Söt skräpmat under graviditeten kopplas till adhd hos barnet

19 augusti, 2016

gravid2

Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta näringsriktig mat som gravid. Nu har forskare hällt vatten på denna kvarn.  The Guardian skriver om studien som kopplar mammans graviditetskost till barnets risk att tidigt utveckla adhd: Scientists study link between unhealthy pregnancy diet and ADHD.

Mammans kost verkar påverka barnets DNA

De brittiska forskarnas tes går ut på att mammans matvanor påverkar barnets arvsmassa genom så kallade epigenetiska förändringar (det innebär att en gen förändras kemiskt). De har hittat en effekt på genen för IGF-2, en tillväxtfaktor som bland annat driver utveckling av nervceller i olika delar av hjärnan. Om mamman hade ätit söt och fet skärpmat under graviditeten hade barnen oftare epigenetiska förändringar på IGF-2, vilket i sin tur var kopplat till en högre risk att drabbas av adhd tidigt under livet.

Sambandet bekräftas i flera studier

Jag vill understryka att sambanden i den brittiska studien är relativt svaga. Samtidigt har det under de senaste två åren kommit en rad studier som kopplar mammans vikt till barnets kognitiv funktion. I en amerikansk undersökning var kraftig fetma hos mamman kopplad till en över fyra gånger högre risk att barnet skulle utveckla adhd.

Även svenska forskare har hittat ett samband mellan mammans vikt och adhd, men när det kontrollerade helsyskonens risk att utveckla adhd försvann sambandet. Helsyskonen hade legat i samma mage, men under en tid när mamman hade ett annat bmi.

De svenska forskarnas slutsats var att det är något i familjens miljö som bidrar till adhd, men de undersökte sambandet mellan mammans vikt och att utveckla adhd under hela uppväxten (både tidigt och sent). I den brittiska studien poängterade forskarna att de endast såg ett samband mellan mammans vikt och en tidig adhd-diagnos. Därför behöver resultaten från de två studierna egentligen inte motsäga varandra.

Fetma påverkar hjärnan

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur graviditetsdiabetes och fetma hos mamman är kopplat till en ökad risk för autism hos barnet, vilket kan förklaras av att kvinnan har en inflammation i kroppen som påverkar fostrets utveckling (läs mer i Det sötaste vi har). 

Det är inte heller bara fostrets hjärna som påverkas av fetma och diabetes. Även mammans hjärna mår i längden dåligt av en rubbad ämnesomsättning. Diabetes är en viktig riskfaktor för Alzheimers sjukdom och nyligen visade forskare att personer med fetma har mindre vit hjärnsubstans än jämnåriga med normalvikt.

Jag vill inte med detta inlägg ge dåligt samvete till någon mamma som har barn med adhd eller autism, och som nu tänker att den egna livsstilen kan ha bidragit till barnets problem. Jag åt också massor med godis under min första graviditet; jag visste inte bättre. Nu när forskare börjar se dessa samband måste vi ta dem på största allvar. Allt fler barn diagnostiseras med adhd och autism. Denna forskning tyder på att näringsfattig och söt skräpmat kan vara en viktig bidragande orsak.

Och tänk vilka möjligheter detta öppnar. Ger vi våra barn mindre godis, läsk, saft, glass, kakor och bullar, och mer grönsaker, ägg, fisk, kött och annan näringsriktig mat, kommer det sannolikt att förbättra både deras och framtida generationers välmående.


Barnfetman ökar i Europa – dags att agera mot sockret

1 juni, 2016

Vad gör vi med våra barn? Det fick jag lust att skrika när jag lyssnade på Vetenskapsradion i morse. Nu har en tredjedel av alla barn i Europa övervikt eller fetma: Barnfetman ökar i Europa – Vetenskapsradion.

Organisationen United European Gastroenterology (UEG) har gjort en genomgång av hälsotillståndet bland Europas barn: Paediatric Digestive Health Across Europe. Early Nutrition, Liver Disease and Inflammatory Bowel Disease. Utöver fetman ökar en rad tarmsjukdomar, som glutenintolerans, irritable tarm (IBS), Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sverige ligger i topp när det gäller Crohns sjukdom, som exempelvis ökar risken för mag- och tarmcancer sex gånger. 

