Skyhögt kolesterol – men blodkärlen är ändå finfina

30 maj, 2016

För ganska precis tre år sedan skrev jag om norrmannen Oskar W. Kristensen, nu 56 år gammal. År 1995 fick han en stroke och 2011 drabbades han av en så kallad tia-attack. Känseln i höger hand försvann eftersom hjärnan inte fick tillräckligt med syre. När läkaren undersökte halspulsådern med ultraljud fann han ett lager av plack (åderförkalkning) som var 2,5 mm tjockt.

Läkaren skrev ut kolesterolsänkande läkemedel, statiner, eftersom Oskar Kristensen hade ett väldigt högt kolesterol, men han valde att aldrig ta pillren. Istället fortsatte han den livsstilsförändring han redan hade påbörjat, där han bland annat hade börjat motionera och klättra uppför alla höga bergstoppar i närheten av bostaden (typisk norrmän). Han hade också börjat äta en strikt lågkolhydratkost och det fortsatte han med.

1,5 år senare – när jag skrev förra blogginlägget – hade tjockleken på placken i blodådrorna krympt till 1 millimeter. Så här såg läkarens skiss ut:

läkarens skiss

Det där som ser ut som ett Y föreställer blodådrorna.

Nu har Oskar Kristensen varit på ännu en hälsokontroll. Hans onda LDL-kolesterol är fortfarande skyhögt (7,2 mmol/l), men det verkar inte spela någon större roll. Placken på insidan av halspulsådern är oförändrad och blodet flödar fritt till hjärnan. Här är läkarens anteckningar:Läkares anteckning 2016(Jag vet, det är rena grekiskan. Man måste använda en uppslagsbok för att förstå detta. UL betyder i alla fall ultraljud och myke betyder mjuka).

Läkaren tycker nu att statiner verkar onödiga

Oskar Kristensen äter fortfarande inga statiner och hans läkare håller med om att det verkar onödigt. Efter deras samtal skickade läkaren också denna artikel till Kristensen från norska läkartidningen: Reduksjon av hjertedød skyldes ikke statiner. Artikeln ifrågasätter om statiner överhuvudtaget har någon effekt.

Personligen tror jag att vårdens ensidiga fokus på kolesterolnivåerna i blodet leder fel. Det är sannolikt viktigare att dämpa den farliga inflammation som uppstår vid högt blodsocker, bukfetma och typ 2-diabetes. Livsstilen är avgörande för detta.

Så gör som Oskar Kristensen. Att bra mat och klättra upp på alla toppar du kan hitta i närheten av din bostad. Har du tur bor du lika vackert som Oskar Kristensen:

fjälltoppen

 


Sockerindustrin får sprida ”information” om socker i skolan

27 maj, 2016

framsidan Nordic sugar

Nyligen mejlade en lärare till mig. Hon berättade att hon ofta beställer broschyrer från sajten utbudet.se, som distribuerar gratismaterial till skolor. Deras mest beställda broschyr (enligt topplistan) är en om socker, som är framtagen av Nordens största sockerproducent Nordic Sugar. Jag har granskat broschyren och mejlat utbudet.se några förslag på hur broschyren skulle kunna förändras för att bättre spegla verkligheten.

Kära utbudet.se!

Nyligen kontaktade en lärare mig. Hon hade beställt broschyren Fakta om socker och hälsa av er (er mest populära broschyr om man får tro topplistan på er sajt). När hon upptäckte att Nordic Sugar står bakom tänkte hon först att det är ganska bra. De håller ju på med socker hela dagarna och måste verkligen ha mycket kunskap på området. Samtidigt är det ett multinationellt bolag, vars hela affärsverksamhet vilar på socker, så hon mejlade för att få en oberoende kommentar. (Det enda jag har att tjäna på att unga äter mindre socker – och utvecklar mindre fetma och diabetes – är en lägre skatt, men det gäller ju oss alla.)

Nedan är några av de tankar jag fick kring hur broschyren kan utvecklas. Kanske kan ni vidarebefordra dem till Nordic Sugar och be dem att uppdatera skolmaterialet? Tänker att de säkert har råd att trycka en ny upplaga. Förra året gjorde de en vinst på 151 miljoner kronor.

Sidan 10. Rubrik: Blir man fet av socker? Både ja och nej.

