Faktakoll: Får vi hjärt-kärlsjukdom på grund av salt?

19 maj, 2015

”Det dör många gånger fler svenskar av för mycket salt i maten än av trafikolyckor.” Det skriver idag Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord, tillsammans med Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, och Jan Bertoft, Sveriges konsumenter, på SvD Opinion: Minska salthalten i alla livsmedel | Brännpunkt | SvD. Är detta verkligen sant?

Så här lyder de tre debattörernas logik: ”Att för mycket salt höjer blodtrycket är dock vetenskapligt belagt. Högt blodtryck är i sin tur en av de ledande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom, den utan jämförelse vanligaste dödsorsaken i vårt land.”

Allt de skriver är sant, men de gör en logisk tankevurpa när de drar sina slutsatser. Att A är kopplat till B och att B är kopplat till C, innebär absolut inte att A orsakar C.

Tre stora och nya studier motbevisar saltets farlighet

När forskare i observationsstudier har undersökt den direkta kopplingen mellan A och C, alltså mellan mängden salt en person äter och risken för hjärt-kärlsjukdom, är resultaten tydliga: majoriteten av alla personer äter lagom mycket salt. Kurvan är u-formad. Både ett extremt högt och ett väldigt lågt saltintagsaltintag är kopplat till kärlsjukdom. Här är de senaste studierna på området:

I april 2014 publicerar forskare en genomgång i American Journal of Hypertension: Compared With Usual Sodium Intake, Low- and Excessive-Sodium Diets Are Associated With Increased Mortality: A Meta-Analysis.

Deras slutsats här: ”The findings here lend support to those who have questioned the scientific basis for sodium reduction, which are based primarily on the assumed blood pressure effect obtained in selected intervention studies.”

I augusti 2014 kommer sedan resultaten från två nya stora studier. De publiceras i den högt rankade  medicinvetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicin: Urinary Sodium and Potassium Excretion, Mortality, and Cardiovascular Events och Association of Urinary Sodium and Potassium Excretion with Blood Pressure.

I Dagens Medicin uttalar sig Annika Rosengren, professor vid Göteborgs universitet och en av forskarna som genomfört studierna: ”Den mängd salt som de flesta svenskar får i sig verkar vara på en lagom nivå i förhållande till risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Om man skulle minska saltintaget drastiskt genomför man ett stort naturligt experiment utan vetenskapligt stöd”

Den 26 januari i år kom så ännu en analys där forskare drar exakt samma slutsats: Dietary Sodium Content, Mortality, and Risk for Cardiovascular Events in Older Adults:  The Health, Aging, and Body Composition Health ABC Study.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Vårt Livsmedelsverk larmar återigen om saker som myndigheten inte alls behöver oroa sig för. Innan generaldirektören publicerar en debattartikel borde han lägga lite tid och kraft att på uppdatera sig. I rådande epidemi av fetma gäller det att sikta rätt. Var fjärde vuxen har inte högt blodtryck för att de äter för mycket salt. Var fjärde svensk har högt blodtryck eftersom de har metabolt syndrom och förstadiet till diabetes. Jag skulle önska att deras debattartikel istället hade inriktad sig på det extremt höga sockerinnehållet i hel- och halvfabrikat. Det hade gjort mycket större nytta för folkhälsan.

Ett tillägg. I en artikel på SVT:s sajt (Barnkorven en saltbomb) menar en dietist från Livsmedelsverket att även barn får högt blodtryck av salt. I slutet av april publicerades en studie där forskare har följt 9-1o år gamla flickor under 10 år. Det fanns ingen koppling mellan hur mycket salt flickorna åt och hur högt blodtryck de hade: Longitudinal Effects of Dietary Sodium and Potassium on Blood Pressure in Adolescent GirlsDäremot visar denna studie på en koppling mellan blodtrycket och konsumtion av sötad dryck hos ungdomar: Sugar Sweetened Beverages, Serum Uric Acid, and Blood Pressure in Adolescents.


Aftonbladet debatt: ”Föreslå fettskatt är feltänkt och förlegat”

13 maj, 2015

På Aftonbladet debatt bemöter nu Jonas Colting Folkhälsoministerns utspel i förra veckan om en fettskatt: Föreslå fettskatt är feltänkt och förlegat | Hälsa | Debattämnen | Debatt | AftonbladetColting tycker att en sockerskatt skulle vara mer relevant. Jag håller med. Och så behöver vi lite mer stringenta kostråd där vårt Livsmedelsverk slutar att varna för mat som i studier är kopplade till ett skydd för typ 2-diabetes.


