Alzheimers sjukdom – det är dags att tänka om

28 november, 2016

Nu har ännu en läkemedelsstudie där forskare har försökt bota Alzheimers sjukdom fallerat. Miljarder och åter miljarder har satsats på att försöka få bort den plack som formas i hjärnan vid demens. Men tesen är sannolikt fel i grunden. Allt mer talar för att alzheimers är en form av diabetes. 

Kapitel 10 i Ett sötare blod handlar om Alzheimers sjukdom. I inledningen berättar jag om den tes som har dominerat alzheimerforskningen under flera decennier: att sjukdomen skulle orsakas av proteinet betaamyloid som klumpar ihop sig i hjärnan och formar en plack som dödar nervcellerna. Forskare har försökt ta fram läkemedel som undanröjer placken från hjärnan, men det har lyckats dåligt. Redan när jag skrev Ett sötare blod hade en hel rad läkemedel fallerat i stora (och hyfsat kostsamma) vetenskapliga studier. Nu har Eli Lillys läkemedel solanezumab visat sig vara verkningslöst ännu en gång: Eli Lilly’s Experimental Alzheimer’s Drug Fails in Large Trial

Ingen framgång – trots miljardsatsningar

Det sorgliga är att enorma summor pengar har gått till spillo. Det är begripligt att forskare en gång satsade på den här tesen. Placken i hjärnan är ett tydligt tecken på Alzheimers sjukdom och den är utan tvekan toxisk för nervcellerna. Samtidigt är det viktigt att inse när en tes har nått vägs ände, så att man inte fortsätter att slänga miljarder på någonting som aldrig kommer att fungera.

Alzheimers kan vara en form av diabetes

Ett sötare blod skriver jag om den forskning som istället visar att Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes, eller en del av typ 2-diabetes. För ett par år sedan kom en studie som visade att hjärnan reagerar sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin många år innan demensen utvecklas: Alzheimerhjärnan svarar dåligt på insulin – liknar typ 2-diabetes. Under senare år har det också kommit en rad studier som kopplar ett högt blodsocker till demens:

2013: Ett sött blod återigen kopplat till demens.

2014: Typ 2-diabetes kopplat till ett snabbare förlopp av alzheimers.

2015: Högt blodsocker kan direkt orsaka demens.

2015: Högt blodsocker ökar risken för demens.

2016: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens.

Kanske handlar dessa starka kopplingar också om den dåliga tandhälsa som vi får av söt skräpmat. Brittiska forskare hittade nyligen ett extremt starkt samband mellan tandlossning och ett accelererat förlopp av demens: Påverkas alzheimers av tandhälsan?

SLUTSATS: Det är dags att tänka om kring Alzheimers sjukdom. Och vet ni vad de goda nyheterna är? De flesta av oss behöver sannolikt inga piller för att hålla vår hjärna frisk. Genom att äta bra mat och träna kan vi hålla vår hjärna i form under en mycket längre tid av livet.


Påverkas alzheimer av tandhälsan?

15 mars, 2016

BBC skriver om en ny intressant studie som visar att tandlossning, parodontit, skulle kunna påverka förloppet av Alzheimers sjukdom: Gum disease link to Alzheimers, research suggests – BBC NewsTandläkare undersökte 59 personer med begynnande demens vid studiens början och efter ett halvår. Bland de som hade tandlossning gick förloppet av sjukdomen sex gånger fortare. 

När tänderna och tandköttet är inflammerat tror forskarna att munhålans bakterier kan ta sig in i blodomloppet. Det kan spä på den inflammation som redan finns i kroppen och hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

En annan förklaring kan vara att personer som snabbt utvecklar demens är sämre på att ta hand om sina tänder. Vad som är hönan och ägget är alltså ännu oklart, men detta är helt klart något som forskare behöver studera närmare.

Jag har tidigare skrivit om de kopplingar som finns mellan ett högt blodsocker och demens: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens. Tandlossning är vanligt vid typ 2-diabetes. Allt detta kretsar kring en och samma sak: socker. Ibland kan jag undra vad som hade hänt om tänderna istället för kolesterolet hade utsetts som den viktigaste hälsomarkören för kostråd. En sak är säker: supersöt yoghurt hade inte fått nyckelhålsmärkas.


