Faktakoll: Får vi hjärt-kärlsjukdom på grund av salt?

19 maj, 2015

”Det dör många gånger fler svenskar av för mycket salt i maten än av trafikolyckor.” Det skriver idag Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord, tillsammans med Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, och Jan Bertoft, Sveriges konsumenter, på SvD Opinion: Minska salthalten i alla livsmedel | Brännpunkt | SvD. Är detta verkligen sant?

Så här lyder de tre debattörernas logik: ”Att för mycket salt höjer blodtrycket är dock vetenskapligt belagt. Högt blodtryck är i sin tur en av de ledande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom, den utan jämförelse vanligaste dödsorsaken i vårt land.”

Allt de skriver är sant, men de gör en logisk tankevurpa när de drar sina slutsatser. Att A är kopplat till B och att B är kopplat till C, innebär absolut inte att A orsakar C.

Tre stora och nya studier motbevisar saltets farlighet

När forskare i observationsstudier har undersökt den direkta kopplingen mellan A och C, alltså mellan mängden salt en person äter och risken för hjärt-kärlsjukdom, är resultaten tydliga: majoriteten av alla personer äter lagom mycket salt. Kurvan är u-formad. Både ett extremt högt och ett väldigt lågt saltintagsaltintag är kopplat till kärlsjukdom. Här är de senaste studierna på området:

I april 2014 publicerar forskare en genomgång i American Journal of Hypertension: Compared With Usual Sodium Intake, Low- and Excessive-Sodium Diets Are Associated With Increased Mortality: A Meta-Analysis.

Deras slutsats här: ”The findings here lend support to those who have questioned the scientific basis for sodium reduction, which are based primarily on the assumed blood pressure effect obtained in selected intervention studies.”

I augusti 2014 kommer sedan resultaten från två nya stora studier. De publiceras i den högt rankade  medicinvetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicin: Urinary Sodium and Potassium Excretion, Mortality, and Cardiovascular Events och Association of Urinary Sodium and Potassium Excretion with Blood Pressure.

I Dagens Medicin uttalar sig Annika Rosengren, professor vid Göteborgs universitet och en av forskarna som genomfört studierna: ”Den mängd salt som de flesta svenskar får i sig verkar vara på en lagom nivå i förhållande till risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Om man skulle minska saltintaget drastiskt genomför man ett stort naturligt experiment utan vetenskapligt stöd”

Den 26 januari i år kom så ännu en analys där forskare drar exakt samma slutsats: Dietary Sodium Content, Mortality, and Risk for Cardiovascular Events in Older Adults:  The Health, Aging, and Body Composition Health ABC Study.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Vårt Livsmedelsverk larmar återigen om saker som myndigheten inte alls behöver oroa sig för. Innan generaldirektören publicerar en debattartikel borde han lägga lite tid och kraft att på uppdatera sig. I rådande epidemi av fetma gäller det att sikta rätt. Var fjärde vuxen har inte högt blodtryck för att de äter för mycket salt. Var fjärde svensk har högt blodtryck eftersom de har metabolt syndrom och förstadiet till diabetes. Jag skulle önska att deras debattartikel istället hade inriktad sig på det extremt höga sockerinnehållet i hel- och halvfabrikat. Det hade gjort mycket större nytta för folkhälsan.

Ett tillägg. I en artikel på SVT:s sajt (Barnkorven en saltbomb) menar en dietist från Livsmedelsverket att även barn får högt blodtryck av salt. I slutet av april publicerades en studie där forskare har följt 9-1o år gamla flickor under 10 år. Det fanns ingen koppling mellan hur mycket salt flickorna åt och hur högt blodtryck de hade: Longitudinal Effects of Dietary Sodium and Potassium on Blood Pressure in Adolescent GirlsDäremot visar denna studie på en koppling mellan blodtrycket och konsumtion av sötad dryck hos ungdomar: Sugar Sweetened Beverages, Serum Uric Acid, and Blood Pressure in Adolescents.


