”Smakäventyret” fick pris som årets Måltidslitteratur 2016

25 november, 2016

Jag är tipp topp glad. I onsdags fick jag ta emot pris av självaste Måltidsakademien. De belönade Smakäventyret i kategorin barn och mat med motiveringen: ”Man vinner mycket på att smakträna barnen tidigt, för vi äter vad vi lärt oss som mycket små. Här är boken som tar tillvara nyfikenheten på mat redan innan ettårsdagen.”

Tänk att dessa gastronomer – med Carl Jan Granqvist i spetsen – lyfter bebisars ätande! Här hittar du Natur&Kulturs pressrelease: Bok om barns smakträning får pris.


Spädbarns tarmflora starkt kopplad till ökad risk för astma

29 september, 2016

Äntligen något som kan leda till ett genombrott när det gäller att förebygga astma hos barn! Genom att utforska tarmfloran hos en månad gamla bebisar, har amerikanska forskare nu kunnat kartlägga en trolig mekanism för hur astma kan utvecklas hos barn. Studien visar att en rubbad tarmflora första tiden i livet är kopplad till en tre gånger högre risk att ha astma vid fyra års ålder: Newborn Gut Microbiome Predicts Later Allergy and Asthma, Study Finds.

Astma kopplat till mer svamp i tarmen

Med hjälp av den senaste tekniken analyserade forskarna bajset från 130 bebisar (levererat via deras blöjor). Baserat på vilket mönster av bakterier och svamp bajset innehöll, gick det att dela in bebisarna i tre olika grupper. Den minsta gruppen, som bestod av 11 bebisar, saknade vissa viktiga tarmbakterier och hade mer svamp i tarmen.

Tarmfloran producerade fel fettsyror

För att förstå hur den avvikande tarmfloran påverkade bebisarna, analyserade forskarna även vilka spår av bakteriers och svampars ämnesomsättning som fanns i blöjan (bakterier och svampar tillverkar olika ämnen, till exempel fettsyror). Det visade sig att bebisar med en mer komplett tarmflora hade ämnen som dämpar inflammation i sitt bajs. Bebisar med en rubbad tarmflora saknade dessa ämnen. Dessutom hade de en fettsyra med det fantasifulla namnet 12, 13 DIHOME i tarmen. 12, 13 DIHOME är kopplad till astma hos vuxna och forskarna kunde visa att fettsyran triggar igång immunceller.

Mer kunskap kan leda till kontroll över astman

Som du kan läsa i Smakäventyret har forskare gett både gravida kvinnor och spädbarn probiotika för att minska risken för eksem. Sådana studier visar att vissa bakterier kan halvera risken att utveckla eksem, medan andra bakterier inte har någon effekt alls.

Forskning visar också att varierad mat tidigt under livet är kopplat till lägre risk för allergiska besvär. En förklaring är att maten har en stor inverkan på tarmfloran.

Det fantastiska med denna studie är att forskarna nu verkligen börjar ringa in vilka bakterier som är viktiga för att skydda mot astma. Ju mer vi vet om detta, desto större chanser har vi att förebygga allergiska besvär. Antalet barn som utvecklar astma och allergier har ökat lavinartat. Tänk om detta kan vända utvecklingen!


Bebisar och gluten – kan det vara skadligt?

27 september, 2016

gluten

Nyligen mejlade Paulina. Hon undrade kring bebisar och gluten. Så här skriver hon:

”Jag måste fråga hur du skulle gjort i min situation om du haft en liten bebis idag. Jag vill helst inte ge gluten alls till min son eftersom jag tror att alla människor mår bättre av att utesluta gluten. Gör jag honom en otjänst genom att vänta till efter han är ett år? BVC rekommenderar väl att införa det under amning och vill nog att jag ska börja introducera det redan nu men jag lyssnar inte mkt på deras råd… Min son är nu 6 månader gammal.”

Mitt svar – tidig introduktion av gluten kan vara till skada

Hej Paulina! En sak är säker – hade jag vetat allt jag vet idag när mina barn var små, hade jag hanterat gluten på ett helt annat vis. Sötingen på bilden ovan är min dotter, 5,5 månader gammal. Idag är hon 10 år och gör pikvolt med skruv. När bilden togs hade hon just lärt sig åla framåt. Och äta smörgåsrån.

Som den duktiga förälder jag var, såg jag noga till att mata henne med smörgåsrån i princip varje dag. Min bvc-sköterska sa – precis som din – att det kunde skydda mot utveckling av glutenintolerans.

Nu kan vi med ganska stor säkerhet slå fast att dessa råd är fel.

Ju mer gluten, desto sämre

I slutet av förra veckan presenterades en ny avhandling från Lunds universitet: Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans. Carin Andrén Aronsson vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har kartlagt kopplingarna mellan bebisars glutenätande och risken att utveckla glutenintolerans i en stor studie kallad TEDDY. Resultaten visar att:

– Att få gluten tidigt är inte kopplat till något skydd mot glutenintolerans.

– Amning är inte kopplat till ett skydd mot glutenintolerans.

– Ju mer gluten bebisen får, desto högre är risken att utveckla glutenintolerans.

Utöver forskningen från Lunds universitet, finns en klinisk studie som visar att bebisar som får gluten efter ett års ålder utvecklar glutenintolerans senare än bebisar som får gluten redan vid 6 månader.

Kanske skydd mot veteallergi

Skulle jag då helt ha undvikit att ge mina barn vete? Det är jag inte säker på. Det finns nämligen en hel del som talar för att barn är skyddade mot allergier om de får smaka på mat tidigt. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och skilja på glutenintolerans, som är en autoimmun sjukdom, och veteallergi, som är en… allergi. De två sjukdomarna fungerar helt olika i kroppen.

