Kan fasta och en ketogen kostbehandling bota diabetes?

7 mars, 2017

I förra veckan mejlade Katarina Skogfält, sjuksköterska som har barn med typ 1-diabetes och driver sajten Ät dig friskareom en alldeles ny studie som visar att det går att få igång insulinproduktionen i musmodeller av diabetes med hjälp av fasta och ketogen kost. Studien publicerades i Cell: Fasting-Mimicking Diet Promotes Ngn3-Driven b-Cell Regeneration to Reverse Diabetes och igår hade SVT:s Rapport ett reportage om den: Fasta kan bota diabetes | SVT Nyheter

Ketogen kost återställde insulinproduktione

Möss med diabetes (både typ 1 och typ 2) fick var sjunde dag genomgå en 4-dagarsperiod med en kost som var låg på kalorier, proteiner och kolhydrater, men hög på fett. Kosten var vad man kallar för ketogen. När mössens huvudsakliga energikälla var fett, fick de insulinproducerande cellerna vila vilket hade en läkande effekt på dem. Smått revolutionerande är att forskarna såg en effekt på musmodeller av typ 1-diabetes, den form av diabetes som drabbar barn och unga. Forskarna slog ut mössens insulinproducerande celler med hjälp av ett gift: streptozotocin. De möss som fick vanlig mat utvecklade typ 1-diabetes och fick skyhöga blodsocker. Mössen som fick den ketogena fastekosten hade efter 60 dagar normala blodsocker och kroppen verkade ha läkt.

Möss är inte människor och den musmodell av typ 1-diabetes som forskarna använde sig av skiljer sig från den mänskliga sjukdomen. Det är därför högst osäkert om en ketogen fastekost kan ha en läkande effekt hos människor. Samtidigt tror en del forskare att barns höga konsumtion av snabba kolhydrater (sötsaker, vitt bröd och pasta) kan förklara varför typ 1-diabetes verkar drabba tidigare under livet och går ner i åldrarna. Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de insulinproducerande cellerna och en del tror att attacken kan intensifieras när cellerna nu måste producera mer insulin än någonsin tidigare under mänsklighetens historia.

Fetma – en riskfaktor för barndiabetes

Forskare har också under senare år upptäckt att barnfetma ökar risken för typ 1-diabetes. År 2011 konstaterade brittiska forskare att ju högre bmi ett barn har, desto större är risken att utveckla typ 1-diabetes. Sambandet bekräftades nyligen av ett internationellt nätverk som kallas Type 1 Diabetes TrialNet där  forskare följer personer som har risk att utveckla typ 1-diabetes. Deras analys visar att barn med övervikt och fetma löper högre risk att utveckla typ 1-diabetes.

Utöver detta har svenska forskare kopplat mammans fetma under graviditeten till en ökad risk för typ 1-diabetes hos barnet och danska forskare har kopplat fetma hos vuxna kvinnor till en mer än dubblad risk för typ 1-diabetes.

Med allt detta sagt vill jag påpeka att typ 1-diabetes har flera olika orsaker, bland annat verkar vissa virus, enterovirus, vara inblandade i sjukdomens utveckling. MEN. En hel del talar för att insulinkrävande mat också kan påverka förloppet. Forskare borde snarast genomföra en studie där man undersöker om mat som minskar insulinpåslaget kan bromsa sjukdomens förlopp hos personer som har börjat utveckla antikroppar mot sina insulinproducerande celler. Sedan borde alla barn få bättre mat. Som forskare skriver: Reduction in Type 1 diabetes should be considered as a potential additional benefit of preventing childhood obesity. Vi har allt att vinna, inget att förlora.

Tillägg: Glömde svara på frågan i inläggets rubrik. Bota är ett starkt ord och svaret är sannolikt nej. Vid typ 2-diabetes kan däremot personen bli symptomfri och delvis läka kroppen. Vid typ 1-diabetes kan möjligen en strikt lågkolhydratkost bromsa nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna. Personer som drabbas av typ 1-diabetes har ofta till en början en viss egen insulinproduktion kvar. Kanske går det att förlänga den tiden med hjälp av en striktare form av lågkolhydratkost. Det skulle behövas en studie som utreder detta. Som Kerstin Brismar säger ska personer med typ 1-diabetes inte börja fasta på egen hand. 


Inflammatorisk tarmsjukdom – kan paleolitisk kost hjälpa?

13 januari, 2017

Inflammatorisk tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, har ökat kraftigt bland barn i Europa. Nu visar en pilotstudie att en typ av paleolitisk kost – fri från processade livsmedel, socker, spannmål och många mjölkprodukter – kan hjälpa drabbade. Åtta av tio barn blev med kostens hjälp mycket friskare. 

