D-vitaminexperimentet – nivåerna har stigit MITT I VINTERN

24 februari, 2017

Men alltså. Så här borde det inte bli. Jag har just fått resultaten från februarianalysen av mina D-vitaminnivåer och de har STIGIT i jämförelse med januarivärdet: från 60 nmol/L till 61 nmol/L. Jag håller med – det är ingen jätteökning – men ändå överraskande. Här ser du utvecklingen hittills:

vitDfeb

En kort resume för er som inte hängt med från början: I höstas bestämde jag mig för att göra ett experiment tillsammans med företaget Werlabs, som erbjuder olika slags spännande hälsokontroller, bland annat kan man analysera sitt D-vitamin via dem. Min frågeställning var: behöver jag – som gärna lapar sol under sommaren och äter mina feta fiskar varma (och kalla) tre-fem gånger i veckan – verkligen äta D-vitamintillskott under vinterhalvåret?

Svaret hittills är: NEJ.

När jag påbörjade experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen på området. Slutsatsen blev att om mitt D-vitamin ligger över 50 nmol per liter blod är jag på den säkra sidan; då har kroppen mer än tillräckligt för att klara alla viktiga funktioner.

För ett par veckor sedan publicerade forskare också en genomgång den forskning som finns på D-vitamintillskott och luftvägsinfektioner (som förkylningar): Study reports that vitamin D supplements reduce risk of acute respiratory infections. Deras slutsats: hela 33 personer behöver ta D-vitamintillskott för att en enda luftvägsinfektions ska förebyggas. Effekten är dock mycket större hos de som har väldigt låga D-vitaminnivåer i blodet, under 25 nmol/L. I den gruppen förebyggs en luftvägsinfektion per fyra personer som tar tillskott.

Ska bli spännande att se om nivåerna fortsätter att ligga lika stabilt. Solen kryper allt högre upp på himlen och om någon månad kommer den kroppsegna D-vitaminproduktionen att dra igång igen. Visst är det underbart att det snart är vår? Samtidigt som isarna ligger spegelblanka. Min plan för morgondagen:

skridskor

Trevlig helg på er alla!

 


Fetma under graviditeten – varför pratar vi inte mer om riskerna?

14 februari, 2017

I skrivandets stund mår jag smått illa. Av olika skäl fördjupar jag mig just nu i effekterna av att ha fetma under graviditeten. Och nu känner jag ett stort behov av att av hålla ett brandtal för alla små tjejer och för alla framtida barns skull. Vi föräldrar MÅSTE bli medvetna om hur fredagsmysande, lördagsgodisätande och barnkalasande påverkar kommande generationer. För när våra barn utvecklar fetma, ökar risken att deras kommande barn tar skada.

Och innan vi går vidare. Det jag kommer skriva om är ett känsligt ämne. Alla ni mammor där ute som kanske har haft övervikt eller fetma under graviditeten, och som har drabbats av något nedan, till er vill jag säga: Det ni inte visste, kunde ni inte göra något åt. Kanske bar ni också med er fetma från er barndom. När övervikten väl sitter där den sitter är den ofta svår att bli av med (speciellt med de kostråd vi har fått). Jag vet att några kommer att känna sig nedslagna av detta inlägg. Samtidigt måste vi börja prata om detta.

Sämre ägg, ökad risk för missfall och missbildningar

Det sötaste vi har står en hel del om hur mammans övervikt påverkar barnets tillväxt i magen. Men denna nypublicerade översiktsartikel om hur fetma påverkar fertila och gravida kvinnor öppnar nya perspektiv: Obesity and pregnancy: mechanisms of short term and long term adverse consequences for mother and child. Här är några saker:

Kvinnor med fetma får generellt sämre ägg. När forskare har undersökt den vätska som finns i äggblåsan har man bland annat upptäckt mer insulin och inflammationsdrivande ämnen där.

Moderkakan är generellt större och innehåller mer inflammationsdrivande ämnen hos kvinnor med fetma.

Kvinnor med övervikt eller fetma löper en högre risk att få missfall och att få barn med olika missbildningar.

Kvinnor med fetma löper en större risk att föda för tidigt. Ju högre BMI mamman har, desto större är också risken att barnet dör, innan, under eller efter födseln.

Har mamman fetma, utvecklar bebisen generellt mer fetmassa och insulinresistens. Barnet löper också större risk att utveckla fetma och så småningom hjärt-kärlsjukdom.

Utöver detta har jag tidigare skrivit om den ökade risken att barnet ska utveckla autismspektrumtillstånd.

Sist men inte minst: forskarna misstänker att ett högt blodsocker och höga insulinnivåer i blodet är viktiga drivkrafter bakom dessa riskökningar.

Släng ut godiset och läsken

Jag vill poängtera att det handlar om riskökningar. Många kvinnor med fetma föder fullt friska barn som mår jättebra.

