Intro till 2015 års Nobelpris i kemi

5 februari, 2016

Nobel2016

Det händer att undertecknad snackar om annat socker. Klicka på bilden ovan för en introduktion av förra årets Nobelpris i kemi. Det är så roligt när priset går till riktigt grundläggande forskning – sådan som fanns i mina läroböcker när jag började plugga biokemi 1993.

Titta också på frågestunden med Nobelpristagarna. Personligen blev jag rörd när Aziz Sancar berättade om hur tungt det hade varit att flytta från sitt hemland, Turkiet, till USA för att få forska. Ibland undrade han om det hade varit värt det. Han saknade sin familj.


Många med normal vikt har ökad risk för hjärtsjukdom

5 februari, 2016

Ofta pratar vi om övervikt som något sjukligt och farligt. Att ha normal vikt tar vi som en garanti för hälsa. Men det är att förenkla verkligheten. Nyligen skrev jag en krönika om detta i tidningen Matkärlek. Många med övervikt är fullt friska, medan många med normalt vikt lider av både högt blodtryck och blodsocker. Det senare är tecken på metabolt syndrom – den sjukliga rubbning av ämnesomsättningen som kraftigt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

BMI är ett dåligt mått på sjukdomsrisk

Nu visar ännu en studie att bmi är ett uselt mått på risk för hjärt-kärlsjukdom. Amerikanska forskare har granskat korrelationen mellan bmi och olika blodmarkörer för metabolt syndrom i amerikanska NHANES – en nationell studie där man återkommande kartlägger en representativ del av befolkningen, runt 40 000 vuxna individer. Så här blev resultaten:

– Nästan hälften av alla med övervikt är fullt friska.

– Närmare en tredjedel av alla med fetma är friska.

– En tredjedel av alla med normal vikt har metabolt syndrom.

SLUTSATS. Det är dags att vi slutar stirra oss blinda på vågen. Nyckeln till hälsa finns i en frisk ämnesomsättning och den kan vi endast kartlägga genom att ta blodprover.

Läs mer om studien här: Don’t use body mass index to determine whether people are healthy: BMI incorrectly categorizes millions of ‘obese’ people as unhealthy, according to research — ScienceDaily.


Föredrag i Skillingaryd, Piteå och Östersund

4 februari, 2016

Om några veckor – 20 februari – är det dags för LCHF-kryssning. Organisatörerna har fixat ett riktigt spännande program. Ser personligen fram emot föredragen av Henrik Ennart och Nisse Simonson, som jag aldrig har lyssnat till tidigare. Det ryktas att det snart är fullt, så boka plats snart om du vill följa med!

Skillingaryd, 23 februari

Några dagar senare – 23 februari – bär det av till Skillingaryd. Miba Events anordnar två föredrag om sockrets påverkan på barn och vuxna, klockan 15.00 och 18.00 på Skillingehus. Mer information hittar du här: miba-events.se/forelasningar/ann-fernholm

Piteå, 10 mars

På Piteå stadsbibliotek blir det två föredrag den 10 mars. Klockan 15.00 är alla föräldralediga och bebisar välkomna. Då pratar vi om Smakäventyret – att lära små barn äta mat under 20-25 minuter. Höll ett föredrag för bebisar här i Stockholm i höstas. Det var bland det roligaste jag har gjort! Så kom dit. Mer info här: Evenemang Piteå.

Klockan 19.00 får alla bebisars gå hem. Då blir det vuxensnack om sockrets effekter på kroppen. Mer info här: Evenemang Piteå.

Östersund, 7 april

Även i Östersund blir det två föredrag. Klockan 14.00 om Smakäventyret och klockan 18.30 om sockrets hälsoeffekter. Studieförbundet Vuxenskolan anordnar föredragen tillsammans med Ecocaféet. Mer info om detta kommer senare!


Wonderbag – genial form av matlagning i en kudde!

2 februari, 2016

Genial i all enkelhet. Det är nog så man bäst beskriver den wonderbag som nyligen damp ner i min brevlåda. Det är som en stor isolerande kudde, eller kanske minisovsäck, för grytor. När Birgitta Höglund (som har skrivit recept för wonderbag) berättade om den för mig blev jag väldigt nyfiken. Går det verkligen att laga mat i en kudde?

IMG_3935Det gör det! Så här går det till. Man köper en stor fläskkarré (med kort datum till extrapris) och delar köttet i fyra delar. Sedan lägger man det i en god marinad över natten (tänk rödvin, olja, kanel, lök, vitlök och en massa annat gott). På morgonen häller man kött och marinad i den stora järngrytan. Det får koka medan man käkar frukost. En god doft sprider sig i köket. wonderbag

Efter 30 minuter tar man fram den stora wonderbagen. Man bäddar varligt in grytan, knyter ihop och går till jobbet. Man jobbar, jobbar, jobbar hela dagen. Hämtar barnen på skolan. Kommer hem, knyter upp och KÖTTET ÄR KLART.

