Kan fasta och en ketogen kostbehandling bota diabetes?

7 mars, 2017

I förra veckan mejlade Katarina Skogfält, sjuksköterska som har barn med typ 1-diabetes och driver sajten Ät dig friskareom en alldeles ny studie som visar att det går att få igång insulinproduktionen i musmodeller av diabetes med hjälp av fasta och ketogen kost. Studien publicerades i Cell: Fasting-Mimicking Diet Promotes Ngn3-Driven b-Cell Regeneration to Reverse Diabetes och igår hade SVT:s Rapport ett reportage om den: Fasta kan bota diabetes | SVT Nyheter

Ketogen kost återställde insulinproduktione

Möss med diabetes (både typ 1 och typ 2) fick var sjunde dag genomgå en 4-dagarsperiod med en kost som var låg på kalorier, proteiner och kolhydrater, men hög på fett. Kosten var vad man kallar för ketogen. När mössens huvudsakliga energikälla var fett, fick de insulinproducerande cellerna vila vilket hade en läkande effekt på dem. Smått revolutionerande är att forskarna såg en effekt på musmodeller av typ 1-diabetes, den form av diabetes som drabbar barn och unga. Forskarna slog ut mössens insulinproducerande celler med hjälp av ett gift: streptozotocin. De möss som fick vanlig mat utvecklade typ 1-diabetes och fick skyhöga blodsocker. Mössen som fick den ketogena fastekosten hade efter 60 dagar normala blodsocker och kroppen verkade ha läkt.

Möss är inte människor och den musmodell av typ 1-diabetes som forskarna använde sig av skiljer sig från den mänskliga sjukdomen. Det är därför högst osäkert om en ketogen fastekost kan ha en läkande effekt hos människor. Samtidigt tror en del forskare att barns höga konsumtion av snabba kolhydrater (sötsaker, vitt bröd och pasta) kan förklara varför typ 1-diabetes verkar drabba tidigare under livet och går ner i åldrarna. Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de insulinproducerande cellerna och en del tror att attacken kan intensifieras när cellerna nu måste producera mer insulin än någonsin tidigare under mänsklighetens historia.

Fetma – en riskfaktor för barndiabetes

Forskare har också under senare år upptäckt att barnfetma ökar risken för typ 1-diabetes. År 2011 konstaterade brittiska forskare att ju högre bmi ett barn har, desto större är risken att utveckla typ 1-diabetes. Sambandet bekräftades nyligen av ett internationellt nätverk som kallas Type 1 Diabetes TrialNet där  forskare följer personer som har risk att utveckla typ 1-diabetes. Deras analys visar att barn med övervikt och fetma löper högre risk att utveckla typ 1-diabetes.

Utöver detta har svenska forskare kopplat mammans fetma under graviditeten till en ökad risk för typ 1-diabetes hos barnet och danska forskare har kopplat fetma hos vuxna kvinnor till en mer än dubblad risk för typ 1-diabetes.

Med allt detta sagt vill jag påpeka att typ 1-diabetes har flera olika orsaker, bland annat verkar vissa virus, enterovirus, vara inblandade i sjukdomens utveckling. MEN. En hel del talar för att insulinkrävande mat också kan påverka förloppet. Forskare borde snarast genomföra en studie där man undersöker om mat som minskar insulinpåslaget kan bromsa sjukdomens förlopp hos personer som har börjat utveckla antikroppar mot sina insulinproducerande celler. Sedan borde alla barn få bättre mat. Som forskare skriver: Reduction in Type 1 diabetes should be considered as a potential additional benefit of preventing childhood obesity. Vi har allt att vinna, inget att förlora.

Tillägg: Glömde svara på frågan i inläggets rubrik. Bota är ett starkt ord och svaret är sannolikt nej. Vid typ 2-diabetes kan däremot personen bli symptomfri och delvis läka kroppen. Vid typ 1-diabetes kan möjligen en strikt lågkolhydratkost bromsa nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna. Personer som drabbas av typ 1-diabetes har ofta till en början en viss egen insulinproduktion kvar. Kanske går det att förlänga den tiden med hjälp av en striktare form av lågkolhydratkost. Det skulle behövas en studie som utreder detta. Som Kerstin Brismar säger ska personer med typ 1-diabetes inte börja fasta på egen hand. 


Fetma under graviditeten – varför pratar vi inte mer om riskerna?

14 februari, 2017

I skrivandets stund mår jag smått illa. Av olika skäl fördjupar jag mig just nu i effekterna av att ha fetma under graviditeten. Och nu känner jag ett stort behov av att av hålla ett brandtal för alla små tjejer och för alla framtida barns skull. Vi föräldrar MÅSTE bli medvetna om hur fredagsmysande, lördagsgodisätande och barnkalasande påverkar kommande generationer. För när våra barn utvecklar fetma, ökar risken att deras kommande barn tar skada.

