Borde vi införa sockerskatt för Norges skull?

26 augusti, 2016

Läskkonsumtionen i Berkeley i Kalifornien har minskat med 21 procent sedan en läskskatt infördes. Det visar en ny studie som SVT skriver om: Amerikansk läskskatt fungerar.

Ska Sverige införa sockerskatt?

Intressant, tycker jag. Under sommaren har en eventuell svensk sockerskatt debatterats mycket. Förespråkare är bland annat Göran Greider, en rad tandvårdschefer, forskare och läkare, medan en måltidsprofessor menar att det skulle skapa ett onödigt moraliserade.

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, tycker att vi ska drämma till med en stor fet sockerskatt och använda de pengarna för att minska hälsoklyftorna mellan fattiga och rika områden i Sverige. Samtidigt skriver hon att Norges sockerskatt inte verkar ha någon nämnvärd effekt på sockerkonsumtionen.

Ska vi införa en sockerskatt för Norges skull…

Kanske skulle Norges sockerskatt få bättre effekt om även vi i Sverige hade en? Enligt min morbror, som bor på gränsen till Norge, har nämligen den norska sockerskatten en STOR effekt på gränshandeln. Lilla Charlottenberg har 2215 invånare, ändå lär de ha den butik i landet där det pantas mest läskburkar. Där finns även världens största godisbutik. Företaget Gottebiten har butiker längs med hela gränsen och omsatte år 2015 en bra bit över en miljard kronor (1 139 252 000 kronor, för att vara exakt). Vinsten var över 94 miljoner kronor.

Så kanske bör vi införa en sockerskatt för Norges skull – så att norrmännen börjar köpa godis i sitt eget land? De måste precis som Saudiarabien känna en oro inför framtiden. Saudiarabien införde enligt Veckans Affärer nyligen en sockerskatt, för att minska oljeberoendet.

…eller kanske för barnens skull?

Argumenten för och emot en sockerskatt är många och olika. Jag vet bara en sak: vi lever i ett land där fetmaepidemin har gått så långt att barn behöver fetmaopereras. Då är det dags att göra något åt saken. Samma arsenal av insatser som man använde för att få ner tobakskonsumtionen kommer att krävas för att få ner sockerkonsumtionen.


Barn ska äta max åtta sockerbitar per dag – för hjärtats skull

23 augusti, 2016

Äntligen! Jag skriker och hoppar framför datorn. Äntligen, äntligen, äntligen sätter stora och välansedda organisationer ner fötterna när det gäller sockret. För något år sedan var det WHO. Nu går American Heart Association (AHA) ut med nya rekommendationer: barn ska äta maximalt 25 gram (cirka åtta sockerbitar) tillsatt socker per dag och aldrig dricka mer än 2,5 dl sötad dryck per vecka. Barn under två år ska inte ha något tillsatt socker alls. Läs pressmeddelande här: Kids and added sugars: How much is too much?

Varnar: barnen kommer utveckla hjärt-kärlsjukdom

För att kunna uttala sig kring sockret har AHA gjort en genomgång av den senaste vetenskapen på området: Added Sugars and Cardiovascular Disease Risk in Children. Den visar att barns höga sockerkonsumtion (även svenska barns) är kopplad till en ökning av både fetma och farliga blodfettsrubbningar. Slutsats: ska barn slippa utveckla hjärt-kärlsjukdom senare under livet krävs att vi i vuxenvärlden skärper oss. Festen är slut. Barn blir i längden olyckliga av alla de sötsaker vi ger dem.

Träna barnet att äta annat än sött

I pressmeddelandet säger en av experterna att hon hoppas att de nya rekommendationerna ska stödja föräldrar att dra en gräns när det gäller sockret. YES! Det hoppas jag också. Frustrerade föräldrar mejlar ofta och undrar vad de ska göra. De får höra att de är nojiga och tråkiga när de ber far- och morföräldrar att ge barnen färre bullar och kakor, eller när de ber förskolepersonalen att begränsa firandet av födelsedagar. Nu kan alla ni kämpande (och omtänksamma) föräldrar referera till både till WHO och AHA.

