Två miljoner kronor till Kostfonden

12 november, 2015

Kostfonden_RGBOtroliga nyheter. Den studie av kolhydrater och magsmärtor (IBS) som Kostfonden har satsat på, får nu nästan två miljoner kronor från Skandias forskningsfond. Det innebär att studien är fullt finansierad. För varje satsad hundralapp i fonden, går nu 400 kronor till viktig kostforskning.

Detta innebär att Kostfonden snart kan satsa på att fylla nästa kunskapslucka. Väldigt bra, för vi har mycket att göra! Läs mer på Kostfondens sajt: Kostfonden får närmare två miljoner till IBS-studie.


Kostfonden fyller ett år

29 september, 2015

Kostfonden_RGBIdag är det precis ett år sedan som vi lanserade Kostfonden. Det känns helt fantastiskt; vi har redan kunnat dela ut vårt första anslag och är nu över 300 personer som bidrar till fonden varje vecka. Ett stort hurra till alla er och till alla ni som på annat vis har donerat till fonden.

För mig personligen känns Kostfonden dunderviktig. Jag kan gnälla mig blå och grön här på bloggen om att saker och ting är fel, men det kommer att förändra väldigt lite. En del personer kommer att hitta hit och kanske börja experimentera med sin kost själva. Det stora flertalet kommer dock att fortsätta lita på de illa grundade kostråd i de får vården.

Vi ska kunna lita på vården

Egentligen är det ju så det ska vara. Vi ska kunna lita på att vi får bästa möjliga råd när vi söker oss till vården. Målet med Kostfonden är att det i framtiden ska bli så, även när det gäller kosten. Det ska inte vara som nu, när personer desperat söker efter hjälp på internet eller i böcker eftersom de råd som de får i vården gör dem sjukare.

Det enda som kan förändra vården är stark vetenskap. Ett lysande exempel är den studie som nyligen genomfördes på små bebisar och jordnötter. Forskare i Storbritannien visade bortom all tvivel att de råd som har givits till föräldrar – att små barn ska undvika jordnötsprotein för att slippa allergi – är direkt skadliga. Det rådet har istället kraftigt ökat risken för allergi. Över en natt har denna studie förändrat allt. Runt om i världen ser allergiläkare nu över de rekommendationer som ges till föräldrar.

På samma vis kan välgjorda studier kring hur kosten påverkar cancer, demens, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, typ 1-diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, gikt, akne, autism, migrän, ibs och många fler diagnoser, förändra allt den dag resultaten publiceras. Faktum är att välgjorda studier ofta får ett världsgenomslag. Och när New York Times skriver om något, får det nästan (i princip alltid) mycket större genomslag än när jag gnäller på den här bloggen.

Så det är dags för oss att sluta gnälla. Det är dags att förändra. Bli en av oss som är månadsgivare till Kostfonden. Det är så galet enkelt. Signera ett autogiro med BankID: Signera autogiro. Du kan också fylla i och skicka en blankett till oss: blankett. Vill du hellre lämna en engångsdonation hittar du bankgirot här: Lämna bidrag.

Ju fler vi är, desto större och bättre studier kan Kostfonden genomföra. Desto starkare blir också vår röst i den allmänna debatten. När det gäller sjukdomar som typ 1-diabetes, typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom kan vi faktiskt rädda liv. Många liv.


Kostfondens första studie – kolhydraters roll vid magsmärtor

10 september, 2015

Kostfonden_RGBKära bloggläsare! Det är helt otroligt. För bara ett år sedan grundade vi Kostfonden. Nu har ni och många andra bidragit med så mycket resurser att vi kan satsa på vår första studie: en utvärdering av kolhydraters roll vid IBS.

Det är minst sagt en angelägen studie. IBS drabbar över en tiondel av befolkningen, barn och vuxna, men det saknas effektiva och etablerade behandlingar. Däremot är ni otroligt många som vittnar om att magen plötsligt lugnade sig när ni lade om till en lågkolhydratkost. Era erfarenheter behöver utvärderas i en välgjort vetenskaplig studie.

Välgjort vetenskaplig studie kan förändra i grunden

Den studie som Kostfonden nu är med och finansierar ska genomföras av Stine Størsrud, dietist och forskare vid Mag-Tarmlab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon ska jämföra effekten på IBS av en strikt lågkolhydratkost, en low-FODMAP-kost och konventionell behandling. Läs mer via denna länk på Kostfondens sajt. Det är en randomiserad och kontrollerad studie (bästa formen av vetenskap) och den kommer att omfatta 250 patienter, vilket är tillräckligt stort för att resultaten ska kunna få stor spridning.