Fettlever ökar bland barn

Utöver detta ökar fettlever bland barn, något jag skriver om i Det sötaste vi har. Statistik från USA visar att en av tio tonåringar har misstänkt fettlever. Enligt den nya rapporten är det precis lika illa i Europa. Ungefär en av tio unga européer har fettlever, vilket kraftigt ökar risken för exempelvis typ 2-diabetes, åderförkalkning, levercancer och behov av levertransplantation. Studier från Tyskland och Italien visar att upp till 44 procent av alla barn med fetma har fettlever.

Efterlyser sockerskatt

I SR:s reportage efterlyser Claude Marcus, professor och barnläkare vid Karolinska Institutet, en sockerskatt. Det tycker jag är en bra idé. Det ironiska är att Claude Marcus är en av de forskare som står bakom den sockerrapport som industrisponsrade Swedish Nutrition Foundation (SNF) släppte år 2014. Där hade forskarna ett utmärkt tillfälle att lyfta det faktum att en hög sockerkonsumtion sannolikt kan orsaka fettlever. Inne i rapporten citeras både djurstudier och studier på människor som pekar på detta, men dessa studier sköt forskarna snabbt i sank med en ihålig argumentation. Risken för fettlever lyftes inte heller offentligt. Istället drog man den gamla vanliga visan: socker är inte värre än andra kalorier och vikt handlar endast om en balans mellan kalorier in och kalorier ut. Du kan läsa min kritik av rapporten i denna debattartikel i Aftonbladet: Öppna ögonen för faran med socker.

Prestige hindrar nya teorier från att utvecklas

Varför gör då forskare så här? Enligt mig handlar det om prestige. I dagens DN skrev Hanne Kjöller en utmärkt ledare om Macchiariniaffären: I nedblodade läkares sällskap. Utan tvekan kan forskare och läkare gå långt för att dölja obekväma sanningar och för att skydda sina kollegor. Det är precis samma mekanismer som gör att teoribygget kring kalorier, fett och fetma lever kvar. Och – skulle jag vilja påstå – det kommer att orsaka bra många fler fall av förtidig död än vad vi har sett i Macchiariniaffären. Om inget görs kommer de 10 procent av Europas barn som nu har fettlever med största sannolikhet att dö många år för tidigt av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Om politiker, läkare, forskare och dietister däremot agerar mot sockret (innan det är för sent) kan barnens fettlever gå tillbaka. Jag hoppas verkligen på en massiv aktion. Barn har rätt att få leva friska.


Sockerindustrin får sprida ”information” om socker i skolan

27 maj, 2016

framsidan Nordic sugar

Nyligen mejlade en lärare till mig. Hon berättade att hon ofta beställer broschyrer från sajten utbudet.se, som distribuerar gratismaterial till skolor. Deras mest beställda broschyr (enligt topplistan) är en om socker, som är framtagen av Nordens största sockerproducent Nordic Sugar. Jag har granskat broschyren och mejlat utbudet.se några förslag på hur broschyren skulle kunna förändras för att bättre spegla verkligheten.

Kära utbudet.se!

Nyligen kontaktade en lärare mig. Hon hade beställt broschyren Fakta om socker och hälsa av er (er mest populära broschyr om man får tro topplistan på er sajt). När hon upptäckte att Nordic Sugar står bakom tänkte hon först att det är ganska bra. De håller ju på med socker hela dagarna och måste verkligen ha mycket kunskap på området. Samtidigt är det ett multinationellt bolag, vars hela affärsverksamhet vilar på socker, så hon mejlade för att få en oberoende kommentar. (Det enda jag har att tjäna på att unga äter mindre socker – och utvecklar mindre fetma och diabetes – är en lägre skatt, men det gäller ju oss alla.)

Nedan är några av de tankar jag fick kring hur broschyren kan utvecklas. Kanske kan ni vidarebefordra dem till Nordic Sugar och be dem att uppdatera skolmaterialet? Tänker att de säkert har råd att trycka en ny upplaga. Förra året gjorde de en vinst på 151 miljoner kronor.

Sidan 10. Rubrik: Blir man fet av socker? Både ja och nej.