Här menar Nordic Sugar att: ”utvecklingen av övervikt är en fråga om det totala energiintaget i förhållande till den totala energiförbrukningen”. De har en mycket tydlig bild av detta:

energibalans

Korven väger helt klart mer än tårtan i Nordic Sugars värld.

Jag tänker att man istället skulle behöva lära skolelever att skilja på ”snällt-stuss-och-lår-fett” och ”farligt-lever-och-muskel-fett”. Det senare hör till det som brukar kallas ”bukfett”.

För ett par år sedan genomförde danska forskare ett försök där studiedeltagarna fick dricka en liter av antingen läsk eller mellanmjölk varje dag under ett halvår (jag vet – det är äckligt att dricka så mycket läsk – men många unga gör det). Både mjölk och läsk gav en viktuppgång, men mjölken gav ”stuss-och-lår-fett” medan läsken påverkade ”lever-och-muskel-fett”. Halten fett i levern ökade med hela 140 procent. Lite läsk-igt faktiskt. Förr var fettlever något man främst såg hos alkoholister, nu har över en av tio amerikanska tonåringar misstänkt fettlever. Fettlever ökar även i Sverige.

Rubriken på sidan skulle kunna ändras till: Kan man få fettlever av socker? Då kan svaret bli ett entydigt JA. Här är ett förslag på en bild:fettlever 2

När man får fettlever och blir insulinresistent, kan man utveckla något som kallas acanthosis nigricans, en brun pigmentering runt nacke och armhålor. En del får också skrumplever av sin fettlever. Då är man riktigt illa ute. De som får fullt utvecklad skrumplever dör oftast inom fem år. Bilden kanske inte direkt främjar Nordic Sugars affärer, men aktieägarna kommer säkert sätta ungdomarnas framtida hälsa framför sin utdelning – tror ni inte det?

Sid 12. Rubrik: Äter vi mer socker än förr?

Under denna rubrik visar Nordic Sugar en bild på svensk sockerförbrukning som ser ut så här:sockerstatistik Nordic Sugar

Jag har en annan bild ni kan få. Den är inte lika snyggt gjord (skulle behöva gå en kurs eller nått) men den visar sockerförbrukningen enligt Statistisk årsbok från mitten av 1800-talet. Då ser det ut så här:

sockerstatistik Ann

Den röda streckade linjen visar att statistiken inte täcker nyare former av socker, som glukossirap, glukos-fruktossirap och koncentrerade fruktjuicer. Jag har tillbringat långa stunder i samtal med Jordbruksverket för att reda ut siffrorna. Inte helt enkelt. Man behöver kunna en massa om hur man klassificerar socker och så. Men det kanske räcker att ungdomarna får reda på att statistiken innehåller en rad luckor?

Sidan 15. Rubrik: Är socker ohälsosamt?

Här skriver Nordic Sugar: ”Men vi äter mycket lite socker i ren form”. För det första är ”mycket lite” är en rätt knasig formulering. Dessutom undrar jag vad företaget egentligen menar med ”ren form”. Få käkar ju strösocker direkt ur paketet, men borde inte läsk, gelégodis och karameller räknas till rent socker? Det är visserligen utblandat med färgämnen och smakämnen, men 95-100 procent av kalorierna i dessa livsmedel kommer från socker.

Genomsnittssvensken förbrukar cirka 57 liter sockersötad läsk varje år och, enlig företaget Candy King, 8 kg sockergodis, som gélegodis och karameller. Kanske kan Nordic Sugar på denna sida passa på att visa Candy Kings marknadsstatistik på per capita konsumtionen av godis i olika länder:svenskar älskar godis

Jag vet inte om det syns, men Sverige har den högsta stapeln. Som skolungdom kan det vara bra att få perspektiv på sin egen kultur.

Sidan 18. Rubrik: Får man hål i tänderna av socker?

Här står exempelvis att ”Placken bildas på rena tänder, även om det inte är mat i munnen” och ”Utvecklingen av karies är ett samspel mellan flera faktorer, däribland genetiska faktorer, kost, måltidsfrekvens och munhygien.”

Jag tänker att Nordic Sugar – utan att förlora sin trovärdighet – skulle kunna ha ett mycket enklare och rakare budskap: ”Personer som inte äter socker får i princip aldrig hål i tänderna”.