När jag läste om den nya studien (Novel diet therapy helps children with crohn’s disease and ulcerative colitis reach remission — ScienceDailykom jag att tänka på Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i San Francisco. När han berättade för mig om den kostbehandling som han rekommenderar barn med fetma – en kost fri från socker och snabba kolhydrater – sa han:

– And the diet also has a name. REAL FOOD.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är allvar

Nu verkar det som om riktig mat inte bara hjälper barn med fetma, utan också barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men innan vi går in på detta behöver ni lite bakgrund. Inflammatoriska tarmsjukdomar är nämligen på allvar. Immunförsvaret attackerar slemhinnorna i mage och tarm. Drabbade får ofta magsmärtor, blod i avföringen och näringsbrist. Barn kan sluta växa. En del får så stora skador på tarmarna att delar av dem behöver opereras bort. För att bromsa förloppet av sjukdomarna används idag läkemedel som dämpar immunförsvarets framfart, men dessa ger inte sällan svåra biverkningar.

Kosten lindrade inflammationen i tarmen

Nu visar alltså en ny studie från USA att inflammatoriska tarmsjukdomar istället kan gå att kostbehandla. Och håll i er – här kommer ett nytt namn för en kostbehandling där man tar bort processad mat, socker, mjöl och många mjölkprodukter: the specific carbohydrate diet (SPD). 

Jag skulle kalla detta för en typ av paleolitisk kost eller REAL FOOD. Barnen fick äta naturlig näringsrik mat: grönsaker, frukt, fisk, kött, fågel och nötter. Det som skiljer denna kost från paleolitisk kost är att fermenterad yoghurt och lagrade ostar också är tillåtna. I en paleolitisk kost tar man bort alla mjölkprodukter.

Oavsett namnet kunde forskarna se att barnens tarmflora förändrades av kostbehandlingen och inflammationen i tarmen dämpades kraftigt.

Tyvärr inkluderade studien bara tolv barn, varav två hoppade av. Den är alldeles för liten för att kunna leda till att en ny kostbehandling etableras. Jag hoppas i alla fall att forskarvärlden tar den på allvar. Inflammatoriska tarmsjukdomar går i den västerländska kostens fotspår. Att drabbade blir bättre genom att sluta äta söt och vetemjölsrik skräpmat är därför egentligen helt logiskt. Min förhoppning är att Kostfonden i framtiden ska kunna stödja studier likt denna, men som är större och kan leda till förändring. Stöd Kostfonden.


Norsk studie: ingen fara med mättat fett i maten

7 december, 2016

Ännu en studie bekräftar nu att mättat fett inte har någon skadlig inverkan på kroppen. Forskare vid Universitetet i Bergen har jämfört effekten av att äta 12 procent eller 34 procent av alla kalorier från mättat fett, men från icke-processad mat utan tillsatt socker. Deltagarna i båda grupperna fick samma positiva hälsoeffekter: Høyfett-kosthold ga helsegevinster | Universitetet i Bergen

Så här gick studien till: 46 män med övervikt och bukfetma slumpades till två olika grupper. Den ena fick äta en måttlig lågkolhydratkost med mer fett, framförallt mättat fett. Den andra gruppen minskade på mängden fett i maten och åt istället mer stärkelse och fibrer. Båda grupperna fick uppmaningen att undvika processad mat och de åt ett minimum av tillsatt socker. Alla deltagare fick också uppmaningen att äta grönsaker, bär och en del frukt. De skulle helt enkelt äta riktigt mat.

Studien pågick under tre månader. Deltagarna hade då i genomsnitt gått ner 11-12 kg i vikt och deras blodvärden hade förbättrats ordentligt. Den onda LDL-kolesterolet gick ner lite mer i lågfettgruppen, medan å andra sidan gick det goda HDL-kolesterolet upp mer i lågkolhydratgruppen. Skillnaderna var dock små.

Kost utan socker är bra för levern

Det intressanta är att båda grupperna fick en förbättring av sina levervärden. Ni som har läst Det sötaste vi har vet att socker kan orsaka en fettbildning i levern vilket i längden kan leda till fettlever. Det i sin tur är en orsak till insulinresistens och typ 2-diabetes. Deltagare i båda grupperna fick en minskad volym på sin lever, vilket indikerar att mängden fett i levern minskade. Mängden farligt bukfett minskade också ordentligt i båda grupperna.

Forskarnas slutsats är att mättat fett inte alls har någon negativ inverkan på kroppen. Den ena gruppen åt mer än tre gånger så mycket mättat fett som Livsmedelsverket rekommenderar, ändå fick de en förbättrad hälsa och minskade sin risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Jag vill tacka Patrik Olsson från Smarta Diabetiker för att han tipsade om studien.

