Typ 2-diabetes kopplat till ett snabbare förlopp av alzheimer

Postat av Ann Fernholm den 20 augusti 2014.

Borde vi kalla Alzheimers sjukdom för typ 3-diabetes? I Ett sötare blod kan du läsa om att forskare under senare tid har hittat starka samband mellan metabolt syndrom, typ 2-diabetes och utvecklingen av demens. En dement hjärna reagerar till exempel sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin.

Bland bokens referenser finns en studie från Kungsholmen i Stockholm som visar att personer som lider av pre-diabetes eller diabetes får ett mycket snabbare förlopp av sin sjukdom. Tiden mellan en milt nedsatt kognitiv funktion till fullt utvecklad demens blir i median 1,8 år. För personer med en normal blodsockerreglering tar det istället 5 år. Det är en ganska stor skillnad.

Idag hittade jag en liknande studie som publicerades i mars. Inspirerade av bland annat Kungsholmenstudien undersökte amerikanska forskare inom Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative hur ett illa reglerat blodsocker påverkar demensutveckling. Slutsatsen är densamma: diabetes accelererar försämringen av den kognitiva förmågan. Här hittar du studien: Impaired glycemia increases disease progression in mild cognitive impairment.

Det skulle behövas en bra studie som undersöker om en lågkolhydratdiet, som sänker både blodsockret och insulinnivåerna i blodet, kan bromsa förödelsen av hjärnan. Förra året kom en studie som visade att en GI-diet med lite mättat fett skulle kunna hjälpa: Kosten kan ge effekt på risken för demens.

Här är ännu en bra studie som kopplar ett högt blodsocker till en ökad risk för demens: Ett sött blod återigen kopplat till demens.

Det är sån’t här som gör mig osugen på godis.

Share Button

Tre hälsomyter avfärdade – nu återstår bara sockret

Postat av Ann Fernholm den 19 augusti 2014.

Hej alla bloggläsare! Hoppas ni har haft en skön sommar. Min har varit alldeles fantastisk med mycket bad och god mat. Hade tänkt bryta mitt semesteruppehåll med en faktakoll av Michael ”5:2-dieten” Mosleys reportage om rött kött som Vetenskapens värld sände igår. Men det var så många förvirrade trådar att reda ut att jag blev helt förvirrad själv.

Beslöt mig därför för att konstatera att det bara är i USA som man har hittat en koppling mellan rött kött och förtidig död. Som Mosley redovisade har man aldrig kunnat bekräfta något samband mellan rött kött och förtidig död i Europa: Meat consumption and mortality – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Om han hade vänt näsan mot Asien hade han sett samma sak. Där saknas koppling mellan rött kött och sjukdom: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies.

Samer, vars basföda är rökt renkött, löper också en mycket lägre risk att få cancer i jämförelse med den övriga skandinaviska befolkningen: Cancer among the Sami – A review on the Norwegian , Swedish and Finnish Sami populations. De har heller ingen förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Det vetenskapliga grunden för att varna för rött kött är, kort sagt, väldigt bräcklig.

Mosley avfärdar varningar om mättat fett

Det glädjande med Mosleys program var att han avfärdade varningarna om att mättat fett skulle vara farligt. I somras gick han också ut i Daily Mail och berättade att han ändrat sig kring det mättade fettet. Det är otroligt modigt att offentligt erkänna att man har haft fel, tycker jag. All heder åt Mosley.

Sommaren har ju också bjudit på en studie som visar att det saknas kopplingar mellan salt och hjärtsjukdom: Faran med svenskarnas saltintag tonas ner i stor studie.

Tidigare i våras kom en liknande studie: För lite salt i kosten kopplat till hjärtsjukdom.

Därmed kan vi avfärda tre hälsomyter: vare sig rött kött, salt eller mättat fett verkar äventyra hälsan nämnvärt. Återstår bara en sak: sockret. Undrar när Mosley kommer att göra ett program om det?

Share Button

Njut av sommaren och av glass som är hållbar för kroppen

Postat av Ann Fernholm den 28 juni 2014.
rosor

”Mamma – det luktar doft”, sa min son nyligen. Våra rosor slår alla rekord i år. Jag har aldrig sett så många på buskarna. Att de står i högblom visar att det är dags att koppla av ett tag. Men just som jag hade tänkt ta semester kom en studie som visar att en lågkolhydratkost kan förebygga typ 2-diabetes (Retrospective study on the efficacy of a low-carbohydrate diet for impaired glucose tolerance), en artikel i Newsweek om att industrin begraver vetenskapen om hur farligt socker är (The Sugar Lobby Threatens Organizations, Buries Science on Health Effects) och en studie som visar att europeiska barn får cirka en fjärdedel av sitt energiintag från rent socker (Barn i Europa äter ett hekto socker om dagen). Å andra sidan finns det andra studier som visar att det är nyttigt att vara ledig för hälsans skull. Därför ska jag hålla mig borta från mitt tangentbord. Snart.

Jag måste bara kommentera studien kring barnen. För så här får vi vuxna bara inte fortsätta. Det är inte hållbart. Vi sätter våra barns framtid på spel. Tidigare i våras kom en amerikansk studie som kopplar ett så högt sockerintag som våra barn bevisligen har till en dubblad risk för hjärt–kärlsjukdomSocker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom. I min nästa bok kommer du att kunna läsa om varför det finns alla skäl att anta att socker direkt orsakar fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Dessutom rubbar det sannolikt tarmfloran vilket kan leda till en hel massa magproblem.