För helskotta alla föräldrar. Vi måste gemensamt se till att stoppa epidemin av fetma och diabetes. Den skräpmat vi ger våra barn påverkar kommande generationer. Bojkotta läsken, låt barnen dricka vatten eller mjölk. Baka dessa fantastiska äpple-kanelbollar från FoodPharmacy istället för att köpa godis. Det finns verkligen ett liv efter sockret.


Smart film om barn och socker

6 februari, 2017

Thomas käkar som ett barn 2

Berömmet vill flöda ur mig, men det finns en risk att bli klyschig. Slopar därför superlativen och konstaterar att Aftonbladet idag släpper en genial film om barn och socker, Mitt sockersöta barn, som kommer att få dig att må fysisk illa.

Äter som ett barn under en vecka

Här är upplägget: fotografen Jimmy Wixström följer Thomas Skoglund, reporter och personlig tränare, när han under en vecka äter som ett barn. Barnportioner skalas upp till vuxenportioner. På badhuset får Thomas 2,5 glassar istället för 1 glass. Vid fikat blir det 2,5 bullar och 5 kakor istället för 1 bulle och 2 kakor. Och så vidare… När Thomas på torsdagen äter 2,5 risifrutti till kvällsmål efter pulkaåkningen känner jag ett behov av att leta upp ett knippe grönkål, göra en grön drink och springa med den till honom. Och då har det inte ens blivit lördag.

Som en del av lanseringen hängde undertecknad med Thomas till TV 4 Nyhetsmorgon (lagret smink är typ en cm tjockt):

Film om socker

Här hittar du hela TV4-klippet: Han testade att leva med barnens sockerintag (förlåt läskindustrin, men läsk är verkligen inte värdigt människokroppen).

Min uppmaning: dela filmen och se för sjutton till den blir viral. Den ska klå alla nyheter om Trumps senaste tweet – varenda vuxen person i Sverige ska se den. Det dags att vi ger våra barn mat som gör deras kroppar gott.


Skidanläggning tar ut sockerkrona och stödjer forskningen

2 februari, 2017

Sockerkrona_2

Vet ni vad som gör mig glad – alla dessa privata initiativ som tas mot sockret. Björn Ölund mejlade nyligen bilden ovan, som han tog när han åkte skidor i Romme. Det är från deras meny.

I ärlighetens namn tänkte jag först: men kan ni inte bara sluta sälja den där sk_t_n. Men så kom jag till sans. En måste ju vara re_l_st också. Att socker nämns i samma andetag som diabetes och fetma i menyn är bra. Ännu bättre att Romme Alpin väljer att stärka forskningen.

Ett klassiskt citat från min då 5-åriga dotter när jag undrade om hon inte i alla fall kunde ta ett par svängar (för att bromsa farten lite) på väg nerför backarna i Romme: Nej, mamma. Hej då. Vi ses i morgon. 

Men hon tog faktiskt två svängar. En när hon körde om en äldre herre och en när hon sladdade in i liften.


D-vitaminexperimentet – januari bjuder på en överraskning

30 januari, 2017

D-vitamin januari

Det är så underbart att få experimentera igen. Jag saknar verkligen det från min tillvaro som forskarstudent – att designa experiment och försöka förstå kluriga resultat. Det som fick mig att lämna universitetsvärlden var absolut inte själva vetenskapen, utan alla maktstrukturer som man behövde förhålla sig till. Att kunna andas fritt är på något vis en viktig del av tillvaron.

Och det är ju enormt roligt när ett experiment inte går som man har tänkt sig. När jag inledde vinterns D-vitaminexperiment, tillsammans med företaget Werlabs, trodde jag att mina sommardepåer max skulle räcka till slutet av december. Döm av min förvåning när jag i förra veckan mätte D-vitaminet i mitt blod och insåg att det låg nästan lika högt som i december. Det har sjunkit från 61 nmol/L till 60 nmol/L. Därmed ligger värdet fortfarande över den gräns om 50 nmol/L som jag satte när jag påbörjade detta. Än så länge behöver jag alltså inte investera i några D-vitamintillskott.

Ett tips. Om du vill veta ungefär hur mycket du behöver äta av olika livsmedel för att få i dig dagsbehovet av olika vitaminer kan du kolla här: Dagsbehovet – en guide – ApoteketHade ingen aning om att pepparrot och broccoli innehåller mer C-vitamin än apelsiner och citroner, och att kakao är rikt på magnesium. Bokstavligen nyttig kunskap.

Ett tillägg: Inser att jag borde ha lusläst hela Apotekets dagsbehovsguide innan jag länkade till den. Till exempel visar guiden att man kan få i sig hela dagsbehovet av järn genom att äta 125 gram farinsocker. Det innebär ju INTE att man ska ha farinsocker som sin viktigaste järnkälla. Järnet är bra, men sockret illa för kroppen. När man väljer sin mat behöver man ta hänsyn till mer än bara vilken näring den innehåller.