Ni kan även trycka på ett annat uttalande i pressmeddelandet: att det är viktigt att barn tidigt vänjer sig att äta vanliga mat (ej söt) som också är näringstät. Vitaminer och mineraler behövs för en hälsosam utveckling av både hjärnan och kroppen.

Hur mycket är 25 gram socker?

Men hur mycket är då 25 gram socker? Det motsvarar något av följande: 2,5 dl läsk, 40 gram gelégodis (lite skrammel på botten av påsen), 3,3 dl sötad barnyoghurt, 70 gram frukostflingor med chokladsmak eller en glass (Magnum).

Slutsatsen av detta blir alltså att vi föräldrar bör:

1. Sluta köpa sötad yoghurt och sötade flingor. Barn som äter sådant till frukost får i sig en dagsranson socker innan dagens ens har börjat.

2. Begränsa lördagsgodiset till en tablettask eller maximalt 5-8 bitar (beroende på storlek).

3. Servera läsk och saft i små glas. Ett i veckan är gränsen. Vi bör även bojkotta O’boy och istället göra egen varm choklad med maximalt en sockerbit i.

4. Begränsa ätandet av vanlig sockerglass till en gång i veckan. (Misströsta inte. Du kan göra egen lågsockerglass varje dag om du vill).

5. Servera god mat på barnkalaset istället för sju sorters sötsaker.

Listan skulle kunna göras ännu längre, men det får räcka för nu. Låt oss nu utbringa ett fyrfaldigt leve för AHA! Detta är epokavgörande i bekämpningen av barnfetma.


”Ta bort godiset nära kassorna” 

22 augusti, 2016

Om någon har jobbat hårt för att få livsmedelsbolagen att ha mindre socker i barns mat är det Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor vid Konsumentföreningen Stockholm. I Det sötaste vi har följer jag henne när hon granskar mat som marknadsförs mot barn, exempelvis frukostflingor, yoghurts och kakor. Sedan 2005 har hon följt sockerhalten i sådana varor och gjort mycket för att få bort värstingarna från marknaden (stora applåder här).

Debattartikel i Icanyheter

Nu har hon skrivit en debattartikel i Icanyheter där hon uppmanar livsmedelsbutikerna att ta bort godiset nära kassornaCitat: Hur många av oss skriver upp att vi ska köpa lösgodis eller chokladbitar på vår inköpslista när vi ska handla mat? Få, om ens någon enligt en egen högst ovetenskaplig studie. Vi spontanshoppar. Kombinationen av trötthet och lågt blodsocker under en inköpsrunda ger dålig impulskontroll. Och vad ter sig då som läckrast? Kanske en påse lösgodis på väg mot kassan eller tre chokladbitar för en tjuga i kassakön.

Gör det bara!

Enligt en undersökning genomförd av Konsumentföreningen Stockholm vill åtta av tio konsumenter  ha bort det lockande godiset vid kassorna. Louise Ungerths råd till butikerna är: Gör det bara! Låt oss få avfört denna evighetsfråga från dagordningen. Det skulle visa att handeln verkligen menar allvar med sina ambitioner att stötta kunderna att göra hälsosammare val. 

Rakt på sak. Och jag håller fullständigt med. Självklart ska godiset bort.


Söt skräpmat under graviditeten kopplas till adhd hos barnet

19 augusti, 2016

gravid2

Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta näringsriktig mat som gravid. Nu har forskare hällt vatten på denna kvarn.  The Guardian skriver om studien som kopplar mammans graviditetskost till barnets risk att tidigt utveckla adhd: Scientists study link between unhealthy pregnancy diet and ADHD.

