Debatt i Expressen: punktera myterna kring mättat fett

25 januari, 2013

debatt Expressen

Idag publicerar Expressen en debattartikel där jag kritiserar forskare och myndigheter för att påstå att mättat fett skulle vara farligt för hjärtat. Ett litet utdrag:

”Att som Rosengren och Danielsson framställa de senaste decenniernas kostomläggning som en bra förändring för befolkningen är inget annat än cyniskt. Bukfetma och typ 2-diabetes har spridit sig som en löpeld. Dessutom har antalet fall av våra vanligaste cancerformer ökat. Vår kost kan inte ena dagen vara bra för hjärtat och andra dagen vara orsaken till att vi har blivit fetare och får cancer.”

Läs mer: www.expressen.se/debatt/punktera-myten-om-farliga-fettet

Som av en händelse publicerade brittiska the Guardian en artikel på samma tema igår: www.guardian.co.uk/commentisfree/2013/jan/24/defence-of-sugar-confection-scientists

Här är en krönika för Vetenskapsrådets tidning Curie om hur det har varit att granska fettdebatten: www.tidningencurie.se/22/kronikor/kronikor/2013-01-10-ann-fernholm-nar-kylig-prestige-hindrar-utveckling.html


Livsmedelsverket är tillbaka där de började

6 oktober, 2013

Det känns lite som att kostdebatten i Sverige har nått något av en kulmen (fast jag kanske är naiv när jag skriver så). Det händer så mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Det är några saker jag vill notera:

40 procents fett är vad vi åt på 1970-talet

Ingen stormedia, vad jag vet, har kommenterat att Livsmedelsverket nu rekommenderar den mängd fett i dieten som vi åt innan våra myndigheter började ge oss fettgränser. På 1970-talet åt vi cirka 40 energiprocent fett. Sedan satte forskare en gräns på 35 procent, som sedan sänktes till 30 procent. Sedan höjde de till 35 procent för cirka 10 år sedan. Och nu är vi tillbaka där vi började: på 40 procent. Vetenskapsradion sa i sitt veckomagasin att de nya näringsrekommendationerna inte bjöd på några stora nyheter. Jag kan tycka att det hade varit på sin plats att fråga hur det kommer sig att de nu helt och hållet har backat när det gäller mängden fett i dieten.

Ingen grund för 40 procents gränsen

Sedan kan jag tycka att 40-procents gränsen vilar på en otroligt bräcklig grund. I våras publicerade forskare resultat i New England Journal of Medicine som visade att en diet som innehöll 41,5 energiprocent fett skyddade så bra mot hjärtinfarkt att de blev tvungna att avbryta studien i förtid. Deltagarna åt en medelhavskost och en grupp fick en hel liter olivolja per person och vecka. De grupp som åt en lågfettdiet, som i högre utsträckning drabbades av hjärtinfarkt, fick 37 energiprocent från fett. Den där gränsen på 40 procent ger jag inte mycket för. Dessutom har de satt en gräns på 32-33 procent för ”dietary planning”, matplanering. Det innebär att mina barn kommer att få samma fettsnåla diet i skolan, trots att ingen forskning visar att det innebär något fördel. Jag tycker Livsmedelsverket styr på ett vis som de inte borde göra.

Frontalkrock mellan statliga experter

Det är också väldigt tyst i stormedia om att SBU:s expertgrupp har kommit till helt andra slutsatser än Livsmedelsverkets experter. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) skriver i sin rapport Mat vid fetma, som kom för ett par veckor sedan, att: ”Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt”. Samtidigt fortsätter Livsmedelsverket att varna för smör. Dessa två statliga expertgrupper tolkar  vetenskapen helt olika.

Läsare positiva till Correns serie om lågkolhydratdieter

I svallvågorna av SBU–rapporten har Corren haft en artikelserie om lågkolhydratdieter. Som så ofta när dessa dieter får uppmärksamhet blir reaktionerna många, framförallt från diabetiker som blivit symtomfria när de lagt om kosten. Läs några av reaktionerna här: Starka läsarreaktioner efter Correns artikel.

