Njut av sommaren – och världens godaste saltlakritsglass

8 juli, 2016

sommar 2

Kära bloggläsare! Jag har redan tjuvstartat min semester, men nu är det dags att koppla av på riktigt: köra smultron-intervallpass (rusch, smultronplock, rusch, smultronplock…osv…tills man nöjd lägger sig i gräset och stretchar), grilla flankstek med Jonas Cramby-marinad, spela Monopol och läsa Harry Potter-böcker högt i timtal för barnen.

Njut av saltlakritsdrömmen

Måste bara tipsa om sommarens glass: saltlakritsdrömmen. Den är inspirerad av det glassrecept som finns i Det sötaste vi hardär mangosmaken fick betyget 1000 på en skala 1 till 5 på ett barnkalas. Den här smaken går inte att betygsätta, det blir alldeles för många nollor.

  1. Vispa 3 dl grädde hårt, rör i 3 äggulor och 1-2 msk socker.
  2. Rör ut 3 msk lakritspulver och 2 tsk salmiaksalt i typ 2 msk av blandningen ovan. Smaka lite av detta. Det blir som Lakritsal – galet gott.
  3. Rör ner lakritsröran i gräddblandningen. Stoppa i frysen i typ 2-3 timmar.
  4. Ta ut ur frysen. Rör runt lite. Det ska vara kallt och fruset, men fortfarande krämigt. NJUT!!!

Äggulan förvandlar saltlakritsdrömmen till en vitaminbomb, dessutom är det bara en åttondel så mycket socker som i köpeglass. Men jag måste utfärda en varning, den är ändå smått beroendeframkallande.

Vill du ha chokladglass smälter du istället 100 gram choklad med lite neutralt kokosfett försiktigt i mikron. Sedan rör du ner chokladen i gräddblandningen och fryser röran tills den blir lagom krämig. Får betyget 5, men det kan bli lite högre om glassen serveras med färska jordgubbar.

Ha nu en underbar sommar. Njut av livet och ät mycket god mat som gör kroppen glad!


Smakäventyret – nu på estniska 

7 juli, 2016

smak_finska

Nu har Smakäventyret – att lära små barn äta mat kommit ut på estniska. Boken har fått titeln Kuidas lapsi sötma sada – matk maitsete maailmaOm google translate har rätt betyder det något i stil med Hur man får barnen att äta – rundtur i smakernas värld.

Så nu vet ni det!

Rättelse: skrev först att det var finska. Fick fel info. Detta är ju estniska (jag är lika dålig på båda språken…)


Så fyller du bebisens järnbehov – ett inlägg på blodigt allvar

6 juli, 2016

blodbrod_2Det är underbart med er läsare – många av er har så skönt kreativa idéer. Nu har jag fått in lysande tips på hur man kan få i sin bebis järn. Ovan ser du ett innovativt blodbröd, som du kan använda för att berika den hemlagade gröten. Först lite bakgrund.

Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling

Smakäventyret kan du läsa om bebisars stora järnbehov. Efter 6 månaders ålder behöver bebisar nästan lika mycket järn som en vuxen man. Dels för att slippa blodbrist, dels för att hjärnan ska utvecklas ordentligt. Barn som föds för tidigt får exempelvis ofta järnbrist. Studier visar att om de får tillskott av järn minskar risken för beteendeproblem senare under livet (läs mer i Läkartidningen: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan).

För att spädbarn ska få sitt järnbehov tillfredsställt behöver maten vara väldigt järnrik. Därför råder Livsmedelsverket och bvc föräldrar att ge sina bebisar välling och industriproducerad pulvergröt, som är berikad med av järn. Jag är rätt skeptisk mot dessa råd. Svenska vetemjölsbaserade pulverprodukter är sannolikt ett skäl till varför så många svenska småbarn utvecklar glutenintolerans – en livslång och obotlig sjukdom. Smaksatt pulvergröt är också ofta otroligt söt – upp emot en fjärdedel av alla kalorier kan komma från socker. Dessutom har välling och pulvergröt ingen konsistens eller smak som barnet behöver lära sig.

