Alzheimers sjukdom – det är dags att tänka om

28 november, 2016

Nu har ännu en läkemedelsstudie där forskare har försökt bota Alzheimers sjukdom fallerat. Miljarder och åter miljarder har satsats på att försöka få bort den plack som formas i hjärnan vid demens. Men tesen är sannolikt fel i grunden. Allt mer talar för att alzheimers är en form av diabetes. 

Kapitel 10 i Ett sötare blod handlar om Alzheimers sjukdom. I inledningen berättar jag om den tes som har dominerat alzheimerforskningen under flera decennier: att sjukdomen skulle orsakas av proteinet betaamyloid som klumpar ihop sig i hjärnan och formar en plack som dödar nervcellerna. Forskare har försökt ta fram läkemedel som undanröjer placken från hjärnan, men det har lyckats dåligt. Redan när jag skrev Ett sötare blod hade en hel rad läkemedel fallerat i stora (och hyfsat kostsamma) vetenskapliga studier. Nu har Eli Lillys läkemedel solanezumab visat sig vara verkningslöst ännu en gång: Eli Lilly’s Experimental Alzheimer’s Drug Fails in Large Trial

Ingen framgång – trots miljardsatsningar

Det sorgliga är att enorma summor pengar har gått till spillo. Det är begripligt att forskare en gång satsade på den här tesen. Placken i hjärnan är ett tydligt tecken på Alzheimers sjukdom och den är utan tvekan toxisk för nervcellerna. Samtidigt är det viktigt att inse när en tes har nått vägs ände, så att man inte fortsätter att slänga miljarder på någonting som aldrig kommer att fungera.

Alzheimers kan vara en form av diabetes

Ett sötare blod skriver jag om den forskning som istället visar att Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes, eller en del av typ 2-diabetes. För ett par år sedan kom en studie som visade att hjärnan reagerar sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin många år innan demensen utvecklas: Alzheimerhjärnan svarar dåligt på insulin – liknar typ 2-diabetes. Under senare år har det också kommit en rad studier som kopplar ett högt blodsocker till demens:

2013: Ett sött blod återigen kopplat till demens.

2014: Typ 2-diabetes kopplat till ett snabbare förlopp av alzheimers.

2015: Högt blodsocker kan direkt orsaka demens.

2015: Högt blodsocker ökar risken för demens.

2016: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens.

Kanske handlar dessa starka kopplingar också om den dåliga tandhälsa som vi får av söt skräpmat. Brittiska forskare hittade nyligen ett extremt starkt samband mellan tandlossning och ett accelererat förlopp av demens: Påverkas alzheimers av tandhälsan?

SLUTSATS: Det är dags att tänka om kring Alzheimers sjukdom. Och vet ni vad de goda nyheterna är? De flesta av oss behöver sannolikt inga piller för att hålla vår hjärna frisk. Genom att äta bra mat och träna kan vi hålla vår hjärna i form under en mycket längre tid av livet.


Sött blod – en sannolik orsak till Alzheimers sjukdom

16 januari, 2015

Ett sötare blod kan du läsa om att allt fler forskare misstänker att högt blodsocker, insulinresistens och typ 2-diabetes kan vara en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. Nu efterlyser ett gäng forskare en utvärdering av just detta:  Scientists look to heart disease and strokes for clues to treating Alzheimer’s | EurekAlert Science News.

Det är välkänt att ett högt blodsocker skadar de fina blodkärlen i ögon och njurar. Sannolikt händer samma sak i hjärnan. Så här säger två av forskarna i pressmeddelandet:

”Inadequate blood flow can damage and eventually kill cells anywhere in the body,” says Donna M. Wilcock, Ph.D., a neurovascular researcher who is an assistant professor in the Department of Physiology at the University of Kentucky College of Medicine in Lexington and a co-author of the paper. ”Since the brain has one of the body’s richest networks of blood vessels, it is especially vulnerable.”

”Blood vessels that deliver nutrients to the brain and carry away waste are vital for normal cognitive function,” says co-author Roderick Corriveau, Ph.D., the NINDS program director who oversees dementia research. ”Understanding vascular contributions to cognitive impairment and dementia, including changes due to stroke, heart disease and diabetes, are critically important to guide the development of preventions and treatments for dementia.