Landstingsråd anklagar SBU för ”kvacksalveri”

Samtidigt har två landstingsråd gett sig in i debatten. De skriver på SvD:s debattsidor under rubriken ”Skrota de farliga fettdieterna” att de ”står upp mot humbug och kvacksalveri i vården”. Därmed underkänner de helt slutsatserna från SBU:s expertgrupp. Det är tur att dessa politiker faktiskt inte har någon som helst makt över vad läkare får rekommendera. Däremot kan jag tänka att de skjuter sig själva rätt rejält i foten. En studie från år 2000 visade att diabetesvården står för 6 procent av de totala sjukvårdskostnaderna, som i sin tur utgör cirka 10 procent av Sveriges BNP. Alltså utgör kostnaderna för diabetesvården cirka 0,6 procent av BNP. Det är en svindlande summa pengar. Jag hoppas att de fattar att historierna från Correns läsare (länken ovan) är på riktigt. Det är riktiga människor som på riktigt kunnat sluta med sina mediciner. Det är inga sagor. När det gäller orsaken till att dödligheten i hjärtinfarkt har gått ner, som landstingspolitikerna skriver om, kan du läsa mina kritik här: Punktera myten om farliga fettet.

Det var allt. Tror jag.


Replik på DN debatt: mättat fett är neutralt för hjärtat

3 augusti, 2013

Insikten om att det är fullt fettkrig (som Aftonbladet kallar det), har sipprat in i min sommardvalande hjärna. Fem forskare påstod i förrgår på DN debatt att antalet fall av hjärtinfarkt och stroke nu ökar: De populära fettdieterna är ett hot mot folkhälsan. Forskarna menar att orsaken förmodligen är att vi har börjat äta mer smör.

Det finns en hel rad invändningar mot deras resonemang. Andreas Eenfeldt har påpekat att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt inte alls ökar på generell nivå, bland annat var han med i TV 4:as Nyhetsmorgon. Det kanske var den viktigaste invändningen.

Jag har också skrivit en replik på DN debatt om att mättat fett är neutralt för blodkärlen. Även om stroke och hjärtsjukdom ökar bland unga, går det inte att skylla på fettet. Det finns ingen vetenskaplig grund för att säga att mättat fett är farligt. Det finns en hänvisning till repliken i dagens papperstidning, men tyvärr ligger den ännu inte ute på nätet. Jag hoppas att den kommer upp senare under dagen. Det ska också komma två ytterligare repliker vars rubriker låter lovande: ”Det finns olika sorters fetma” av professor Birgitta Strandvik och ”Sockret är boven i dramat” av överläkare Tore Persson.

Jag skrev Ett sötare blod för att jag ville förklara fettdebatten. Det är många som står förundrade inför de hårda tongångarna och de motstridiga bilderna. Boken berättar hur forskare på 1950-talet tog ett beslut som ledde fel: att totalnivåerna av kolesterol i blodet skulle vara det viktigaste måttet på hälsa. Det är detta beslut som spökar idag. Inom vetenskapsteorin brukar man prata om paradigm (en teori kring hur världen fungerar) och den kris som uppstår när ett  paradigm går i graven. En sådan stridighet uppstod bland annat när Galileo Galilei flyttade ut jorden från universums mitt och lät den bli en planet bland alla andra. Nu håller det paradigm som säger att mättat fett skulle vara farligt på att spricka. Det är spännande att få uppleva ett så stort och så viktigt paradigmskifte. Jag tror faktiskt att ”fettkriget” kommer att gå till historien.

Här kan du läsa en debattartikel jag skrev i våras för Expressen på samma tema: Punktera myten om farliga fettet


Gåta: vad har fredagsmys och Kalifornien gemensamt?

14 mars, 2013

texmexHär kommer dagens gåta: vad har fredagsmys och Kalifornien gemensamt?

Svar: texmex-mat.

Men där upphör likheterna. Den texmex vi äter här i Sverige är lite sorglig. För några år sedan tillbringade jag ett halvår i San Francisco. Där lärde jag mig en viktig sak: koriander är gudomligt och att äta texmex utan koriander är som att fira jul utan sill. Förr tyckte jag att de gröna bladen mest förstörde maten. Det var inte alls gott. Men riktig texmex har skruvat om mina smaklökar. Här kommer ett tips inför nästa fredagsmys:

Hacka korianderblad från ½ kruka (ska du vänja dig, kan du börja med lite mindre). Blanda med saft från en lime. Hacka i ordentligt med salladslök. Använd även den gröna blasten. Ha i en finhackad jalapeño (eller mer om du vill ha det riktigt starkt). Häll på olivolja och blanda i ordentligt med finhackade tomater. Om du orkar ta bort tomatkärnorna, blir det mindre rinnigt. Salta efter smak.