Här menar Nordic Sugar att: ”utvecklingen av övervikt är en fråga om det totala energiintaget i förhållande till den totala energiförbrukningen”. De har en mycket tydlig bild av detta:

energibalans

Korven väger helt klart mer än tårtan i Nordic Sugars värld.

Jag tänker att man istället skulle behöva lära skolelever att skilja på ”snällt-stuss-och-lår-fett” och ”farligt-lever-och-muskel-fett”. Det senare hör till det som brukar kallas ”bukfett”.

För ett par år sedan genomförde danska forskare ett försök där studiedeltagarna fick dricka en liter av antingen läsk eller mellanmjölk varje dag under ett halvår (jag vet – det är äckligt att dricka så mycket läsk – men många unga gör det). Både mjölk och läsk gav en viktuppgång, men mjölken gav ”stuss-och-lår-fett” medan läsken påverkade ”lever-och-muskel-fett”. Halten fett i levern ökade med hela 140 procent. Lite läsk-igt faktiskt. Förr var fettlever något man främst såg hos alkoholister, nu har över en av tio amerikanska tonåringar misstänkt fettlever. Fettlever ökar även i Sverige.

Rubriken på sidan skulle kunna ändras till: Kan man få fettlever av socker? Då kan svaret bli ett entydigt JA. Här är ett förslag på en bild:fettlever 2

När man får fettlever och blir insulinresistent, kan man utveckla något som kallas acanthosis nigricans, en brun pigmentering runt nacke och armhålor. En del får också skrumplever av sin fettlever. Då är man riktigt illa ute. De som får fullt utvecklad skrumplever dör oftast inom fem år. Bilden kanske inte direkt främjar Nordic Sugars affärer, men aktieägarna kommer säkert sätta ungdomarnas framtida hälsa framför sin utdelning – tror ni inte det?

Sid 12. Rubrik: Äter vi mer socker än förr?

Under denna rubrik visar Nordic Sugar en bild på svensk sockerförbrukning som ser ut så här:sockerstatistik Nordic Sugar

Jag har en annan bild ni kan få. Den är inte lika snyggt gjord (skulle behöva gå en kurs eller nått) men den visar sockerförbrukningen enligt Statistisk årsbok från mitten av 1800-talet. Då ser det ut så här:

sockerstatistik Ann

Den röda streckade linjen visar att statistiken inte täcker nyare former av socker, som glukossirap, glukos-fruktossirap och koncentrerade fruktjuicer. Jag har tillbringat långa stunder i samtal med Jordbruksverket för att reda ut siffrorna. Inte helt enkelt. Man behöver kunna en massa om hur man klassificerar socker och så. Men det kanske räcker att ungdomarna får reda på att statistiken innehåller en rad luckor?

Sidan 15. Rubrik: Är socker ohälsosamt?

Här skriver Nordic Sugar: ”Men vi äter mycket lite socker i ren form”. För det första är ”mycket lite” är en rätt knasig formulering. Dessutom undrar jag vad företaget egentligen menar med ”ren form”. Få käkar ju strösocker direkt ur paketet, men borde inte läsk, gelégodis och karameller räknas till rent socker? Det är visserligen utblandat med färgämnen och smakämnen, men 95-100 procent av kalorierna i dessa livsmedel kommer från socker.

Genomsnittssvensken förbrukar cirka 57 liter sockersötad läsk varje år och, enlig företaget Candy King, 8 kg sockergodis, som gélegodis och karameller. Kanske kan Nordic Sugar på denna sida passa på att visa Candy Kings marknadsstatistik på per capita konsumtionen av godis i olika länder:svenskar älskar godis

Jag vet inte om det syns, men Sverige har den högsta stapeln. Som skolungdom kan det vara bra att få perspektiv på sin egen kultur.

Sidan 18. Rubrik: Får man hål i tänderna av socker?

Här står exempelvis att ”Placken bildas på rena tänder, även om det inte är mat i munnen” och ”Utvecklingen av karies är ett samspel mellan flera faktorer, däribland genetiska faktorer, kost, måltidsfrekvens och munhygien.”

Jag tänker att Nordic Sugar – utan att förlora sin trovärdighet – skulle kunna ha ett mycket enklare och rakare budskap: ”Personer som inte äter socker får i princip aldrig hål i tänderna”.