Och innan vi går vidare. Det jag kommer skriva om är ett känsligt ämne. Alla ni mammor där ute som kanske har haft övervikt eller fetma under graviditeten, och som har drabbats av något nedan, till er vill jag säga: Det ni inte visste, kunde ni inte göra något åt. Kanske bar ni också med er fetma från er barndom. När övervikten väl sitter där den sitter är den ofta svår att bli av med (speciellt med de kostråd vi har fått). Jag vet att några kommer att känna sig nedslagna av detta inlägg. Samtidigt måste vi börja prata om detta.

Sämre ägg, ökad risk för missfall och missbildningar

Det sötaste vi har står en hel del om hur mammans övervikt påverkar barnets tillväxt i magen. Men denna nypublicerade översiktsartikel om hur fetma påverkar fertila och gravida kvinnor öppnar nya perspektiv: Obesity and pregnancy: mechanisms of short term and long term adverse consequences for mother and child. Här är några saker:

Kvinnor med fetma får generellt sämre ägg. När forskare har undersökt den vätska som finns i äggblåsan har man bland annat upptäckt mer insulin och inflammationsdrivande ämnen där.

Moderkakan är generellt större och innehåller mer inflammationsdrivande ämnen hos kvinnor med fetma.

Kvinnor med övervikt eller fetma löper en högre risk att få missfall och att få barn med olika missbildningar.

Kvinnor med fetma löper en större risk att föda för tidigt. Ju högre BMI mamman har, desto större är också risken att barnet dör, innan, under eller efter födseln.

Har mamman fetma, utvecklar bebisen generellt mer fetmassa och insulinresistens. Barnet löper också större risk att utveckla fetma och så småningom hjärt-kärlsjukdom.

Utöver detta har jag tidigare skrivit om den ökade risken att barnet ska utveckla autismspektrumtillstånd.

Sist men inte minst: forskarna misstänker att ett högt blodsocker och höga insulinnivåer i blodet är viktiga drivkrafter bakom dessa riskökningar.

Släng ut godiset och läsken

Jag vill poängtera att det handlar om riskökningar. Många kvinnor med fetma föder fullt friska barn som mår jättebra.

För helskotta alla föräldrar. Vi måste gemensamt se till att stoppa epidemin av fetma och diabetes. Den skräpmat vi ger våra barn påverkar kommande generationer. Bojkotta läsken, låt barnen dricka vatten eller mjölk. Baka dessa fantastiska äpple-kanelbollar från FoodPharmacy istället för att köpa godis. Det finns verkligen ett liv efter sockret.


Inflammatorisk tarmsjukdom – kan paleolitisk kost hjälpa?

13 januari, 2017

Inflammatorisk tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, har ökat kraftigt bland barn i Europa. Nu visar en pilotstudie att en typ av paleolitisk kost – fri från processade livsmedel, socker, spannmål och många mjölkprodukter – kan hjälpa drabbade. Åtta av tio barn blev med kostens hjälp mycket friskare. 

När jag läste om den nya studien (Novel diet therapy helps children with crohn’s disease and ulcerative colitis reach remission — ScienceDailykom jag att tänka på Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i San Francisco. När han berättade för mig om den kostbehandling som han rekommenderar barn med fetma – en kost fri från socker och snabba kolhydrater – sa han:

– And the diet also has a name. REAL FOOD.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är allvar

Nu verkar det som om riktig mat inte bara hjälper barn med fetma, utan också barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men innan vi går in på detta behöver ni lite bakgrund. Inflammatoriska tarmsjukdomar är nämligen på allvar. Immunförsvaret attackerar slemhinnorna i mage och tarm. Drabbade får ofta magsmärtor, blod i avföringen och näringsbrist. Barn kan sluta växa. En del får så stora skador på tarmarna att delar av dem behöver opereras bort. För att bromsa förloppet av sjukdomarna används idag läkemedel som dämpar immunförsvarets framfart, men dessa ger inte sällan svåra biverkningar.

Kosten lindrade inflammationen i tarmen

Nu visar alltså en ny studie från USA att inflammatoriska tarmsjukdomar istället kan gå att kostbehandla. Och håll i er – här kommer ett nytt namn för en kostbehandling där man tar bort processad mat, socker, mjöl och många mjölkprodukter: the specific carbohydrate diet (SPD). 

Jag skulle kalla detta för en typ av paleolitisk kost eller REAL FOOD. Barnen fick äta naturlig näringsrik mat: grönsaker, frukt, fisk, kött, fågel och nötter. Det som skiljer denna kost från paleolitisk kost är att fermenterad yoghurt och lagrade ostar också är tillåtna. I en paleolitisk kost tar man bort alla mjölkprodukter.

Oavsett namnet kunde forskarna se att barnens tarmflora förändrades av kostbehandlingen och inflammationen i tarmen dämpades kraftigt.