Nässpray med insulin kan hjälpa minnet

Orsaken till att blodsockret stiger vid typ 2-diabetes är att kroppen reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin; kroppen blir insulinresistent. På samma vis reagerar hjärnan dåligt på insulin vid alzheimer. Insulin har en roll i minnet. Nyligen kom en studie som visade att en nässpray med en insulinanalog kan förbättra minnet vid alzheimer: Nasal spray with insulin equivalent shows promise as treatment for adults with mild cognitive impairment, Alzheimer’s dementia.

Det här är en väldigt positiv nyhet. Trots att läkemedelsindustrin har plöjt ner miljarder i forskning kring alzheimer, har inga nya effektiva behandlingar kommit fram de senaste årtiondena. En sannolik orsak är att man har satsat sina pengar på en felaktig hypotes. Länge har man trott att den plack, den utfällning av proteinet betaamyloid, som bildas i hjärnan är orsaken till sjukdomen. Men placken är sannolikt bara ett symptom. Om de nya teserna är korrekta är själva orsaken insulinresistens, högt blodsocker och skadade blodkärl.

De starka kopplingarna till diabetes tyder på att en lågkolhydratkost kan förebygga och bromsa utvecklingen av alzheimer. Återigen en fråga för Kostfonden att driva i framtiden. Jag har sagt det förr och säger det igen: kostforskning måste vara den mest eftersatta vetenskapliga disciplinen. Det finns så mycket potential, men så oändligt få bra kliniska prövningar som undersöker effekter på patienter.


Alzheimers sjukdom: kopplat till skador i hjärnans blodkärl

14 februari, 2013

I Ett sötare blod skriver jag om att forskningen kring Alzheimers sjukdom har gått in i en återvändsgränd. Forskare har länge fokuserat på den plack av β-amyloidproteiner som byggs upp i hjärnan. Men detta behöver inte vara orsaken sjukdomen, utan bara ett symptom på att något är fel i hjärnan.

En annan bild som börjar växa fram är att skador i hjärnans små blodkärl kan orsaka demens. Nervcellerna får inte den näring och det syre som de behöver. Dessutom visar forskning att hjärnan reagerar dåligt på insulin, som behövs för minnet.

Nu kommer ytterligare en studie som stödjer denna tes. Tidskriften Jama Neurology har den som ”highlight” denna vecka. Forskare har undersökt hjärnor hos friska och hos lätt dementa. Resultatet visar en starkare koppling mellan demens och skador i hjärnans blodkärl, än mellan demens och placken i hjärnan.

Diabetes är kopplat till demens. Det är väl känt att höga blodsocker kan leda till skador blodkärlen i njurarna och i ögonen. Samma sak verkar alltså gälla hjärnan.


Omega-3 – behöver vi äta tillskott?

10 november, 2016

Många äter tillskott av omega-3 för att inte få i sig för lite av den fettsyran, men mycket talar nu för att vi slänger våra pengar i sjön. Kroppen tillverkar mer omega-3 än vad vi tidigare har trott. Det överskott som vi äter från tillskott bränns upp som energi.

Omega-3 har länge varit hett som hälsotillskott. För 11 år sedan skrev jag själv i DN om fettsyrans alla hälsofördelar: En fet revolution kan rädda hälsan. En av mina artiklar om omega-3 hamnade också på löpsedeln. Den såg jag senare i skyltfönstret till en hälsobutik som sålde tillskott.

Nu behöver den hajpade bilden av omega-3 nyanseras. För något år sedan tipsade jag om en artikel i New York Times som ifrågasatte om omega-3 kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Nyligen träffade jag också Anna Maria Pauter från Stockholms universitet, som i morgon kommer att försvara en avhandling kring omega-3. Hennes studier visar att möss som saknar omega-3 är skyddade mot fetma. Mer om det i morgon. Idag blir det ett kritiskt inlägg om behovet av omega-3-tillskott.

Omega-3 – en viktig molekyl i kroppen

Storyn kring omega-3 har varit att kroppen inte kan göra tillräckligt av den form av omega-3 som kallas DHA. Vår hjärna behöver DHA för att fungera ordentligt och från DHA bildas även molekyler som dämpar inflammation i kroppen. Det är utan tvekan en viktig fettsyra för oss.