Tonåringar med fetma har riskmarkörer för alzheimer i blodet

13 maj, 2015

Att fetma kan påverka barns kognitiva förmågor talas det ganska tyst om. Det är alldeles för kontroversiellt. Nu har forskare undersökt riskmarkörer för alzheimer i blodet på tonåringar. De med fetma har signifikant högre nivåer av dessa riskmarkörer än de som har normalvikt eller övervikt. Barnfetma kan alltså sannolikt leda till att man drabbas av demens tidigare under livet. Resultaten publiceras i den medicinska tidskriften Pediatrics: Biomarkers of Alzheimer Disease, Insulin Resistance, and Obesity in Childhood.

I april skrev forskare en översiktsartikel om det faktum att barnfetma är kopplat till en försämrad kognitiv förmåga och en ökad risk för alzheimer: Obesity-associated biomarkers and executive function in children.

Det är dags att vi pratar om detta. Barn behöver ha en frisk ämnesomsättning under sin uppväxt. Fetma handlar om så mycket mer än vikt. Åt fanders med allt vad fredagsmys heter.


Sött blod – en sannolik orsak till Alzheimers sjukdom

16 januari, 2015

Ett sötare blod kan du läsa om att allt fler forskare misstänker att högt blodsocker, insulinresistens och typ 2-diabetes kan vara en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. Nu efterlyser ett gäng forskare en utvärdering av just detta:  Scientists look to heart disease and strokes for clues to treating Alzheimer’s | EurekAlert Science News.

Det är välkänt att ett högt blodsocker skadar de fina blodkärlen i ögon och njurar. Sannolikt händer samma sak i hjärnan. Så här säger två av forskarna i pressmeddelandet:

”Inadequate blood flow can damage and eventually kill cells anywhere in the body,” says Donna M. Wilcock, Ph.D., a neurovascular researcher who is an assistant professor in the Department of Physiology at the University of Kentucky College of Medicine in Lexington and a co-author of the paper. ”Since the brain has one of the body’s richest networks of blood vessels, it is especially vulnerable.”

”Blood vessels that deliver nutrients to the brain and carry away waste are vital for normal cognitive function,” says co-author Roderick Corriveau, Ph.D., the NINDS program director who oversees dementia research. ”Understanding vascular contributions to cognitive impairment and dementia, including changes due to stroke, heart disease and diabetes, are critically important to guide the development of preventions and treatments for dementia.

Nässpray med insulin kan hjälpa minnet

Orsaken till att blodsockret stiger vid typ 2-diabetes är att kroppen reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin; kroppen blir insulinresistent. På samma vis reagerar hjärnan dåligt på insulin vid alzheimer. Insulin har en roll i minnet. Nyligen kom en studie som visade att en nässpray med en insulinanalog kan förbättra minnet vid alzheimer: Nasal spray with insulin equivalent shows promise as treatment for adults with mild cognitive impairment, Alzheimer’s dementia.

Det här är en väldigt positiv nyhet. Trots att läkemedelsindustrin har plöjt ner miljarder i forskning kring alzheimer, har inga nya effektiva behandlingar kommit fram de senaste årtiondena. En sannolik orsak är att man har satsat sina pengar på en felaktig hypotes. Länge har man trott att den plack, den utfällning av proteinet betaamyloid, som bildas i hjärnan är orsaken till sjukdomen. Men placken är sannolikt bara ett symptom. Om de nya teserna är korrekta är själva orsaken insulinresistens, högt blodsocker och skadade blodkärl.

De starka kopplingarna till diabetes tyder på att en lågkolhydratkost kan förebygga och bromsa utvecklingen av alzheimer. Återigen en fråga för Kostfonden att driva i framtiden. Jag har sagt det förr och säger det igen: kostforskning måste vara den mest eftersatta vetenskapliga disciplinen. Det finns så mycket potential, men så oändligt få bra kliniska prövningar som undersöker effekter på patienter.