Tyvärr inkluderade studien bara tolv barn, varav två hoppade av. Den är alldeles för liten för att kunna leda till att en ny kostbehandling etableras. Jag hoppas i alla fall att forskarvärlden tar den på allvar. Inflammatoriska tarmsjukdomar går i den västerländska kostens fotspår. Att drabbade blir bättre genom att sluta äta söt och vetemjölsrik skräpmat är därför egentligen helt logiskt. Min förhoppning är att Kostfonden i framtiden ska kunna stödja studier likt denna, men som är större och kan leda till förändring. Stöd Kostfonden.


Tydligt budskap från tandläkare: läsk gör dig sur och sjuk

21 december, 2016

tandlakare_1

Vilken underbar bild! Jag fick den av en pappa som nyligen var hos Folktandvården med sin dotter. Han har fotat av en broschyr som låg i väntrummet och som innehöll följande information:tandlakare-3Föredömligt tydligt om sockrets effekter, enligt min mening.

Nyligen talade jag på Svenska Tandläkare-Sällskapets riksstämma här i Stockholm. Det hölls två seminarier om socker och min upplevelse var att tandläkare har fått luft under vingarna. Under lång tid har Livsmedelsverket nyckelhålsmärkt både glass och supersöta yoghurts. Därmed har de fullständigt kört över tandläkares önskan om att vi ska äta mindre sött till vardags. Men nu, när det har blivit tydligt att socker även kan orsaka fetma, är det som om tandläkarna har fått mer pondus i sin stämma.

Minskad sockerkonsumtion – billigare tandvård

En sak som framkom under seminariet var att barn som får mindre än 5 procent av sin energi från fritt socker – som är WHO:s hälsomål – i princip helt slipper karies. Under senare år har antalet fall av karies minskat ordentligt. Ulf Söderström, som är tandvårdsstraget på Västerbottens läns landsting, visade den här bilden av kariesutvecklingen de senaste åren (på x-axeln ser du åldersgrupperna):

kariesutveckling

Karies har alltså framförallt minskat bland yngre. Många äldre behöver fortfarande lägga sig i tandläkarstolen och få sina tänder lagade. Ulf Söderström menar att enda sättet att fortsätta den goda trenden är att befolkningen minskar sin sockerkonsumtion. Och vet ni. Det är inga små perspektiv som öppnar sig. Genom att reducera mängden socker i maten kan vi minska behovet av fyllningar med 500 000 stycken per år. Det sparar samhället ungefär 1 miljard kronor.

Smaka på det. 1 miljard pix. Endast på att slippa laga tänder.

Apropå isande tänder, borrar och lagningar. Undertecknad har inte haft ett enda hål i tänderna sedan jag år 2009 började granska vetenskapen bakom våra kostråd. Faktiskt väldigt skönt.

Så kör hårt alla tandläkare! Ert tydliga budskap kommer inte bara att spara tänder, utan också betyda mycket för barns framtida hälsa.


Fantastiska pepparkakor – mindre än halva mängden socker

14 december, 2016

pepparkakor_2

”Det går lika bra med selleri” höll jag på att säga. Men det gör det ju inte när det gäller pepparkakor. Selleri har liksom fel färg. Däremot går det lysande bra att baka pepparkakor utan så mycket socker i. För tre år testade jag att halvera sockret. I år hade barnen och jag i ännu mindre och det fungerade till och med bättre (än med selleri). Kryddorna kommer på något vis mer till sin rätt när sötman inte blir så stark. Dessutom använde vi hela nejlikor och kardeummakärnor, som vi (eller mest jag) mortlade. Bra träning och en hundraprocentig doftupplevelse. Här har du receptet till:

De bästa pepparkakorna ever

150 gram smör, 1 dl socker, 3 msk sirap, 0,5-1 dl vatten, 1 msk ingefära, 1 msk kanel, 1 msk nejlikor, 0,5 msk kardemumma, 0,5 msk bikarbonat, 6 dl vetemjöl och 2 dl mandelmjöl.

Rör smör, socker och sirap mjukt. Tillsatt alla kryddor och bikarbonat. Arbeta in mjöl och mandelmjöl, tillsätt vatten så att det blir en perfekt deg. Låt vila i minst 12 timmar i kylen, gärna 1-2 dygn. Kavla tunt på mjölat bakbord. Grädda i 200 grader i fem min. Låt dem kallna på plåten.

När du är klar med degen tar du ett stycke klassisk ädelost och värmer tillsammans med 2-3 dl grädde, så att osten smälter. Låt det sedan svalna, häll i en skål och ställ i kylen. Ett perfekt pålägg till pepparkakor.

Måste erkänna en sak. Jag äter ju väldigt sällan sötsaker, men den här pepparkaksdegen var livsfarlig. Igår när jag skulle lägga mig mådde jag nästan (men bara nästan) lite illa.