Postat av Ann Fernholm den 2 september 2014.

Här skriver New York Times om den nya studien: A Call for a Low-Carb Diet – NYTimes.com. Bra artikel som visar att lågkolhydratkost handlar om så mycket mer än om vikten. Det handlar om människor liv och framtid. Läs mer: Lågkolhydratkost återigen bäst i test.

Share Button

Ny studie: lågkolhydratkost återigen bäst i test

Postat av Ann Fernholm den 1 september 2014.

En lågkolhydratkost ger generellt en större viktnedgång än en lågfettkost. Dessutom har lågkolhydratkosten en bättre effekt på alla viktiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Det är slutsatserna från ännu en studie som ställer de två kostuppläggen mot varandra. 

Den amerikanska studien som är relativt stor inkluderar 148 män och kvinnor med fetma. Efter ett år hade gruppen på lågkolhydratkost i genomsnitt gått ner mer än dubbelt så mycket i vikt som gruppen på en lågfettdiet. Graferna nedan är klippta från studien. Du hittar den här: Effects of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets. 2014 Lågkolhydratkost har bättre effekt än lågfettdiet Forskarna mätte en uppsjö olika riskmarkörer för hjärt–kärlsjukdom. Lågkolhydradieten hade en signfikant bättre effekt på alla de viktiga, exempelvis det goda HDL-kolesterolet, triglyceriderna och totalkolesterolet/HDL. Om det onda LDL-kolesterolet skriver forskarna: Our study also found reductions in LDL cholesterol level among participants in both groups, with no significant difference between the groups. Farhågorna att det onda LDL-kolesterolet skulle bli skyhögt av ett ökat fettintag infriades alltså aldrig.

I ett program i Vetenskapens värld i våras testade två tvillingar en extrem lågfettdiet och en extrem lågkolhydratdiet under en månad. Slutsatsen i programmet var att lågfettdieten gav en bättre viktnedgång när det gällde fettmassan. Dessutom verkade lågkolhydratdieten höja blodsockernivåerna och öka risken för diabetes. Den här studien, som inkluderar 74 gånger så många personer och har pågått 12 gånger så länge, visar att de slutsatser som drogs i programmet saknar grund. Lågkolhydratkosten gav en bättre effekt på fettmassan. Blodsockret var oförändrat.

Bekräftar resultat från tidigare studier

I studien behövde ingen av deltagarna begränsa sitt kaloriintag. Den visar därför otvetydigt att det går att tappa i vikt utan att räkna kalorier. Det talar mot allt vi tidigare har lärt oss. Dessutom visar studien att de som åt mest mättat fett fick bäst effekt på blodfetterna. I Ett sötare blod skriver jag om två tidigare studier som har gett samma resultat. Du hittar dem via dessa länkar: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet och Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women.

Nu finns alltså tre välgjorda vetenskapliga studier som tydligt pekar på att de kostråd många får i vården generellt ger sämst viktnedgång. Än värre är att resultaten tyder på att de har en sämre effekt på risken för hjärt–kärlsjukdom. Som tur är behövs inget recept för en lågkolhydratdiet. Alla som vill kan pröva och sedan mäta effekten på de egna riskmarkörerna för hjärt–kärlsjukdom. Blir de bättre finns inget skäl att tro att kostomläggningen skulle vara skadlig. Snarare tvärt om.

Share Button

Njuter vi på bekostnad av lyckan?

Postat av Ann Fernholm den 28 augusti 2014.

Robert Lustig är en av de läkare som jag tycker är mest spännande att lyssna till. Lustig förklarar kostens effekter på hälsan genom att kartlägga kostens effekter på kroppens molekyler. Som den biokemistnörd jag är, uppskattar jag detta. I arbetet med Det sötaste vi har hälsade jag på honom på hans klinik vid UCSF i San Francisco. Där bedriver han ett biokemiskt detektivarbete. Vid kostinducerad övervikt* är hans slutsats att få personer kan nå en bestående viktreduktion utan att med kostens hjälp sänka insulinnivåerna i kroppen. Uppe i hjärnans mättnadscentrum, hypotalamus, blockerar insulin signalerna från kroppens svälthormon leptin. Höga insulinnivåer leder till en inbillad svält i kroppen, vilket gör det svårt att hålla vikten. Efter att ha granskat hans teser ordentligt är min slutsats att det finns biokemiska belägg för det han påstår. Mer om det i den kommande boken.