Faktakoll Nyhetsmorgon: vad säger forskningen om mättat fett?

27 november, 2014

Nu har Livsmedelsverket kommit med nya kostråd kring hur vi ska äta. De är baserade på de nordiska näringsrekommendationerna som kom förra året. I morse presenterade Livsmedelsverkets Åsa Brugård Konde råden i TV4:s Nyhetsmorgon. Programledarna frågade om det mättade fettet – hur är det egentligen med det? Brugård Konde svarade:

”När det gäller mättat fett så är det viktiga – forskningen är jättetydlig med – det är starkast tänkbara evidens – det är att man behöver byta ut en del av det mättade fettet, man måste inte sluta helt, men rekommendationerna är att högst 10 procent av kalorierna ska komma från mättat fett – idag är det ungefäer 13-14 procent.”

Mättat fett är neutralt för hjärtat

När jag tittar i de senaste årens forskningsrapporter får jag inte riktigt samma självklara bild. Det har publicerats minst fyra olika forskningsgenomgångar på området. Här är länkar till och citat från tre av dessa:

September 2009: Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Genomgång av forskare från University of Otago, New Zealand. Slutsats: ”Intaget av mättade fettsyror var inte signifikant kopplat till död i kranskärlssjukdom.”

Mars 2010: Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Genomgång av forskare från  Children’s Hospital Oakland Research Institute, USA, och Harvard School of Public Health, USA.  Slutsats: ”En metaanalys av prospektiva epidemiologiska studier visade att det inte finns några signifikanta bevis för att dra slutsatsen att mättat fett i kosten är kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Mars 2014: Association of Dietary, Circulating, and Supplement Fatty Acids With Coronary Risk: A Systematic Review and Meta-analysis. Genomgång av forskare från bland annat University of Cambridge, Imperial College London, Storbritannien, och Harvard School of Public Health, USA. Från sammanfattningen: ”Current evidence does not clearly support cardiovascular guidelines that encourage high consumption of polyunsaturated fatty acids and low consumption of total saturated fats.

Men vad grundar sig då Livsmedelsverkets slutsatser på?

Två statliga myndigheter drar olika slutsatser

Den studie som framförallt ligger till grund för att vi fortfarande får rådet att begränsa mängden mättat fett är genomförd av ansedda Cochrane, en brittisk organisation som granskar forskning. Rapporten är från 2012: Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Den visar att ett byte från fett till kolhydrater saknar effekt på hjärtat. Byter vi mättat fett mot omättat fett minskar, enligt rapporten, risken för hjärt- och kärlsjukdom med 14 procent. Det blir dock ingen effekt på dödligheten.

När Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tog fram rapporten Mat vid fetma, lusläste även projektledaren Jonas Lindblom Cochranes material. På sidan 14 i rapporten hittade han följande citat: ”…while removing studies with a systematic difference in care between the intervention and control arms, or removing studies with dietary differences other than dietary fat differences both removed the statistical significance of the effect (Table 1).” Det här innebär att vissa av studierna som låg till grund för kunskapsöversikten hade en inbyggd skevhet i sin design. När Jonas Lindblom tog bort dessa studier, försvann även den 14-procentiga riskminskningen. Av denna anledning skiljer sig SBU:s slutsatser från Livsmedelsverkets slutsatser. De ser ingen grund för att varna för mättat fett. Det här redogjorde Jonas Lindblom för under läkarnas rikstämma i december 2013.

Vad gör att Livsmedelsverket vill mörka den vetenskapliga kontroversen?

Personligen kan jag tycka att det är magstarkt av Åsa Brugård Konde att påstå att evidensen är starka, när så många andra forskare absolut inte ser någon koppling mellan mättat fett och hjärtsjukdom. Jag har också svårt att förstå varför Livsmedelsverket försöker mörka den vetenskapliga kontrovers som finns. En myndighet måste förhålla sig objektiv till vetenskapen, framförallt när det kan påverka hela befolkningens hälsa.