Det går att få järn från riktig mat

Det är lika bra att föräldrar redan från början lär sig att ge sitt barn riktig mat som är järnrik, eftersom barn har ett stort järnbehov under hela sin uppväxt. I Smakäventyret finns en tabell över järnrik mat, exempelvis blodpudding och leverpastej. Dessvärre är den dussinblodpudding man köper i affären rik på gluten, eller på socker, eller på båda och. Ett annat problem är att både blodpudding och leverpastej ofta innehåller gris och det är ett djur som man inom vissa kulturer gärna låter bli att äta.

Här kommer därför två järnrika recept som hjälper dig runt dessa problem.

Ett makabert enkelt blodbröd

Det första alternativet är ett blodbröd, som är helt glutenfritt. Det är en innovation av Sofi Hermanson (hennes son Dan, nedan, har ni träffat tidigare här på bloggen).

Dag 6 månader

Sofi kallar detta bröd för ”makabert enkelt”. Här är hennes recept (bilder högst upp i detta inlägg):

500 ml gris/nötblod
5 dl bovetemjöl (som bindemedel)

Blanda och bre ut på plåtar med slickepott, grädda i 25 min på 150 grader. Torka ett dygn på bakplåtspapper, bryt i mindre bitar. Mortlar till pulver och bland i gröten.

Om ni tycker det ser äckligt ut under blandningen – låtsas att det är rödbetsspad. Blodet, som Sofi köpte i butik, kom från NyhlenHugossons.

Här är också receptet på Dans kvällsgröt, som även innehåller järnrika aprikoser och nyponskalsmjöl:

1 1/2 msk bovetemjöl
1 tsk nyponskalsmjöl
1 tsk ekologiskt kokosfett
1 tsk ekologisk aprikospure
2 krm ”blodbröd”

Koka upp vatten och blanda till lämplig konsistens för bebisen.

Gehackte Lebber – pastej på kycklinglever

Nästa tips – den judiska specialiteten Gehackte Lebber – kommer från en vän till mig: Liv Svirsky. Som barn åt hon denna kycklingleverpastej under speciella högtider, när hennes farmor lagade den. Nu äter hennes son Noah den med god aptit.

Lika delar kycklinglever och gul lök
Salt och vitpeppar
Rapsolja

Stek löken på svag värme i små bitar tills den blir genomskinlig. Stek levern tills den är genomstekt men inte torr. Lägg i matberedare och mixa till slät konsistens. Salta och peppra efter smak. Tillsätt olja för att få önskad konsistens.

Ett stort tack till Sofi och Liv för recepten. Ge järnet med era bebisar nu!!! Och är du kvinna så boosta gärna din kropp med järn. Många kvinnor har järnbrist och är onödigt trötta.


En midsommar när blommorna slokar

24 juni, 2016

gräslök

Det känns ärligt talat svårt att önskar er bloggläsare en glad midsommar i år. Nyheten om att Storbritannien ska lämna EU är alltför tung. Tidigare i våras lyssnade jag på Astrid Lindgrens krigsdagböcker. Från dem bär jag med mig den vanmakt hon kände inför att världen slogs i spillror och hur snabbt tillvaron kan rämna när galenskapen får grepp. Som Alf Svensson sa nyligen när han var med i Söndagsintervjun i P1: först när nazism, fascism och kommunism hade slagit sönder Europa fullständigt, kunde vi enas. Det går att kritisera EU på många vis, men som jag ser det är ett nära samarbeta inom Europa nödvändigt för att vi ska leva fredligt.

Med det sagt, hoppas jag ändå att sillen ska smaka bra och att ni får en skön dag.