De kan ha Bäckaskogskvinnan, Sveriges äldsta skelett, på bild. Kolla in hennes tänder:Bäckaskogskvinnan copy

Hon levde under jägarstenåldern och hade vare sig tillgång till tandborste eller tandkräm, ändå hade hon ett intakt leende när hon dog 40 år gammal. Det kan jämföras med tänderna från detta moderna barn:89638219_toothdecaythink

Sidan 21. Rubrik: Kan man få diabetes av att äta socker?

Här tycker jag att Nordic Sugar kan stryka all rappakalja. Framförallt formuleringen: ”Tidigare trodde man att diabetiker inte tålde den minsta gnutta socker. I dag vet man att personer med välreglerad diabetes kan inta upp till 50 gram tillsatt socker om dagen fördelat på dagens måltider.”

Istället kan de börja resonemanget på denna sida med: Modern forskning tyder på att svaret på denna fråga är JA! Sedan kan de lägga ut texten om hur socker verkar orsaka fettlever, vilket i sin tur rubbar kroppens ämnesomsättning. Man får bukfetma och diabetes, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Jag vet. Det blir ingen rolig lektion detta, men livet är inte alltid roligt.

Detta blev långt. En sista sak. På internetsidan där lärare kan beställa ”Fakta om socker och hälsa” från er på utbudet.se står idag: ”Debatten om hälsa har många sidor, men det är inte alla som har lika bra stöd i vetenskapen. Broschyren belyser de vanligaste frågorna om socker och hälsoaspekter.”

Kanske borde ni lägga till: ”Nordic Sugar – som står bakom broschyren – är ett multinationellt bolag som ingår i den tyskbaserade Nordzuckerkoncernen. De producerar årligen om kring 2,9 miljoner ton socker.”

Undrar – kan ni fixa detta? Sedan tycker jag inte att ni behöver slänga bort den gamla broschyren. Ni kan spara den under temat ”material för lektioner i källkritik”.

Vänligen,

Ann Fernholm, författare av boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik.


Stöd Matkärlekens come-back

26 maj, 2016

kickstarter forst

Tidningsbranschen är tuff, men tidningen Matkärleks chefredaktör Anne Aobadia är ännu tuffare. I mars fick hon meddelandet att förlaget som gav ut Matkärlek skulle läggas ner. Istället för att deppa ihop (som vi andra, som inte längre får jobba för tidningen, gjorde) började Anne Aobadia direkt planera en framtid där hon är sin egen förläggare och driver tidningen själv.

Nu har hon alla pusselbitar på plats och det återstår bara en sak. För att Matkärlek återigen ska kunna spridas till folket krävs ett startkapital. Därför drar hon nu igång en crowdfunding-kampanj där målet är att dra in 495 000 kronor så att de 2-3 första numren kan produceras. Det kan låta mycket, men om alla ni tusentals personer som prenumererade på Matkärlek bidrar blir det typ max 150 kronor per person och då får du dessutom premiärnumret hem i din brevlåda. Själv har jag satsat 450 kronor och därmed får jag de tre första numren.

Se till att Matkärleken kommer tillbaka i våra liv! Du bidrar genom sajten Kickstarter via denna länk: https://www.kickstarter.com/projects/matkarlek/matkarlek?ref=email. De pengar du ger till projektet dras från ditt kort endast om målet uppnås. Kommer det in för lite pengar läggs Matkärlek ner för gott och du får använda dina pengar till en gravöl istället. Kampanjen pågår till 30 juni. Kör hårt nu!


Livsmedel ska märkas med mängden tillsatt socker i USA

25 maj, 2016

FDA ändring av märkning

Ett stort grattis till alla konsumenter i USA!!! De kommer nu få reda på hur mycket tillsatt socker det finns i deras mat. Food and Drug Administration skickade ut en pressrelease om förändringen i fredags: FDA modernizes Nutrition Facts label for packaged foodsDe skriver att de gör förändringen: ”… to help consumers know how much sugar has been added to the product. It is difficult to meet nutrient needs while staying within calorie limits if you consume more than 10 percent of your total daily calories from added sugars, and this is consistent with the scientific evidence supporting the 2015-2020 Dietary Guidelines for Americans.”

En eloge till FDA som vill hjälpa landets konsumenter.

