Blodsockret – spindeln i hälsonätet

7 maj, 2013

Efter gårdagens program i Kunskapskanalen fick jag ett mejl från en person med typ 2-diabetes som provat periodisk fasta. Vetenskapens värld sände ett program kring detta för någon månad sedan. Periodisk fasta hade hjälpt mot diabetesen och personen i fråga kände sig mycket piggare.

Det kommer många nya hälsotrender. Egentligen handlar allt om en och samma sak: att sänka ditt blodsocker och att få ner insulinnivåerna i blodet. Lyckas du göra detta får du bra hälsoeffekter, oavsett vilken väg du väljer. Låt oss titta på några av dessa trender:

Att motionera

Vi tränar som aldrig förr. Det har nästan blivit en hetsstämning på jobbet. Motion förebygger allt från cancer, till hjärtsjukdom och demens. Varför? Jo, du sänker ditt blodsocker och blir mer känslig för det blodsockersänkande hormonet insulin. När du tränar tömmer du dina glykogendepåer. När du äter nästa gång kan kroppen stuva undan allt socker du får i dig i dessa depåer. Dessutom blir dina muskler känsligare för det blodsockersänkande hormonet insulin. Musklerna sväljer effektivare det socker som kommer ut i blodet. För de flesta som gillar att äta kolhydrater, är motion ett måste för att hålla vikten och för att må bra i det långa loppet.

Periodisk fasta

När du fastar händer egentligen liknande saker som vid motion. Men istället för att träna bort dina glykogendepåer, fastar du bort dem. De töms när du inte äter på ett långt tag. Nästa gång du äter har du tomma depåer att fylla på. Kroppen verkar också bli mer insulinkänslig när du fastar, precis som vid motion. När du fastar går kroppen över till en ”ketondrift”. Det innebär att hjärnan får sin energi från fett istället för socker. Behöver du gå ner i vikt är detta bra. Kroppen bränner effektivt fettet. Vill du bränna fett är låga insulinnivåer ett måste. Insulin stänger av fettförbränningen i kroppen.

Lågkolhydratdiet

Periodisk fasta och motion är två metoder som du kan använda för att hantera de kolhydrater du äter. När du äter en lågkolhydratdiet utnyttjar du, så att säga, andra sidan av myntet. Du utsätter aldrig kroppen för stora mängder socker och andra kolhydrater. Då stiger aldrig blodsockret och dina insulinnivåer kommer aldrig att bli höga. Många personer har svårt att motionera ordentligt. Då är nästan en lågkolhydratdiet ett måste. Annars kommer blodsockret ohjälpligt att bli för högt. Vid lågkolhydratdiet går du också över till ”ketondrift” och bränner fett bra.

GI-diet

Här väljer du att äta långsamma kolhydrater, som fullkornsbröd, fiberpasta, bulgur och quinoa. Då kommer sockret att släppas ut i blodet under en längre tid. Topparna blir inte lika höga och du slipper det värsta insulinpåslaget. Men har du bukfetma, metabolt syndrom eller typ 2-diabetes räcker troligtvis inte en GI-diet för att hålla blodsockret på tillräckligt låga nivåer. I så fall behöver du träna en del. För en person som är frisk är GI och träning bra för att förebygga sjukdom.

Lågkaloridiet

Nu vet jag att många som brukar läsa den här bloggen hajar till. Vad då lågkaloridiet – det kan hon väl ändå inte förespråka? Och nej, du har rätt. Detta är sannolikt det sämsta viset att få ner sitt blodsocker och sina insulinnivåer. Men en grönsaksrik lågkaloridiet är mycket bättre än skräpmat och halvfabrikat.

Om du väger för mycket och lyckas gå ner i vikt på en lågkaloridiet, kommer du att bli mer känslig för det blodsockersänkande hormonet insulin. Dina blodsocker sjunker då. I en lågkaloridiet ingår också att man inte äter kakor, bullar, glass eller godis, vilket också får ner dina blodsocker.

Problemet med en lågkaloridiet är att det sällan håller i längden. Denna form av diet drar ner energiförbrukningen i kroppen. Du kan läsa i Ett sötare blod om en studie som visar att skillnaden i förbränning mellan en lågkaloridiet och en lågkolhydratdiet kan vara runt 300 kcal per dag. Det är en halvtimmes joggingrunda. De flesta människor blir också för hungriga på en lågkaloridiet. Förr vissa fungerar det att äta mindre; för andra håller inte detta i längden.

Ditt blodsocker – viktigt för hälsan

Det spelar egentligen ingen roll vilken metod du än använder för att hålla dina blodsocker och dina insulinnivåer på en låg nivå. Oavsett hur du gör kommer du må bättre i det långa loppet. Du minskar risken för hjärtsjukdom, demens, cancer och en hel massa annat. Varför kan du läsa om i Ett sötare blod. Senare i kväll eller i morgon kommer du också kunna läsa här  om ännu ett genombrott kring varför höga blodsocker leder till en inflammation som sedan täpper till blodkärlen. Men den nyheten är belagd med ett ”embargo”, så den får jag vänta lite med.