DHA finns främst i mat från havet, men också i kött från djur som betar gräs. När djur nuförtiden äter kraftfoder istället för gräs, har halten omega-3 i kött minskat. Tanken är att vi därför får i oss alldeles för lite DHA, speciellt personer som inte äter fisk. Samtidigt har halten av omega-6 fettsyror i vår kost ökat betydligt eftersom vi äter mer majs- och solrosolja. Från omega-6 bildar kroppen molekyler som driver inflammation. Antagandet har varit att när förhållandet mellan omega-3 och omega-6 har ändrats, har maten blivit mer inflammationsdrivande. Därför skulle vi exempelvis få mer hjärt-kärlsjukdom. Bristen på omega-3 skulle också kunna påverka hjärnan och tillskott skulle därmed kunna hjälpa vid exempelvis Alzheimers sjukdom och depression.

Marginella effekter i vetenskapliga studier

MEN. Man brukar prata om anomalier inom en vetenskaplig hypotes – observationer som inte passar in i tesen. En viktig anomali är att omega-3-tillskott i studier vare sig har påverkat risken för hjärt-kärlsjukdom eller utvecklingen av Alzheimers sjukdom. De studier som finns på depression ger en splittrad bild; det verkar finnas en effekt men den är relativt liten. Även vid adhd kan tillskott hjälpa, men effekten är också här liten. När forskare nyligen undersökte om omega-3-tillskott har en inflammationsdämpande effekt hos friska personer, såg de ingen skillnad mot kontrollgruppen.

Samtidigt som effekten har uteblivit eller är liten i många studier behöver vi lägga in en brasklapp. En del av dessa studier är små och har svagheter i sin design. Det pågår större och mer välgjorda studier. Kanske får vi anledning att omvärdera detta igen, men omega-3 har i alla fall ingen tydlig och revolutionerande effekt på hälsan (som jag skrev i rubriken i DN).

Kroppen gör mer omega-3 än vi tidigare trott

En annan anomali i paradigmet kring omega-3 är en av mina bästa vänner. Under sin uppväxt åt hon i princip aldrig fisk, men när vi läste Fourieranalys (vacker matematik) på universitetet blev hon kursetta. Bristen på omega-3 i hennes mat borde ha förvandlat hennes hjärna till en dysfunktionell skrumpen klump, men bland 110 studenter på denna hyfsat avancerade mattekurs var hon bäst (och jag hade aldrig klarat kursen utan hennes hjälp). Så vad finns det för förklaring?

Anna Maria Pauters forskning på möss visar att de vid behov gör mer DHA än vad man tidigare har trott och detta verkar även gälla oss människor. I till exempel rapsolja finns en form av omega-3 som kallas för ALA. Det är ett förstadium till DHA i kroppen. När forskare har gett personer ALA som har varit inmärkt med vissa isotoper, har de sett att väldigt lite ALA omvandlas till DHA. Därför har de dragit slutsatsen att vi måste äta DHA för att få tillräckligt av den fettsyran.

MEN. När forskare istället har tittat på vegetarianer eller personer som inte äter fisk (som min kompis) har dessa personer ändå relativt mycket DHA i kroppen. Slutsatsen är att kroppen måste tillverka mer DHA när den verkligen behöver.

Kroppen hushållar också med det DHA som finns att tillgå. Halveringstiden för DHA i hjärnan är ungefär två år. En del av det DHA som du åt under sillunchen vid midsommar för över ett år sedan, finns alltså fortfarande kvar i dina nervceller.

Gravida kvinnor kan behöva tillskott

Anna Maria Pauter menar att forskningen inom omega-3 området visar att friska personer generellt inte behöver äta tillskott. Däremot kan gravida kvinnor som inte äter fisk behöva lite extra omega-3. Under en graviditet överförs mycket omega-3 till fostret. Om mamman får i sig för lite omega-3 kan hennes depåer bli utarmade. Intressant nog har forskare sett att mer ALA omvandlas till DHA under en graviditet. Kvinnor tillverkar också generellt mer DHA än vad män gör, sannolikt eftersom vi behöver ha större depåer när vi blir gravida.