Faktakoll av Tvärsnytt: är kött farligt för barn och hjärtsjuka?

14 november, 2014


Tvärsnytt – SVT:s regionala nyhetsprogram – har nu haft två inslag där kött målas upp som en hälsofara: Mindre kött – för patienterna och Läkaren vill få barn att äta mer grönt. Sambandet mellan kött och ohälsa beskrivs som solklart. Hjärtpatienter och skolbarn ska hellre äta vegetariskt. Men kommer detta verkligen leda till en bättre hälsa?

Rött kött ofarligt i Europa och Asien

Den enda del av världen där forskare har lyckats bekräfta ett starkt samband mellan rött kött och ohälsa är i hamburgekedjornas hemland: USA. Här i Europa har aldrig något sådant samband kunnat fastslås: Meat consumption and mortality – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Inte heller i Asien: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies. Samer, vars basföda är rökt renkött, löper också en mycket lägre risk att få cancer i jämförelse med övriga skandinaviska befolkningen: Cancer among the Sami – A review on the Norwegian , Swedish and Finnish Sami populations. De har heller ingen förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom visar studier att den som äter mer protein, har lättare att hålla vikten: Diets with High or Low Protein Content and Glycemic Index for Weight-Loss Maintenance.

Det vetenskapliga grunden för att av hälsoskäl förespråka mindre kött är minst sagt svag, däremot kan det finnas skäl att för miljöns skulle dra ner på konsumtionen. Det kött som produceras på stora köttfarmer tär sannolikt på naturen. Men då tycker jag att vuxna och friska individer kan ta på sig det ansvaret, inte barn och hjärtsjuka.

Saft och potatismos – en värre hälsobov än kött

I inslaget har patienterna på hjärtkliniken potatismos på sina tallrikar och det finns saft i deras glas. Patienterna skulle sannolikt må bättre av att dra ner på allt detta. Sju av tio personer som söker vård på grund av hjärt-kärlsjukdom har problem att reglera sitt blodsocker. Ett högt blodsocker är en stor riskfaktor för död i hjärt-kärlsjukdom, eftersom det accelererar åderförkalkningsprocessen. Den som drar ner på köttet måste äta sig mätt på något annat. Ökar då konsumtionen av snabbsmälta kolhydrater blir rådet direkt kontraproduktivt.

När det gäller barnen har skolor även restriktioner när det gäller grädde och smör. Får barn vare sig äta ordentligt med fett eller kött, kommer de inte att bli mätta. Vem blir långvarigt nöjd på broccoli och morötter? När fett och protein når tarmarna, släpps speciella mättnadshormoner ut. Barn som äter fettsnålt och vegetariskt kommer att få lägre nivåer av dessa mättnadshormoner. Hungriga barn stökar mer i klassrummet och springer till kiosken på rasten. Barn blir inte överviktiga av mat. De blir överviktiga av läsk, saft, kakor, bullar, godis och glass; allt det som de äter när vi vuxna begränsar mängden mättande och näringsrik mat.

Det är sånt här som får mig att vilja komma igång med Kostfondens arbete snabbt, snabbt. Läkare får inte ge sina hjärtpatienter råd utifrån skakiga observationsstudier från USA. Det behövs mycket bättre vetenskap.


Faktakoll: kan hård träning förstöra tänderna?

28 september, 2014

Nu kablas en ny tes ut kring livsstil och hälsa: motion kan vara farligt för tänderna. Budskapet har kommit via New York Times (Is Exercise Bad for Your Teeth?) till TT/DN (Träning kan påverka tandhälsan – DN.SE). Tesen går ut på att man länge misstänkt att idrottsmän oftare har problem med tänderna än andra, men att man aldrig har lyckats hitta en koppling mellan sportdryck, sötade bars och hålen. När forskare nu har jämfört 35 högpresenterande idrottmän med 35 vanliga personer säger de sig ha hittat en trolig anledning till problemen: vid hård träning produceras mindre saliv och dessutom förändrades salivens kemiska sammansättning.

