Norsk studie: ingen fara med mättat fett i maten

7 december, 2016

Ännu en studie bekräftar nu att mättat fett inte har någon skadlig inverkan på kroppen. Forskare vid Universitetet i Bergen har jämfört effekten av att äta 12 procent eller 34 procent av alla kalorier från mättat fett, men från icke-processad mat utan tillsatt socker. Deltagarna i båda grupperna fick samma positiva hälsoeffekter: Høyfett-kosthold ga helsegevinster | Universitetet i Bergen

Så här gick studien till: 46 män med övervikt och bukfetma slumpades till två olika grupper. Den ena fick äta en måttlig lågkolhydratkost med mer fett, framförallt mättat fett. Den andra gruppen minskade på mängden fett i maten och åt istället mer stärkelse och fibrer. Båda grupperna fick uppmaningen att undvika processad mat och de åt ett minimum av tillsatt socker. Alla deltagare fick också uppmaningen att äta grönsaker, bär och en del frukt. De skulle helt enkelt äta riktigt mat.

Studien pågick under tre månader. Deltagarna hade då i genomsnitt gått ner 11-12 kg i vikt och deras blodvärden hade förbättrats ordentligt. Den onda LDL-kolesterolet gick ner lite mer i lågfettgruppen, medan å andra sidan gick det goda HDL-kolesterolet upp mer i lågkolhydratgruppen. Skillnaderna var dock små.

Kost utan socker är bra för levern

Det intressanta är att båda grupperna fick en förbättring av sina levervärden. Ni som har läst Det sötaste vi har vet att socker kan orsaka en fettbildning i levern vilket i längden kan leda till fettlever. Det i sin tur är en orsak till insulinresistens och typ 2-diabetes. Deltagare i båda grupperna fick en minskad volym på sin lever, vilket indikerar att mängden fett i levern minskade. Mängden farligt bukfett minskade också ordentligt i båda grupperna.

Forskarnas slutsats är att mättat fett inte alls har någon negativ inverkan på kroppen. Den ena gruppen åt mer än tre gånger så mycket mättat fett som Livsmedelsverket rekommenderar, ändå fick de en förbättrad hälsa och minskade sin risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Jag vill tacka Patrik Olsson från Smarta Diabetiker för att han tipsade om studien.

Sedan vill jag uppmana alla att rösta på Kostfonden som mottagare av Bilias julgåva 2016. Som studien ovan visar är de kostråd vi får sannolikt ineffektiva och det gäller speciellt kostråd som ges till personer med typ 1-diabetes. Om Kostfonden får julgåvan, som förra året låg på 25 000 kronor, kommer pengarna att gå till en välgjord studie av hur kosten kan stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes. Följ den här länken och tryck på den RÖDA knappen vid Kostfonden. Tack!!!


Kolesterolsänkande läkemedel – ska jag ta dem fast jag är frisk?

10 juni, 2016

statinerJag får ofta mejl från personer som har blivit rekommenderade kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, av sina läkare. Allt fler människor i Sverige tar statiner, snart 900 000 stycken. Grafen ovan har jag tagit ur läkemedelsregistret.

Igår frågade en fullt frisk 56-årig kvinna om hon verkligen behöver ta läkemedel. Hon är med i ett forskningsprojekt där hennes  ”höga kolesterolvärden” upptäcktes. Läkaren menade att hon bör ta statiner, men hon vill ha en ”second opinion” av mig. Jag ger inte enskilda personer råd. Däremot presenterar jag gärna fakta som kan hjälpa en person att ta ett välgrundat beslut.

Så här ser kvinnans blodvärden ut:

Kolesterol  7.6 mmol/l (bör ligga under 6,9 mmol/l)
HDL-kol goda 2.4 mmol/l (bör ligga över 1 mmol/l)
LDL-kol onda 5.3 mmol/l (bör ligga under 4,7 mmol/l)
Triglycerider 1.0 mmol/l (bör ligga under 2,6 mmol/l)
Blodtryck 81/55 mmhg (bör ligga under 120/80 mmhg)

