Alla har glömt barnen – vem tar ansvar för dem?

23 september, 2013

Idag rapporterar tidningar, radio och TV om SBU:s nya rapport som visar att lågkolhydratdieter, som LCHF, ger en effektivare viktnedgång än lågfettdieter. Det är en stor nyhet. Samtidigt borde en annan del av rapporten slås upp med precis lika svarta och feta rubriker: vi vet ingenting om hur barn ska äta för att gå ner i vikt utan att deras utveckling samtidigt påverkas. Ingen forskare har i stora bra studier undersökt någonting annat än kalorisnåla lågfettdieter på barn.

Vad barn äter påverkar hur de växer

När det gäller barnen är kanske inte en superstrikt LCHF diet det allra bästa. Den leder till extremt låga insulinnivåer. Samtidigt behövs insulin för att barnen ska växa. Barn med epilepsi behandlas ibland med en så kallad ketogen kost, som innehåller så lite kolhydrater att hjärnan börjar ta sin energi från fett. Det leder till att barnen stannar av i växten. Orsaken är att kroppen tillverkar mycket mindre insulin.

Barn med fetma har visserligen ofta tillverkat för mycket insulin under sin barndom. De är (på gruppnivå) längre än sina jämngamla kamrater. Om de stannar av lite i växten kanske det är helt okej. Men det här är något som forskare verkligen behöver titta på. Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i USA, menar att det räcker att barnen slutar att äta socker och drar ner på de snabba kolhydraterna. Barnen kan, enligt honom, gott fortsätta att äta långsamma kolhydrater som fiberpasta. Frågan är om han har rätt? Det vita sockret leder till att levern börjar tillverka fett och blir förfettad. Det är själva grunden för fetman, menar Lustig. Har han rätt?

Det finns så otrolig många frågor att svara på. Ett av fem svenska barn bär på övervikt idag. Jag kan tänka att det är lite viktigt att forskarvärlden tar sitt ansvar här. Ska forskningen vara fri, får baske mig forskarna också sköta sitt jobb.