IMG_2568Det skulle visserligen ha blivit en pulled pork. Riktigt så blev det inte. Man får dra och slita för att få isär köttet och bitarna blir lite större än pulled pork. Det gör inget alls. Hela familjen tycker köttet smakar utmärkt. Tyst i sina tankar tackar man Birgitta för receptet. Det är nämligen inte alltid som båda barnen gillar maten samtidigt, speciellt inte när maten aldrig har serverats tidigare.

Wonderbag är så sjukt energisnål. Istället för att puttar i flera timmar på spisen, kan långkoket bara stå i den isolerande kudden. Man behöver inte vara rädd att något ska koka torrt eller brännas, allt sköter sig självt.

Bäst av allt. För varje kudde som säljs, donerar Stiftelsen Wonderbag Foundation en wonderbag till behövande familjer i Sydafrika, där många fortfarande lagar mat över öppen eld. Röken skadar luftvägar och ögon på barn och vuxna. Med en wonderbag slipper de mycket av röken och dessutom sparar de ved.

Som sagt. Genialt i sin enkelhet.


P1:s ”Matens pris” om socker

1 februari, 2016

Bra program idag om socker i P1:s serie Matens pris, som görs av reportrarna Daniel Öhman och Malin Olofson. De skildrade den lobbying som ledde till att vi svenskar drastiskt ökade vår sockerkonsumtion under början av 1900-talet, men också hur sockerindustrin skaffar sig inflytande över våra kostråd genom att finansiera forskning. De experter som ligger bakom de europeiska rekommendationerna kring socker har i många fall starka band till sockerindustrin.

Varför granskades inte Livsmedelsverket mer?

Det jag saknade i programmet var en granskning av det som görs här i Sverige. Här gäller de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram av Nordiska ministerrådet. För oss svenskar är det mer relevant vad Livsmedelsverk gör. Till exempel hade jag gärna sett en kritisk fråga där Livsmedelsverket fick svara på varför de inte följer sina egna rekommendationer när de nyckelhålsmärker mat. Gränsen för tillsatt socker i maten är 10 procent av alla kalorier, men de nyckelhålsmärker yoghurt där 30 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker. Fram till 2005 fanns ingen gräns alls för mängden socker i nyckelhålsmärkta produkter.

Socker från stärkelse saknas i statistiken

I programmet påstås även att vi åt mer socker på 1930-talet än vad vi gör idag. Så ser det ut om vi tittar på Jordbruksverkets statistik, som inkluderar socker som kommer från rena sockerproducenter. I Jordbruksverkets statistik ingår däremot inte de nyare former av socker som tas fram från stärkelse, till exempel glukos-fruktossirap och glukossirap. Dessa former av socker inkluderas endast om de ingår i vissa importerade schablonvaror. Tillverkas exempelvis godiset i Sverige och har glukossirap som första ingrediens, är det sockret inte med i statistiken. Till exempel är glukossirap första ingrediens i de geléhjärtan som finns på framsidan av Ett sötare blod.

Livsmedelsverkets statistik full av hål

Hur mycket socker vi äter idag finns helt enkelt ingen bra statistik på. Livsmedelsverket gör undersökningar av våra matvanor: Riksmaten. Men dessa undersökningar är fulla av hål. Till exempel rapporterar deltagarna att de äter i genomsnitt 100 gram godis per vecka. Det skulle motsvara en godiskonsumtion om 5,2 kg per person och år. Samtidigt tillverkades enligt Jordbruksverkets statistik ungefär 15,2 kg ”choklad och konfektyrvaror” per person och år. Det finns alltså ett glapp på 10 kg godis som ingen vet vart det tar vägen (men erfarenheterna från sådana här undersökningar visar att vi underrapporterar sådant som vi vet är dåligt att äta).

Ät som en svensk – ät inget godis

Bäst i Matens pris var den avslutande kommentaren av en skånsk sockerbonde. Den säger nog allt.

Reporter: Hur mycket socker äter du själv?

Bonde: Nä, lagom.

Reporter: Hur mycket lär lagom?

Bonde: Ja, som en genomsvensk jag äter inget godis och dricker ingen läsk. Men annars har jag…

Reporter: Inget godis och ingen läsk?

Bonde: Nä, jag tycker godis är jättegott. Jag hade gärna ätit godis varje dag, men då blir jag så jävla rund (skratt). Det är därför jag sluta.

Reporter: Du blir ond då?

Bonde: RUND.

Reporter: Jaha, du blir rund.

Bonde: Ja, det är rent asså. Det är bara för att jag inte… Jag menar, antingen får man välja att motionera jättemycket och så får jag äta… asså…ja…

PRECIS SÅ.