Det här tomatsalsan är sjukt god. Även min 6-årige son äter den med god aptit. Servera med guacamole. Jag brukar göra den lite chunky och utan gräddfil eller creme fraiche. Istället har jag i lite av tomatsalsan, lite extra jalapeño, lime och vitlök. Typ. Till detta kan man äta grillad kyckling med lite smält ost över. Vill du kan du också göra ostchips. Finriv någon stark ost och lägg i små högar på en plåt. Smält i ugnen tills chipsen får lite färg. Ovan är en bild på detta. De där gula blobborna är chipsen. Jag inser att jag inte ska bli någon matfotograf.

Ett till tips: mixen av koriander, lime, salladslök och jalapeño fungerar utmärkt för en mangosalsa till grillad lax på sommaren. Eller också till en räksallad (jo, faktiskt).

Varför skriver jag nu om detta. Jo, jag ska fara iväg till USA och San Francisco i två veckor. Jag gissar att det inte kommer bli så många inlägg på bloggen. Men för er som besöker den för första gången, läs inläggen nedan. Vissa av dem är läsares favoriter, andra är mina egna favoriter.

Faktakollen: kan mycket fett i dieten ge bröstcancer

Värre artros vid diabetes – socker påverkar ditt ledbrosk

Världscancerdagen – gör koststudier på cancer

Kroppen stelnar när socker fastnar i bindväven

Det krävs socker för att lagra fett

Hjärnan, depression och höga blodsocker

Punktera myten om det farliga fettet (Expressen)

Har du frågor – mejla dem så svarar jag när jag kommer hem. Och du som bor i Malmö med omnejd, glöm inte att anmäla dig till föredraget, se inlägg nedan. Hoppas våren kommer till Sverige nu!


Känslomässigt jäv inom Livsmedelsverkets expertgrupper

4 mars, 2013

I fredags skrev Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm ett riktigt skarpt debattinlägg i Dagens Nyheter angående Livsmedelsverkets kostråd till barn. Rubriken löd: ”Livsmedelsverket måste se över sina kostregler”.

Myndigheten rekommenderar max 10 procent mättat fett i dieten, därför måste skolorna servera lättmargarin till barnen. Men föräldrar har protesterat kraftigt. Nu har kommunen beslutat att barnen ska få riktigt smör på mackorna, men det leder till att man kommer att bryta mot regelverket och kan tvingas att betala vite. Ett moment 22 för staden. Lotta Edholm skriver:

Men om Livsmedelsverket inte förstår, eller tar hänsyn till, hur fel dess rekommendationer kan slå underminerar man sin egen trovärdighet. Detta skapar ett uppenbart problem.”

Hon uppmanar landsbygdsminister Eskil Erlandsson att ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över sina råd och riktlinjer. Situationen är ohållbar.

Ogrundade varningar för smör

Jag hoppas verkligen att hennes engagemang får effekt. Men det ser mörkt ut. Forskare har nyligen gjorde en sådan genomgång som Lotta Edholm efterlyser. I somras presenterade Livsmedelverket förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer. Smör finns fortfarande med på deras röda lista, vilket är minst sagt anmärkningsvärt.

De senaste åren har det kommit en rad studier som visar att det saknas koppling mellan mättat fett och hjärtsjukdom. Här hittar du ett debattinlägg i Expressen kring detta. I Ett sötare blod kan du också läsa hela historien om hur rädslan för mättat fett kom till och varför det blev fel.

Varför fortsätter då Livsmedelsverket att varna för smör? Ett skäl är nog att många av de forskare som sitter med i Livsmedelverkets expertgrupper har varnat för mättat fett i årtal. Flera är läkare och dietister som behandlar patienter. Den som arbetar inom vården vill oftast göra något gott i livet. Att upptäcka att de råd som man har gett kan ha gjort större skada än nytta, är ett grymt slag. Tänkt dig själv in i situationen. Att erkänna ett fel är inte alltid lätt, att erkänna att man har haft fel i en sådan här viktig fråga är näst intill omänskligt.

Ska våra kostråd få en rättvis utvärdering, fri från känslomässig inblandning, måste Eskil Erlandsson även ge Livsmedelsverket i uppdrag att förnya sin expertgrupp.