Förvirrande märkning i Sverige

Här i Sverige rekommenderar Livsmedelsverket också att vi äter maximalt 10 energiprocent tillsatt socker. Problemet är att det är omöjligt för oss att veta när den gränsen är överskriden. På våra livsmedel anges bara mängden ”sockerarter” i näringsdeklarationen, vilket inkluderar allt från naturligt socker i frukt, grönsaker och mjölk, till sackaros (vitt socker), glukossirap och glukos-fruktossirap. Här är ett exempel:

ica ketchupIca Basic Ketchup består till 42 procent av tomatpuré. Tredje ingrediens är glukos-fruktossirap och sjätte ingrediens är socker. Totalt innehåller ketchupen 12 gram sockerarter per 100 gram. 
tomatpuré kung markatta

Kung Markattas tomatpuré består helt och hållet av tomater, och innehåller 12,2 gram sockerarter per 100 gram.

Dessa två tomatlivsmedel innehåller alltså i princip lika mycket ”sockerarter”, men i tomatpurén kommer allt socker från tomaterna. Det är naturligt socker. I Icas Basic Ketchup är en stor andel av sockret tillsatt, men konsumenten har ingen aning om hur mycket. För att få reda på det behöver konsumenten ringa Ica (och vem har tid med det?)

Tillsatt socker = kalorier utan näring

Spelar det då någon roll om det är naturligt socker eller tillsatt socker vi äter? Ja, det gör det. När vi äter tomater, frukt och grönt får vi visserligen i oss socker, men också vitaminer, fibrer och antioxidanter som hjälper kroppen att bryta ner sockret. Tillsatt socker är däremot helt fritt från näring; varje kalori från tillsatt socker är en tom kalori. Den är faktiskt så tom att det blir ett eko om man ropar på den.

Avslag för riksdagsmotion om märkning av tillsatt socker

Nyligen lade två riksdagsledamöter från Miljöpartiet en motion om att även svenska livsmedel ska märkas med mängden tillsatt socker. Jag skrev om detta i januari och bad er läsare att dela inlägget för att visa er stöd. Det är mitt mest spridda blogginlägg någonsin, men det räckte dessvärre inte som merit för riksdagen. Motionen har röstats ner (grrr).

Självklart borde Livsmedelsverket ta tag i detta. Om de ger oss kostråd behöver de också möjliggöra för oss att följa dem. Man ska inte behöva sitta i timslånga telefonsamtal med livsmedelsproducenter för att bibehålla sin hälsa.


Debatten kring fett har vaknat i Storbritannien

24 maj, 2016

fett

Under många år har varningarna för fett debatterats här i Sverige. Nu verkar debatten även ha vaknat i Storbritannien. Igår släppte en ideell organisation, National Obesity Forum, en rapport där de kritiserar det officiella rådet att begränsa mängden fett i kosten. Det har haft ”disastrous health consequences” menar organisationen, vilket blev en toppnyhet i landet: Official advice on low-fat diet and cholesterol is wrong, says health charity.

Representanter för Public Health England var inte sena att svara. De menar att det är oansvarigt och potentiellt dödligt att rekommendera en kost med mer fett i: Advice to eat more fat ‘irresponsible’. De menar också att deras kostråd är baserade på tusentals studier. 

Tusentals studier – men ingen är bra

Plötsligt fick jag en déjà vu. Under den tid jag har granskat kostforskningen har många forskare kört med dessa tusentals studier. Dessvärre håller alla en för låg kvalitet. Det finns inte en enda randomiserad kontrollerad klinisk prövning som visar att mättat fett är farligt för hälsan för oss kvinnor. Den senaste forskningen visar också att det saknas bevis för att mättat fett skulle vara farligt för män.

Sanningen är att nutritionsvetenskapen är outvecklad. Inom området har det blivit kutym att ge miljontals människor kostråd på något som egentligen bara är vetenskapliga hypoteser. De data man ger kostråd på, skulle aldrig duga för att exempelvis godkänna ett läkemedel. Läs mer på Kostfondens sajt om behovet av att höja de vetenskapliga kraven på offentliga rekommendationer. Läkemedelsområdet genomgick en vetenskaplig kravhöjning efter skandalen med Neurosedyn. Det är dags att kostområdet genomgår samma förändring.