Mammans kost verkar påverka barnets DNA

De brittiska forskarnas tes går ut på att mammans matvanor påverkar barnets arvsmassa genom så kallade epigenetiska förändringar (det innebär att en gen förändras kemiskt). De har hittat en effekt på genen för IGF-2, en tillväxtfaktor som bland annat driver utveckling av nervceller i olika delar av hjärnan. Om mamman hade ätit söt och fet skärpmat under graviditeten hade barnen oftare epigenetiska förändringar på IGF-2, vilket i sin tur var kopplat till en högre risk att drabbas av adhd tidigt under livet.

Sambandet bekräftas i flera studier

Jag vill understryka att sambanden i den brittiska studien är relativt svaga. Samtidigt har det under de senaste två åren kommit en rad studier som kopplar mammans vikt till barnets kognitiv funktion. I en amerikansk undersökning var kraftig fetma hos mamman kopplad till en över fyra gånger högre risk att barnet skulle utveckla adhd.

Även svenska forskare har hittat ett samband mellan mammans vikt och adhd, men när det kontrollerade helsyskonens risk att utveckla adhd försvann sambandet. Helsyskonen hade legat i samma mage, men under en tid när mamman hade ett annat bmi.

De svenska forskarnas slutsats var att det är något i familjens miljö som bidrar till adhd, men de undersökte sambandet mellan mammans vikt och att utveckla adhd under hela uppväxten (både tidigt och sent). I den brittiska studien poängterade forskarna att de endast såg ett samband mellan mammans vikt och en tidig adhd-diagnos. Därför behöver resultaten från de två studierna egentligen inte motsäga varandra.

Fetma påverkar hjärnan

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur graviditetsdiabetes och fetma hos mamman är kopplat till en ökad risk för autism hos barnet, vilket kan förklaras av att kvinnan har en inflammation i kroppen som påverkar fostrets utveckling (läs mer i Det sötaste vi har). 

Det är inte heller bara fostrets hjärna som påverkas av fetma och diabetes. Även mammans hjärna mår i längden dåligt av en rubbad ämnesomsättning. Diabetes är en viktig riskfaktor för Alzheimers sjukdom och nyligen visade forskare att personer med fetma har mindre vit hjärnsubstans än jämnåriga med normalvikt.

Jag vill inte med detta inlägg ge dåligt samvete till någon mamma som har barn med adhd eller autism, och som nu tänker att den egna livsstilen kan ha bidragit till barnets problem. Jag åt också massor med godis under min första graviditet; jag visste inte bättre. Nu när forskare börjar se dessa samband måste vi ta dem på största allvar. Allt fler barn diagnostiseras med adhd och autism. Denna forskning tyder på att näringsfattig och söt skräpmat kan vara en viktig bidragande orsak.

Och tänk vilka möjligheter detta öppnar. Ger vi våra barn mindre godis, läsk, saft, glass, kakor och bullar, och mer grönsaker, ägg, fisk, kött och annan näringsriktig mat, kommer det sannolikt att förbättra både deras och framtida generationers välmående.


Går det att äta lågkolhydratkost under en graviditet?

18 augusti, 2016

gravid

Nyligen mejlade Maria och frågade om hon kan äta lågkolhydratkost under sin graviditet. På mottagningen där hon går har hon fått rådet att äta lightprodukter. Här är hennes brev och mitt svar:

Marias fråga: Kan en lågkolhydratkost skada fostret?

Efter att ha läst din bok Ett sötare blod så var jag och fästmannen snabba på att lägga om kosten, på en vecka har vi båda tappat 2-3 kg var och konstaterat att vi mår mycket bättre. Han som är typ 2-diabetiker låg innan kvällsmaten igår på 5,3 och på 5,9 efter. (Det är första gången på länge som han mäter sig utöver det hos läkaren, han har liksom känt sig omotiverad.) Men det är bara lite kuriosa…

Jag har haft funderingar kring vad som händer vid graviditet och en lågkolhydratkost, detta har blivit lite akut nu då jag just insett att jag plussar. Jag skulle verkligen behöva gå ner i vikt och mår heller inte bra av att äta kolhydrater (åtminstone inte sädesslag, vilket jag insåg dagen efter en halv skiva sockerkaka efter flera dagars uppehåll). Jag skulle verkligen vilja gå på en lågkolhydratdiet men är lite rädd för att det kan skada fostret?