Låt dina barn istället njuta av bra glass i sommar. Ett tips är att mixa vattenmelon och frysa i formar för isglass. Då innehåller glassen en tredjedel så mycket socker som en vanlig isglass. Dessutom är den bra mycket godare än den konstgjorda köpeisglassen. Win-win alltså.

Nu ska jag dyka in i historien om Den odödliga Henrietta Lacks. Sedan ska jag dofta på på lite doft.

Jag önskar alla er läsare en riktigt skön sommar!

Share Button

”Det sötaste vi har” går snart iväg till sättning

Postat av Ann Fernholm den 27 juni 2014.

NOK_FERNHOLM_DET_SOTASTE_VI_HAR_6Jag kan knappt tro att det är sant. Snart går Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar iväg till sättning. DEN ÄR NÄSTAN KLAR!!! Om det tog lång tid att skriva Ett sötare blod, kan jag lova att det har tagit ännu längre tid att skriva den här boken. Det är mycket tack vare alla fina ord jag har fått från er läsare kring förra boken. Jag har lite oro i kroppen för jag vill absolut inte göra er besvikna. Mitt mål har varit att få till samma balansgång mellan fakta och spännande berättelse. Boken kommer att finnas till bokmässan i Göteborg och kommer ut i handeln i början av oktober. Den 22 oktober blir det release på Nordiska museet i Stockholm. Är du intresserad av att komma på det föredraget, mejla till Kristina Billow på Natur & Kultur. Hon skickar mer info när det närmar sig. Följ denna länk så hittar du hennes adress.

Här är baksidestexten för Det sötaste vi har:

”Vad skulle du tänka om du såg någon mata en kanin med läsk? Eller om du fick reda på att grannfamiljens mops fick glass varje fredag, godis varje lördag och gick på hundkalas varje söndag? Det finns inga djur som vi skulle ge den mat som vi ger våra barn. De skulle bli sjuka, få hål i tänderna och problem med magen.

I dag har 10–25 procent av alla barn oförklarliga magknip. I boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar berättar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm om hur den historiskt höga konsumtionen av socker och vitt mjöl ställer till det i barnens kroppar. Det är en svindlande resa som går från levern till hjärnan och mikroberna i tarmarna. Hon visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen – astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd och en för tidig pubertet – går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv. I boken skriver hon också om sitt eget föräldraskap och den dagliga kampen att minska på allt sött”

Share Button

Faktakoll: farlig rekommendation av solkrämer från TT

Postat av Ann Fernholm den 25 juni 2014.

Det är flera personer som har hört av sig angående dagens nyhet där forskare påstår att man har hittat bevis för att solkrämer skyddar mot malignt melanom. Forskaren bakom slår utan tvekan fast att barn ska använda solkrämer under hela barndomen: Så mycket minskar solkrämer risken för cancer – DN.SE.

En opossum har inte mänsklig hud

opossumTexten kommer från TT. Från ett journalistiskt perspektiv är det illa att de inte kontaktar en annan expert på området för att få en nyansering av ett så tvärsäkert uttalande. Den här studien är inte gjord på människor. Det är en djurmodell. Forskarna har använt sig av en kortsvansad opossum som lätt får hudcancer. Sedan har de visat att krämerna skyddar dessa djur. Den fråga man måste ställa sig är: Har vi och den kortsvansade opossumen (här ovan) exakt samma hud?

Låt oss göra en liknelse med demens. Forskare har tagit fram djur som lätt får Alzheimers sjukdom. De har också tagit fram en hel rad läkemedel som skyddar dessa djur mot att utveckla demens. Men aldrig någonsin har dessa läkemedel visat sig ha effekt på människor. Den slutsats som forskare nu börjar dra är att djurmodellerna nog har varit fel. Den demens som djuren får orsakas sannolikt av en annan biokemisk mekanism än den som orsakar mänsklig Alzheimer. Därför skyddar läkemedlen djuren, men aldrig människorna. I den vetenskapliga litteraturen börjar forskare nu efterlysa andra modeller av demens.

Studier på människor ett krav för godkännande

Att djurmodeller kan vara felaktiga efterapningar av mänsklig sjukdom är orsaken till varför ett läkemedel absolut aldrig godkänns utan att testats på människor. Det finns tusentals läkemedel som botar djur mot olika sjukdomar, men som har fallerat i mänskliga studier. Ingen vet den exakta mekanismen för hur mänsklig malignt melanom utvecklas. Därför kan ingen heller garantera att det fungerar på samma vis som hos denna kortsvansade opossum. Att utifrån en djurstudie ge rekommendationer att spädbarn ska smörja sig med solkräm kan vara rent farligt. Andra studier visar att vissa kemiska substanser som ofta finns i solkrämer tar sig in genom huden och in i blodomloppet. Hur det sedan påverkar små barnkroppar har vi inte en aning om.

Olika solkrämer har olika kemisk sammansättning

En annan viktig detalj är att ingen solkräm är den andra lik. Det finns en uppsjö olika slags kemikalier som olika företag använder i olika kombination. Även om denna kräm skyddar huden, är det inte alls säkert att en annan kräm gör det. Den förälder som nu köper en kräm i förhoppning om att skydda sitt spädbarn, kommer med säkerhet få tag en helt annan kräm än den som forskarna har använt på den kortsvansade opossumen. Studien är genomförd i USA. En del av de kemikalier som får användas där är inte ens godkända i Europa.

Den som ger råd om vad vi ska göra med våra barn måste stå på en solid vetenskaplig grund. Den journalist som förmedlar råden, ska vara noga med att kolla olika uttalanden med flera experter. Inget av detta är uppfyllt i den artikel som TT skriver.

Share Button