Alltså skulle träning vara dåligt för tänderna. Låt oss nu ta ett steg tillbaka och se om denna tes är rimlig. Det skulle innebära att bland urfolk, där man rör sig mycket, borde man ha fler hål än vad vi svenskar till exempel har. Stenåldersskelett borde också ha fler hål än den nutida stillasittande människan. Men så är absolut inte fallet. Urfolk har en perfekt tandhälsa, helt utan tandborstar. Karies är ovanligt i skelett från jägare och samlare. Det är en av de sakerna jag tar upp i min kommande bok: karies är en modern sjukdom. Sedan sockerkonsumtionen började öka under mitten av 1800-talet har tandhälsan ballat ur totalt.

Möjligtvis kan det vara så att socker lättare skadar tänderna när man motionerar mer. Men det går alldeles utmärkt att träna stenhårt om man inte äter socker. För att kolla min egen faktakoll skickade jag iväg en fråga via twitter till Jonas Colting, triathlet som håller på med långdistanstriathlon och som har valt att äta lågkolhydratkost:

twitter_jpgSenare lägger han till:

twitter_2

Detta är ett typexempel på hur lättvindigt en tes börjar gro i forskarvärlden; hur sällan forskare tar ett steg tillbaka och sätter sin tes i ett större sammanhang. Lite oftare borde de fråga sig: är detta rimligt? Samma sak med den journalist som blir till en megafon för tesen.


Vem är den värsta klimatboven? En gräsätande ko eller en bil?

25 augusti, 2014

Jag har just tittat på kvällens program av Vetenskapens värld där Michael Mosley, mannen bakom 5:2 dieten, skildrar köttindustrin. Många delar av programmet var intressanta, men han är fullständigt ute och cyklar när han skildrar vilket nötkött vi bör äta. I programmet drar Mosley slutsatsen att djur uppfödda på kraftfoder i gigantiska farmer är bättre för klimatet än djur som betar gräs. Orsaken skulle vara att kraftfodret är optimerat så att djuren rapar mindre metangas. Dessutom växer de snabbare.

Metangas är en kraftig växthusgas. Mosleys slutsats är därför att den ko som rapar mest metangas (den gräsbetande) är den värsta klimatboven. Men så enkelt är det inte. Metangasen stannar inte i atmosfären för evigt. Den har en halveringstid på 7-12 år, enligt de källor jag har tittat på. Metangasen bryts ner till vatten och koldioxid. När gräs växer suger det upp koldioxid från atmosfären. Korna som betar gräs blir därför en del av det naturliga kretsloppet. Dessa kor orsakar inget nettotillskott av kol till atmosfären (annat än när de åker bil till slakteriet).

Kraftfoder slukar olja

Korna på den gigantiska farmen äter kraftfoder. Det är framtaget av odlad majs som har skördats med stora skördetröskor. Sedan har majsen processats och korna matas med hjälp av maskiner. Denna form av uppfödning kräver mycket mer olja. Detta ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären.

Även mot slutet av programmet, när Mosley hälsar på hos en ekologisk bonde, sägs det att ”nackdelen är metangasen”. Men den betande kon är återigen en del av kretsloppet. Dessutom binds kol i betesmarker. Att tro att den kon skulle påverka miljön lika mycket som en bil (i programmet likställs de båda) är direkt fel. Det är stor skillnad på gräs och olja.

När det gäller kött tycker jag att vi borde diskutera de senaste årens råd om att vi ska skära bort fettet på köttet. Det om något är ju en klimatbov-handling. Vi behöver äta alla delar av det kött som vi producerar.

Forskning och framsteg har skildrat den gräsbetande kons miljöarbete: Kossan ut ur skamvrån.