Sedan vill jag uppmana alla att rösta på Kostfonden som mottagare av Bilias julgåva 2016. Som studien ovan visar är de kostråd vi får sannolikt ineffektiva och det gäller speciellt kostråd som ges till personer med typ 1-diabetes. Om Kostfonden får julgåvan, som förra året låg på 25 000 kronor, kommer pengarna att gå till en välgjord studie av hur kosten kan stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes. Följ den här länken och tryck på den RÖDA knappen vid Kostfonden. Tack!!!


TV4: ”Onda kolesterolet inte farligt”

17 juni, 2016

Skärmklipp 2016-06-17 11.43.18

I morse gästade Ralf Sundberg, docent, kirurg och författare, TV4:s Nyhetsmorgon: ”Onda kolesterolet inte farligt.” Han berättade om en ny studie i BMJ Open där han tillsammans med andra forskare har kartlagt kopplingarna mellan ett högt ”ont” LDL-kolesterol och risken att avlida i förtid: Lack of an association or an inverse association between low-density- lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematik review.

Slutsatsen är att för personer som är äldre än 60 år är ett högt LDL-kolesterol kopplat till en lägre dödlighet. Alltså tvärt mot vad man har hävdat tidigare.

Dags att fokusera på blodsockret istället

För några veckor sedan skrev jag om ett nytt läkemedel som effektivt sänker det ”onda” LDL-kolesterolet, men som helt saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt. Miljardtals kronor har lagts på att utveckla ett läkemedel som nu har kasserats. Utan tvekan var läkemedelsbolagets hypotes felaktig. Studien visar tydligt att det är dags att skifta huvudfokus när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Från kolesterolet till blodsockret och inflammation i kroppen.


Barnfetma x 40 år = hjärtsvikt+skrumplever

17 juni, 2016

Två nyheter från igår och idag bildar tillsammans en urdeppig ekvation: barnfetma x 40 år=hjärtsvikt+skrumplever.

Igår hade DN följande rubrik: Övervikt i ungdomen ökar risken för leversjukdom. Forskare kartlagt 45 000 män som mönstrade år 1970. De som då hade övervikt löpte 64-procents ökad risk att ha drabbats av allvarlig leversjukdom 40 år senare. Till allvarlig leversjukdom räknas till exempel skrumplever och död i leversjukdom.

Nu till de riktigt deppiga siffrorna. Då – på 1970-talet – hade bara 7 procent av alla mönstrande män övervikt och endast 1 procent hade fetma. Nu – år 2016 – ser Folkhälsomyndighetens siffror för män i åldern 16-29 år ut så här:

Fetma övervikt män

Det är sju gånger fler som har fetma och nästan fyra gånger fler som har övervikt. Vi kan alltså räkna med en kraftig ökning av antalet fall av allvarlig leversjukdom framöver.

Hjärtsvikt ökar bland unga personer

Så till nästa humörsänkare, en nyhet på Vetenskapsradion: Fetma i tonåren kan ge hjärtsvikt i 45-årsåldernÅterigen har forskare kartlagt män som har mönstrat (vilken guldgruva alla dessa data utgör). Studien visar kort och gott att ju mer en person väger, desto högre risk för hjärtsvikt i 45 årsåldern. Personer med fetma löper 6,5 gånger högre risk att utveckla hjärtsvikt i medelåldern, i jämförelse med personer som har ett bmi på 18.5–20.0 kg/m2.

När det gäller hjärtsvikt syns redan effekten av fetmaepidemin. Hjärtsvikt ökar bland yngre personer.

En fet lever kan leda till ett brustet hjärta

För att knyta ihop säcken vill jag poängtera att hjärtats och leverns välmående går hand i hand. De är visserligen två separata organ, men påverkar varandra. Nyligen skrev forskare en artikel om detta: Leder en fet lever till ett brustet hjärta?

Sambandet är ganska enkla: fett i levern rubbar ämnesomsättningen, vilket orsakar ett högt blodsocker och inflammation. Det i sin tur driver åderförkalkning och skadar hjärtat.

Vad orsakar då fettlever? Ganska många olika saker. Men när det gäller fettlever kopplat till fetma finns det en kandidat som är starkare än andra. Du får en ledtråd: i sin absolut renaste form är det vitt och kornigt.

Till alla föräldrar vill jag säga: se för sjutton till att ge ditt barn bra mat hela sommarlovet och att ni badar, springer och spelar mycket fotboll. Glass varje dag är helt ute.