Socker ger kortvarig njutning, men minskar långvarig lycka

Nu har Karl Arfors, pensionerad forskare och expert på inflammation, lagt upp en del av ett föredrag av Robert Lustig på sin blogg: Droger, njutning och lycka. Lustig pratar om sin kommande bok där han ska ta upp skillnaden mellan njutning och lycka. Hans resonemang går ut på att njutning är en kortvarig känsla som uppstår med hjälp av dopamin. Lycka däremot är en långvarig känsla som vi får av serotonin. Idag köper vi oss ett kortvarigt välbefinnande när vi äter godis och dricker läsk; det får dopamin att flöda i hjärnan. Men för mycket dopamin leder till att mottagaren för dopamin nedregleras. Därför känner vi mindre och mindre njutning, trots att vi äter mer socker. Denna förändring påverkar effekten av serotonin och känslan av lycka. Så den kortvariga njutningen skänker oss i längden mindre lycka.

Om Lustig har kartlagt denna tes lika grundligt som den om leptin, vet han vad han talar om. Det ska hur som helst bli spännande att läsa hans kommande bok.

*Fetma kan också ha genetiska orsaker, uppstå efter en hjärnskada eller som en biverkan av en medicinering.

Share Button

Low carb-trend bland USA:s basketstjärnor

Postat av Ann Fernholm den 27 augusti 2014.

The Wall Street Journal skriver nu om en ny trend bland NBA-proffsen. De äter low carb under sommarledigheten:  Why LeBron James Is Suddenly Skinny – WSJ. Vad sägs om bräserad grönkål med vitlöksrovor, örtgratinerad havsabborre och currydoftande champagnegrädde?

Share Button

Våra barn växer i en allt snabbare takt – varför?

Postat av Ann Fernholm den 26 augusti 2014.

Idag skriver DN om en tydlig trend bland våra bebisar: de är allt större när de föds. Gravida kvinnor väger allt mer och det smittar av sig på barnen, vilket leder till en ökad risk för komplikationer under bland annat förlossningen.

Dessvärre stannar inte barnens höga tillväxttakt av när de har kommit ut ur magen. I min kommande bok, Det sötaste vi har, kommer du kunna läsa om de data som talar för att dagens barn växer snabbare än någon annan generation. När barn är runt 6-7 år gamla ska de normalt nå sitt lägsta BMI under livet. Detta kallas för adiposity rebound. Men nu kommer denna bmi-dal allt tidigare och detta är kopplat till en ökad risk för övervikt och fetma senare under livet. En tidig bmi-dal har också ett samband med en ökad risk för en tidig pubertet.

Historiskt höga nivåer av insulin i barnens blod

Forskare som jag har pratat med tror att orsaken är att våra barn har historiskt höga nivåer av insulin i sitt blod och att detta börjar redan i fosterstadiet. Att våra barn sedan får mer än en femtedel av sina kalorier från tillsatt socker kan förklara den fortsatt snabba tillväxten. Det blodsockersänkande hormonet insulin fungerar som en tillväxtfaktor. Dessutom slår insulin delvis ut ett slags tillväxtbroms, IGFBP-1, som vi har i kroppen. När bromsen lättar rullar tillväxten fortare.

En annan sak som forskningen nu pekar på är att om ett barn har fetma i övre tonåren kommer antalet fettceller att bli fler än normalt och det högre antalet hänger med barnet under resten av livet. Tydligen bestäms mängden fettcellerna någon gång i 20-årsåldern. Går vi upp i vikt efter detta blåser fettcellerna istället upp sig som ballonger. De verkar inte bli fler. Det har stamcellsforskare på KI visat.

En tidig pubertet är också kopplat till en ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes senare under livet. Det skriver bland annat den amerikanska diabetesorganisationen ADA om här: Early Puberty Linked to Higher Type 2 Diabetes Risk.

Om vi fortsätter så här kommer våra barn helt enkelt sluta som halvjätten Hagrid i Harry Potter.

Share Button