Smakäventyret kan du läsa om den forskning som visar att bebisar kan skyddas mot jordnötsallergi om de får ner maten i magen. En hel del talar för att detta även gäller äggallergi. Frågan är om det också gäller andra allergier, som veteallergi? Det vet vi inte idag. Hade jag fått en liten bebis, skulle jag nog ändå ha gett hen väldigt små mängder vete någon gång varje vecka. Om bara lite vete får komma ner i magen, får immunförsvaret en chans att träna sig och känna igen vetet som något ofarligt.

Inga hela bitar smörgåsrån alltså, som på bilden, utan små mängder vete. Utöver det hade jag sett till att ge barnet möjligheter att smaka på all övrig mat: broccoli, blomkål, fisk, ägg, leverpastej, lax, kronärtskocka, parmesanost, oliver, linser, hummus, sill, pumpa… You name it. Det är med sorg i hjärtat jag tittar på bilden ovan. Tänk vad roligt den där nyfikna lilla personen kunde ha haft med all mat – bara jag hade gett henne chansen.


Smakäventyret – nu på estniska 

7 juli, 2016

smak_finska

Nu har Smakäventyret – att lära små barn äta mat kommit ut på estniska. Boken har fått titeln Kuidas lapsi sötma sada – matk maitsete maailmaOm google translate har rätt betyder det något i stil med Hur man får barnen att äta – rundtur i smakernas värld.

Så nu vet ni det!

Rättelse: skrev först att det var finska. Fick fel info. Detta är ju estniska (jag är lika dålig på båda språken…)


Så fyller du bebisens järnbehov – ett inlägg på blodigt allvar

6 juli, 2016

blodbrod_2Det är underbart med er läsare – många av er har så skönt kreativa idéer. Nu har jag fått in lysande tips på hur man kan få i sin bebis järn. Ovan ser du ett innovativt blodbröd, som du kan använda för att berika den hemlagade gröten. Först lite bakgrund.

Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling

Smakäventyret kan du läsa om bebisars stora järnbehov. Efter 6 månaders ålder behöver bebisar nästan lika mycket järn som en vuxen man. Dels för att slippa blodbrist, dels för att hjärnan ska utvecklas ordentligt. Barn som föds för tidigt får exempelvis ofta järnbrist. Studier visar att om de får tillskott av järn minskar risken för beteendeproblem senare under livet (läs mer i Läkartidningen: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan).

För att spädbarn ska få sitt järnbehov tillfredsställt behöver maten vara väldigt järnrik. Därför råder Livsmedelsverket och bvc föräldrar att ge sina bebisar välling och industriproducerad pulvergröt, som är berikad med av järn. Jag är rätt skeptisk mot dessa råd. Svenska vetemjölsbaserade pulverprodukter är sannolikt ett skäl till varför så många svenska småbarn utvecklar glutenintolerans – en livslång och obotlig sjukdom. Smaksatt pulvergröt är också ofta otroligt söt – upp emot en fjärdedel av alla kalorier kan komma från socker. Dessutom har välling och pulvergröt ingen konsistens eller smak som barnet behöver lära sig.

Det går att få järn från riktig mat

Det är lika bra att föräldrar redan från början lär sig att ge sitt barn riktig mat som är järnrik, eftersom barn har ett stort järnbehov under hela sin uppväxt. I Smakäventyret finns en tabell över järnrik mat, exempelvis blodpudding och leverpastej. Dessvärre är den dussinblodpudding man köper i affären rik på gluten, eller på socker, eller på båda och. Ett annat problem är att både blodpudding och leverpastej ofta innehåller gris och det är ett djur som man inom vissa kulturer gärna låter bli att äta.

Här kommer därför två järnrika recept som hjälper dig runt dessa problem.

Ett makabert enkelt blodbröd

Det första alternativet är ett blodbröd, som är helt glutenfritt. Det är en innovation av Sofi Hermanson (hennes son Dan, nedan, har ni träffat tidigare här på bloggen).

Dag 6 månader

Sofi kallar detta bröd för ”makabert enkelt”. Här är hennes recept (bilder högst upp i detta inlägg):

500 ml gris/nötblod
5 dl bovetemjöl (som bindemedel)

Blanda och bre ut på plåtar med slickepott, grädda i 25 min på 150 grader. Torka ett dygn på bakplåtspapper, bryt i mindre bitar. Mortlar till pulver och bland i gröten.

Om ni tycker det ser äckligt ut under blandningen – låtsas att det är rödbetsspad. Blodet, som Sofi köpte i butik, kom från NyhlenHugossons.

Här är också receptet på Dans kvällsgröt, som även innehåller järnrika aprikoser och nyponskalsmjöl:

1 1/2 msk bovetemjöl
1 tsk nyponskalsmjöl
1 tsk ekologiskt kokosfett
1 tsk ekologisk aprikospure
2 krm ”blodbröd”

Koka upp vatten och blanda till lämplig konsistens för bebisen.

Gehackte Lebber – pastej på kycklinglever

Nästa tips – den judiska specialiteten Gehackte Lebber – kommer från en vän till mig: Liv Svirsky. Som barn åt hon denna kycklingleverpastej under speciella högtider, när hennes farmor lagade den. Nu äter hennes son Noah den med god aptit.

Lika delar kycklinglever och gul lök
Salt och vitpeppar
Rapsolja

Stek löken på svag värme i små bitar tills den blir genomskinlig. Stek levern tills den är genomstekt men inte torr. Lägg i matberedare och mixa till slät konsistens. Salta och peppra efter smak. Tillsätt olja för att få önskad konsistens.

Ett stort tack till Sofi och Liv för recepten. Ge järnet med era bebisar nu!!! Och är du kvinna så boosta gärna din kropp med järn. Många kvinnor har järnbrist och är onödigt trötta.