Ge ditt stöd till kostforskningen

Positiva resultat från studien kan förändra vården av IBS. Det innebär att tusentals människor kan få bättre hjälp att hantera sina magsmärtor, inte bara här i Sverige utan internationellt. Men vi behöver mer stöd! Vi har samlat in 400 000 kronor och har utlovat minst 600 000 kronor till studien under 2015 och 2016. Får vi in än mer resurser kan studien dras igång omedelbart och utan större bidrag av medfinansiärer. Så häng på! Idag har Kostfonden 250 månadsgivare som bidrar med mer än 30 000 kronor i månaden. (Tack till alla er!) Blir vi lika många till är vi i hamn. Då kan vi dessutom satsa på att fylla fler viktiga kunskapsluckor. Det finns så mycket att undersöka. Kost vid typ 1-diabetes, kost vid cancer, kost vid PCOS, kost vid autism, kost vid…

Listan kan göras lång. I morgon fyller jag år. Den bästa present jag skulle kunna tänka mig är att just du blir månadsgivare till Kostfonden. Det är snabbt fixat med ett BankID: Signera autogiro. Ett litet bidrag från många av er kan leda till en stor förändring i vården.


Typ 1-diabetes – vårdens gissningar kan orsaka tidig död

5 september, 2015

Grundaren av Facebookgruppen och sajten Smarta diabetiker, Marie Nehagen, gick nyligen bort i sviterna av typ 1-diabetes. Hon blev 38 år gammal. Sedan tonåren hade hon haft diabetes och njurarna var slut. Ett högt blodsocker mer än halverade hennes livslängd.

I ett öppet brev till alla som arbetar med diabetespatienter vill nu Smarta diabetiker ha svar på följande frågor:
– varför får inte diabetiker som valt lågkolhydratkost adekvat stöd?
– varför omvärderas inte kostråden till diabetiker när så många kan uppvisa en förbättrad hälsa av lågkolhydratkost?

Antalet fall av typ 1-diabetes har fördubblats

Antalet barn som får typ 1-diabetes har fördubblats sedan 1970-talet och man vet att sjukdomen i genomsnitt förkortar livet med ungefär 10 år. Cirka en tredjedel har gener som gör att njurar och ögon tar stor skada av högt blodsocker. När jag intervjuade Karl Tryggvarsson på KI, som studerar detta, sa han: När en diabetespatient börjar få njursjukdom är det nästan som en dödsdom. Femårsprognosen för den som hamnar i dialys är lika dålig som för kvinnor som har fått äggstockscancer. 

Nyligen kom också en rapport som visade att diabetes ökar risken att unga kvinnor ska få en hjärtinfarkt sex gånger

Det råder ingen tvekan om att ett högt blodsocker orsakar en för tidig död för många människor. Ändå har ingen någonsin undersökt om personer med typ 1-diabetes kan leva längre om de undviker att äta så mycket kolhydrater, så att de får ett lägre och jämnare blodsocker. Tvärt om får många rådet att äta enligt tallriksmodellen, där kolhydrater ska utgöra majoriteten av energiintaget. Men att dessa kostråd skulle vara bra för personer med typ 1-diabetes är bara en ren och skär gissning. När en statlig expertgrupp gick igenom forskningen på området Mat vid diabetes 2010 blev slutsatsen: Det råder uppenbar brist på studier av personer med typ 1-diabetes.

När jag hör om personer som Marie Nehagen gör det så extremt ont i hjärtat. En annan person som nyligen har berättat om hur svårt det är att ha ett barn med typ 1-diabetes är Ulla Bomark i boken Det måste bero på dig, Mia!

De frågor som smarta diabetiker nu ställer är minst sagt befogande. Faktum är att jag själv har lust att trycka upp någon ansvarig vårdgivare mot väggen och fråga vad i helvete dom håller på med. Men det är ju inte så konstruktiv. Istället jobbar jag vidare med Kostfonden. Stöd oss – hjälp oss att bygga en stark fond som kan rädda liv.


Fetma i ungdomen fördubblar risken för tarmcancer

29 maj, 2015

Det är ett känt faktum att vuxna med fetma löper högre risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Men vad händer om man har övervikt eller fetma redan i ungdomen? Den frågan har forskare nu svarat på genom att koppla ihop data från cancerregistret med bmi för alla män som mönstrade i Sverige mellan 1969 och 1976.

Svaret är nedslående. En kraftig övervikt  i övre tonåren är kopplad till en dubblad risk för tjock- eller ändtarmscancer. Fetma (ett bmi över 30) ökade risken 2,38 gånger. Männen i studien hade inte ens firat sin 60-årsdag när de fick sin cancer.

tjock-och ändtarmscancer

Ovan är data från cancerregistret. Graferna visar antalet fall av tjock- och ändtarmcancer per 100 000 män och kvinnor i åldern 50-59 år. Ni ser att det ökar. Vi kan sannolikt fortsätta att förvänta oss en ökning, eftersom antalet unga med viktproblem blir allt fler. I studien hade runt 11 procent av de mönstrande männen övervikt eller fetma. Samma siffra bland dagens unga är runt 25 procent.

Läkare blir allt bättre på att behandla cancer. Jag skulle önska att vi blev bättre på att förebygga cancer. Så att dessa kurvor vände neråt. Så att människor slapp drabbas. Att genomgå ett cancerbehandling är ofta ett rent helvete. Stöd Kostfonden om du vill bidra till en friskare vård.

Här hittar du studien: Adolescent body mass index and erythrocyte sedimentation rate in relation to colorectal cancer risk.