Omega-3-tillskott kan hjälpa vid vissa sjukdomar

Med allt detta skrivet vill jag poängtera att det fortfarande kan finnas sjukdomar eller tillstånd där tillskott av omega-3-fettsyror har en betydelsefull effekt. Det finns till exempel studier som visar att omega-3 har en positiv inverkan vid cystisk fibros, som är en inflammatorisk sjukdom.

Men är du frisk, äter fisk och i övrigt näringsriktig mat finns det inget som talar för att du behöver ett tillskott av omega-3. Ett överskott av omega-3 brännas upp som energi i kroppens celler. Att äta omega-3 kapslar blir därför mest ett slöseri med pengar.

I morgon kommer ett inlägg om de resultat som Anna Maria Pauter fick när hon studerade möss som inte själva kan tillverka DHA. En liten cliffhanger: socker kommer att finnas med som en ingrediens i storyn…


Söt skräpmat under graviditeten kopplas till adhd hos barnet

19 augusti, 2016

Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta näringsriktig mat som gravid. Nu har forskare hällt vatten på denna kvarn.  The Guardian skriver om studien som kopplar mammans graviditetskost till barnets risk att tidigt utveckla adhd: Scientists study link between unhealthy pregnancy diet and ADHD.

Mammans kost verkar påverka barnets DNA

De brittiska forskarnas tes går ut på att mammans matvanor påverkar barnets arvsmassa genom så kallade epigenetiska förändringar (det innebär att en gen förändras kemiskt). De har hittat en effekt på genen för IGF-2, en tillväxtfaktor som bland annat driver utveckling av nervceller i olika delar av hjärnan. Om mamman hade ätit söt och fet skärpmat under graviditeten hade barnen oftare epigenetiska förändringar på IGF-2, vilket i sin tur var kopplat till en högre risk att drabbas av adhd tidigt under livet.

Sambandet bekräftas i flera studier

Jag vill understryka att sambanden i den brittiska studien är relativt svaga. Samtidigt har det under de senaste två åren kommit en rad studier som kopplar mammans vikt till barnets kognitiv funktion. I en amerikansk undersökning var kraftig fetma hos mamman kopplad till en över fyra gånger högre risk att barnet skulle utveckla adhd.

Även svenska forskare har hittat ett samband mellan mammans vikt och adhd, men när det kontrollerade helsyskonens risk att utveckla adhd försvann sambandet. Helsyskonen hade legat i samma mage, men under en tid när mamman hade ett annat bmi.

De svenska forskarnas slutsats var att det är något i familjens miljö som bidrar till adhd, men de undersökte sambandet mellan mammans vikt och att utveckla adhd under hela uppväxten (både tidigt och sent). I den brittiska studien poängterade forskarna att de endast såg ett samband mellan mammans vikt och en tidig adhd-diagnos. Därför behöver resultaten från de två studierna egentligen inte motsäga varandra.

Fetma påverkar hjärnan

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur graviditetsdiabetes och fetma hos mamman är kopplat till en ökad risk för autism hos barnet, vilket kan förklaras av att kvinnan har en inflammation i kroppen som påverkar fostrets utveckling (läs mer i Det sötaste vi har). 

Det är inte heller bara fostrets hjärna som påverkas av fetma och diabetes. Även mammans hjärna mår i längden dåligt av en rubbad ämnesomsättning. Diabetes är en viktig riskfaktor för Alzheimers sjukdom och nyligen visade forskare att personer med fetma har mindre vit hjärnsubstans än jämnåriga med normalvikt.

Jag vill inte med detta inlägg ge dåligt samvete till någon mamma som har barn med adhd eller autism, och som nu tänker att den egna livsstilen kan ha bidragit till barnets problem. Jag åt också massor med godis under min första graviditet; jag visste inte bättre. Nu när forskare börjar se dessa samband måste vi ta dem på största allvar. Allt fler barn diagnostiseras med adhd och autism. Denna forskning tyder på att näringsfattig och söt skräpmat kan vara en viktig bidragande orsak.

Och tänk vilka möjligheter detta öppnar. Ger vi våra barn mindre godis, läsk, saft, glass, kakor och bullar, och mer grönsaker, ägg, fisk, kött och annan näringsriktig mat, kommer det sannolikt att förbättra både deras och framtida generationers välmående.