Tonåringar med fetma har riskmarkörer för alzheimer i blodet

13 maj, 2015

Att fetma kan påverka barns kognitiva förmågor talas det ganska tyst om. Det är alldeles för kontroversiellt. Nu har forskare undersökt riskmarkörer för alzheimer i blodet på tonåringar. De med fetma har signifikant högre nivåer av dessa riskmarkörer än de som har normalvikt eller övervikt. Barnfetma kan alltså sannolikt leda till att man drabbas av demens tidigare under livet. Resultaten publiceras i den medicinska tidskriften Pediatrics: Biomarkers of Alzheimer Disease, Insulin Resistance, and Obesity in Childhood.

I april skrev forskare en översiktsartikel om det faktum att barnfetma är kopplat till en försämrad kognitiv förmåga och en ökad risk för alzheimer: Obesity-associated biomarkers and executive function in children.

Det är dags att vi pratar om detta. Barn behöver ha en frisk ämnesomsättning under sin uppväxt. Fetma handlar om så mycket mer än vikt. Åt fanders med allt vad fredagsmys heter.


Lysande finskt teveprogram om socker – sänds ikväll

12 maj, 2015

I kväll sänder finska YLE ett program om barn, socker och fettlever. Ovan är en trailer. Du kan se hela programmet redan nu via denna länk: Söta barn. Eller läsa en artikel här: Sockerförgiftade barn.

Kjell Lindroos, som har gjort programmet, intervjuar bland annat en representant för Livsmedelsindustriförbundet i Finland. Hennes inställning är att industrin måste ha socker i mat för att barn ska få i sig näring. Hellre socker i bäryoghurt än att bären ska förbli oätna. Det handlar om balans, säger hon.

Min inställning är att jag snabbt måste roffa åt mig lite av de bär jag serverar mina barn. Ställer jag fram en skål med blåbär och hallon tar de slut på nolltid. Ska nog bjuda hem hon från industrin på ett litet studiebesök för att visa hur man kan servera bär utan socker.

Se programmet. Det är mycket bra. Jag hoppas att det kan få fart på sockerdebatten i Finland.


Smakäventyret – en bok till alla nyblivna föräldrar

11 maj, 2015

framsida_smakaventyret_RGB

Under våren har jag filat på nästa bok. I juni är det manuslämning och i början av november kommer den att finnas i bokhandeln. Smakäventyret kommer den att heta. Det är en liten handbok i att lära små barn äta mat. För visste du att första året är avgörande om barnet ska få tränade smaklökar?

Som nybliven förälder hade jag ingen aning om att mina barn som 2-åringar skulle bli petiga i maten. Det är ett naturlig stadium i utvecklingen. Forskarna kallar det för ”neofobi.” Rädsla för nya saker. Man tror att det har fungerat som ett skydd mot förgiftning. När barn under jägar-samlartiden på egen hand började ge sig ut i skog och mark skulle de vara tillräckligt kräsna för att inte stoppa flugsvampar i munnen.

Bebisar behöver träna ovana smaker många gånger

Neofobin kom som en överraskning för mig. En ganska jobbig sådan. Smakäventyret är därför den bok jag själv önskar att jag hade haft som nybliven förälder. Jag slösade bort en enormt viktigt tid i min barns liv med industritillverkad burkmat och välling. Boken innehåller en rad tips för barnets första viktiga smakresa, till exempel vänjer sig nästan alla bebisar vid svårare smaker som besk broccoli bara de får pröva den minst åtta gånger.

Det blir också en liten lektion i näringslära och så får föräldrar reda på varför barn behöver tugga på hårda morötter (allt mjukt bröd och all mjuk pasta är sannolikt en orsak till varför så många behöver tandställning). Ett kapitel handlar om välling och industrigröt och varför stora doser vetemjöl kan vara skadligt för omogna tarmar. Ni som har läst mina tidigare böcker vet att jag gillar historia – genom historien kan vi få perspektiv på vår egen tid. Här dyker jag in i bröstmjölksersättningens utveckling. Visste du att näringsfattig industritillverkad bröstmjölksersättning var en orsak till varför spädbarn mot slutet av 1800-talet fick engelska sjukan?

Gåvan att uppskatta riktigt mat

Det känns lite som att jag nu har gått till botten med kostfrågan. Den första boken – Ett sötare blod – handlar om kost för personer med bukfetma, typ 2-diabetes och metabolt syndrom. Den andra boken – Det sötaste vi har – handlar om att vi kraftigt behöver dra ner på mängden sötsaker till barnen för att förebygga bukfetma och typ 2-diabetes. Den här boken handlar om hur vi redan under första året behöver smakträna barnen för att slippa hamna i sockerträsket.

Eller för att vända det till något positivt. Smakäventyret handlar om hur vi vuxna kan ge en gåva till våra barn. Gåvan att uppskatta riktig mat.