De kan ha Bäckaskogskvinnan, Sveriges äldsta skelett, på bild. Kolla in hennes tänder:Bäckaskogskvinnan copy

Hon levde under jägarstenåldern och hade vare sig tillgång till tandborste eller tandkräm, ändå hade hon ett intakt leende när hon dog 40 år gammal. Det kan jämföras med tänderna från detta moderna barn:89638219_toothdecaythink

Sidan 21. Rubrik: Kan man få diabetes av att äta socker?

Här tycker jag att Nordic Sugar kan stryka all rappakalja. Framförallt formuleringen: ”Tidigare trodde man att diabetiker inte tålde den minsta gnutta socker. I dag vet man att personer med välreglerad diabetes kan inta upp till 50 gram tillsatt socker om dagen fördelat på dagens måltider.”

Istället kan de börja resonemanget på denna sida med: Modern forskning tyder på att svaret på denna fråga är JA! Sedan kan de lägga ut texten om hur socker verkar orsaka fettlever, vilket i sin tur rubbar kroppens ämnesomsättning. Man får bukfetma och diabetes, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Jag vet. Det blir ingen rolig lektion detta, men livet är inte alltid roligt.

Detta blev långt. En sista sak. På internetsidan där lärare kan beställa ”Fakta om socker och hälsa” från er på utbudet.se står idag: ”Debatten om hälsa har många sidor, men det är inte alla som har lika bra stöd i vetenskapen. Broschyren belyser de vanligaste frågorna om socker och hälsoaspekter.”

Kanske borde ni lägga till: ”Nordic Sugar – som står bakom broschyren – är ett multinationellt bolag som ingår i den tyskbaserade Nordzuckerkoncernen. De producerar årligen om kring 2,9 miljoner ton socker.”

Undrar – kan ni fixa detta? Sedan tycker jag inte att ni behöver slänga bort den gamla broschyren. Ni kan spara den under temat ”material för lektioner i källkritik”.

Vänligen,

Ann Fernholm, författare av boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik.


Barns tänder ruttnar ur – myndigheter varnar nu föräldrar

10 maj, 2016

Det börjar gå åt pipan med barns tänder igen. Här i Sverige är bra tandhälsa en klassfråga. I Liverpool är de så illa ställt i barnens munnar att staden har dragit igång en kampanj (ovan) där de visar hur mycket socker det är i olika drycker. BBC skriver om satsningen: Soft drinks named in Liverpool tooth decay battle

När jag såg kampanjen fick jag en deja vu från Nordiska museets sockerutställning. Affischen nedan utvecklades av svenska myndigheter efter att forskare hade bevisat att socker förstör tänderna genom de så kallade Vipeholmsexperimenten (lyssna på radiodokumentären, den är lysande bra).

Pelle snusk

Så ser ruttna tänder ut på affischer. Om ni undrar hur barnen har det i verkligheten, ser det ut så här:

Jämför de tänderna med Bäckaskogkvinnans tänder (Sveriges äldsta skelett):

Bäckaskogskvinnan copy

Betänk att denna kvinna – som levde som jägare och samlare – aldrig hade en tandborste under sin livstid. Hennes tänder är typ 9000 år gamla ändå är de helare än tänderna ovan som bara har några år på nacken. Det säger en del om hur vitt raffinerat socker påverkar oss.


Striden mellan socker och fett – skildring av The Guardian

8 april, 2016

Guardian om sockerMycket läsvärd text i The Guardian i går, som skildrar den historiska striden mellan socker och fett: The sugar conspiracy | Ian Leslie | Society | The Guardian

Många tror att den har börjat idag, men den började redan under mitten av 1900-talet. Följande paragraf är så härligt välformulerad: Nutrition scientists are angry with the press for distorting their findings, politicians for failing to heed them, and the rest of us for overeating and under-exercising. In short, everyone – business, media, politicians, consumers – is to blame. Everyone, that is, except scientists.

Nutritionsforskare skyller alla andra för att vi får allt mer fetma. Det är fel på media, politiker och enskilda människor som inte kan äta lagom mycket. Det är fel på allt, utom deras egna teorier.