En vanlig dag kan jag äta en tallrik bär (ofta blåbär) med grädde, 5-15 nötter (cashew- eller valnötter) korv (hög kötthalt) eller bacon eller nåt kött, minst två ägg, kaffe med mjölk (eller grädde) och en hel del grönsaker, nåt såsaktigt typ majonnäs ibland senap och ketchup (kanske käpphästar, men överdriver inte intaget).

Mitt svar: håll dig till långsamma kolhydrater

Vad roligt att höra att ni mår bättre efter kostomläggningen och grattis till graviditeten. Vad spännande!

Det är svårt att svara på hur man ska äta under en graviditet eftersom det finns så lite forskning på det. Det är dock solklart att den socker- och mjölrika kost som vi kvinnor har ätit under flera decennier knappast är optimal. Mycket snabba kolhydrater leder till ideliga insulinpåslag i kroppen. Som du kan läsa i både Ett sötare blod och Det sötaste vi har triggar insulin igång kroppens tillväxtsystem. Kvinnor med övervikt föder större barn och forskare menar att det beror på en hög insulinnivå i blodet. Antalet barn som väger över 5 kilo när de föds har fördubblats under de senaste decennierna, vilket orsakar fler komplikationer under förlossningarna.

Som en följd av fetmaepidemin får också allt fler graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för både graviditetskomplikationer och att barnet senare till exempel ska utveckla  autism. Här kan du läsa en debattartikel i SvD där läkare menar att graviditetsdiabetes måste tas på större på allvar: Graviditetsdiabetes risk för mor och foster

Du ska alltså på inget vis fortsätta äta en massa snabba kolhydrater. Men ska man då gå till en annan extrem och börja äta en ketogen kost, som innehåller väldigt lite kolhydrater? Den frågan finns det inget svar på. Det finns studier på möss som visar allt ifrån att en ketogen kost kan vara fullständigt förödande för fostret, till att det leder till lugnare och mentalt mer stabila avkommor.

Undvik sötsaker, men ät exempelvis rotfrukter

Men möss är inte människor. Jag har inte hittat några studier av vad som händer när gravida kvinnor äter ketogen kost. Min egen erfarenhet är dock att en kost som håller insulin och blodsocker på en låg och jämn nivå dämpar de kraftiga hungerskänslor som man ofta får som gravid. Under min första graviditet åt jag lightprodukter och mycket mjölmat, som vitt bröd och pasta. Jag var sötsugen och hungrig hela tiden, och gick upp massor i vikt. Under min andra graviditet åt jag en GI-kost. Då höll hungern sig borta och jag höll vikten (vilket var tur eftersom en kraftig foglossning gjorde att jag knappt kunde gå).

Hade jag blivit gravid med den kunskap jag har idag skulle jag välja en liberal lågkolhydratkost kost som håller insulin och blodsocker i schack, men som ändå inte är strikt ketogen. Jag skulle undvika sötsaker och alla raffinerade, vita kolhydrater, men äta stärkelse från närings- och fiberrik mat som rotfrukter, bröd bakat på durramjöl och frukt.

Lyssna på din kropp

Men du måste lyssna på din kropp. En del personer har ett så kraftigt sockersug att de exempelvis inte klarar att äta frukt. Då tar suget över och plötsligt börjar de köpa godis och allt annat som är dåligt för kroppen. Ät inget som får dig in i dåliga matvanor!

Hoppas att du känner dig klokare på detta svar. Lycka till nu!