Graviditetsdiabetes och fetma – ökad risk för autism hos barnet

22 juni, 2016

Som en del av er vet brukade jag skriva krönikor för tidningen Matkärlek. Bara dagarna innan förlaget bakom Matkärlek gick i konkurs hade jag skickat in en text. Den publicerades tyvärr aldrig, men nu lägger jag upp den här på bloggen. Alla ni som tycker att den är läsvärd, stöd Kickstarter-kampanjen som ska blåsa liv i Matkärlek igen: kickstarter.com. Om chefredaktören Anne Aobadia får en möjlighet att driva tidningen i egen regi, kommer den ha mycket större möjligheter att överleva än när den ligger under ett förlag som är tyngt av en massa andra förlustbringande tidningar. Får Matkärlek en ny chans blir det fler liknande krönikor. Personligen kan jag tänka att detta är en av de viktigaste som jag har skrivit:

Ät bra mat – för dina framtida barns skull

Diabetes hos mamman är kopplat till en dramatiskt ökad risk att barnet ska utveckla autism, visar en ny vetenskaplig studie. Har mamman samtidigt fetma ökar risken än mer. Unga kvinnors matvanor kan alltså påverka de framtida barnens hälsa.

Vi vet att den mat vi stoppar i våra magar påverkar vår egen hälsa. Det är självklart för oss. Men nu tyder allt mer på att vi – jobbigt nog – måste vidga våra perspektiv och även tänka på våra framtida barn när vi väljer vad vi äter. I boken Det sötaste vi har berättar jag om en rad studier som visar att om en mamma har högt blodtryck, fetma eller diabetes under själva graviditeten, ökar risken att barnet ska drabbas av autismspektrumtillstånd (AST) med ungefär 60 procent.

Nu bekräftar en stor amerikansk studie dessa samband. Forskarna följde 2 734 mödrar och barn som har vårdats vid Boston Medical Center. 102 av barnen diagnostiserades med AST, en funktionsnedsättning där barnet till exempel kan ha svårt att samspela med andra (en del barn får även av utvecklingsstörningar, talsvårigheter och epilepsi). Analyserna visade att risken för AST tredubblades om mamman hade diabetes innan hon blev gravid. Hade hon även fetma ökade risken för AST nästan fyra gånger.

Under de senaste decennierna har allt fler barn fått någon av de diagnoser som ryms inom AST, exempelvis autism och Aspergers syndrom. Siffror från USA visar på en skrämmande utveckling. På 1980-talet uppskattade olika undersökningar att ungefär 1 på 2500 barn hade AST. År 1996 var 1 på 294 barn i åldern 3-10 år drabbade, enligt en undersökning genomförd i Atalanta. År 2002 konstaterade amerikanska Centre for Disease Control and prevention att 1 av 156 barn i åttaårsåldern hade diagnosen. År 2010 var siffran nere på 1 av 68 – alltså nästan 1,5 procent av alla åttaåringar.

En viktig förklaring till ökningen är att fler fall av AST fångas upp i vården och att barn med mildare symptom nu diagnostiseras. Men epidemierna av diabetes och fetma är alltså en annan sannolik orsak till den dramatiska ökningen.

Hur kan då mammans diabetes påverka barnets hjärna? En förklaring kan vara att mamman har en inflammation i kroppen när hon har diabetes. Forskning visar att andra inflammationsdrivande sjukdomar – som en långvarig och kraftig influensa eller autoimmuna sjukdomar – också ökar risken för autism. Inflammationen verkar påverka barnets utveckling.

När jag skriver detta, vet jag att det kan leda till starka reaktioner. En del kommer att tycka att jag skuldbelägger föräldrar som har barn med autismspektrumtillstånd. Andra kommer tycka att jag uttalar mig om samband som än så länge endast vilar på ganska bräcklig vetenskap. De kommer påpeka att deras dotter inte hade diabetes, ändå fick hon ett barn med autism (det finns självklart flera orsaker till autism).

Det är en svår balansgång att gå. Personligen anser jag att vi på ett nyanserat vis måste tala öppet om vad vetenskapen visar. I detta fall för alla framtida barns skull. Och tänk vilka möjligheter vi har. Börjar vi ge våra barn hemlagad och riktig mat – sådan som är gjord med kärlek – kommer det absolut påverka barnens hälsa positivt. Dessutom kanske det möjligtvis även kan leda till färre barn med autism i nästa generation. Det tror jag ingen skulle ha något emot.

Stöd nu Matkärlek – för fler liknande krönikor.