Som du ser ligger både totalkolesterolet och det ”onda” LDL-kolesterolet över gränsvärdena. Men enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ska en läkare inte bara titta på kolesterolet när hen skriver ut statiner. För friska personer under 65 år ska det så kallade SCORE-kortet användas, som även tar hänsyn till kön, rökning och blodtryck. Så här ser det ut:

score_2016

Jag har ringat in vart kvinnan som mejlade hamnar ungefär. Enligt denna ganska grova bedömning är hennes risk att dö av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av 10 år 1 procent, vilket är på gränsen till det som bedöms som en ”måttlig risk”. Samtidigt är hennes systoliska blodtryck (81 mm Hg) betydligt lägre än den lägsta nivån på SCORE-kortet (120 mm Hg). Dessutom ska läkaren ta hänsyn till det goda HDL-kolesterolet, som i detta fall är väldigt högt (2,4 mmol/l). Enligt en artikel i Läkartidningen riskerar kvinnor med ett högt HDL-kolesterol att överbehandlas med statiner. Ett HDL-kolesterol över 2,25 mmol/l är kopplat till en mer än halverad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Sammantaget är risken för denna kvinna att avlida av av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av tio år alltså snarare långt under 1 procent, men det går inte att göra någon exakt bedömning.

Statiner ökar risken för diabetes

Denna risk ska vägas mot de biverkningar som statiner ger. Det finns flera olika statiner, men många av dem ökar risken att utveckla diabetes. Enligt en studie som publicerades i januari dubblas risken. En annan studie, från Finland, ger en riskökning på 46 procent.  Cirka 5-10 procent av alla statinanvändare drabbas också av muskelsmärtor. I vissa väldigt ovanliga fall kan personer även utveckla rhabdomyolysis eller statin induced necrotizing autoimmune myopathysjukdomar där musklerna börjar brytas ner och som kan bli livshotande.

Men denna information som grund överlämnar jag åt personen själv att ta sitt beslut.


Debatten kring fett har vaknat i Storbritannien

24 maj, 2016

fett

Under många år har varningarna för fett debatterats här i Sverige. Nu verkar debatten även ha vaknat i Storbritannien. Igår släppte en ideell organisation, National Obesity Forum, en rapport där de kritiserar det officiella rådet att begränsa mängden fett i kosten. Det har haft ”disastrous health consequences” menar organisationen, vilket blev en toppnyhet i landet: Official advice on low-fat diet and cholesterol is wrong, says health charity.

Representanter för Public Health England var inte sena att svara. De menar att det är oansvarigt och potentiellt dödligt att rekommendera en kost med mer fett i: Advice to eat more fat ‘irresponsible’. De menar också att deras kostråd är baserade på tusentals studier. 

Tusentals studier – men ingen är bra

Plötsligt fick jag en déjà vu. Under den tid jag har granskat kostforskningen har många forskare kört med dessa tusentals studier. Dessvärre håller alla en för låg kvalitet. Det finns inte en enda randomiserad kontrollerad klinisk prövning som visar att mättat fett är farligt för hälsan för oss kvinnor. Den senaste forskningen visar också att det saknas bevis för att mättat fett skulle vara farligt för män.

Sanningen är att nutritionsvetenskapen är outvecklad. Inom området har det blivit kutym att ge miljontals människor kostråd på något som egentligen bara är vetenskapliga hypoteser. De data man ger kostråd på, skulle aldrig duga för att exempelvis godkänna ett läkemedel. Läs mer på Kostfondens sajt om behovet av att höja de vetenskapliga kraven på offentliga rekommendationer. Läkemedelsområdet genomgick en vetenskaplig kravhöjning efter skandalen med Neurosedyn. Det är dags att kostområdet genomgår samma förändring.


Mina finfina blodfetter efter tio år på lågkolhydratkost

17 maj, 2016

För snart tio år sedan gjorde jag slut med alla nyckelhålsmärkta lågfettprodukter. Då hade vi haft ett nära förhållande i över 15 år. Men så träffade jag GI-kosten, som  övertygade mig om att mina graviditetskilon skulle försvinna om jag övergav den söta lättyoghurten till frukost och istället åt fetare och mindre blodsockerhöjande mat. Jag var tveksam (vem vill vara otrogen?), samtidigt har alltid feta och lagrade ostar attraherat mig (ost med 17 procent fett saknar helt enkelt sting).

Sagt och gjort. GI-kosten och jag blev ihop. Alla sötsaker och vita kolhydrater (vitt bröd, pasta och ris) rök från min tallrik och den fylldes av mer fett, grönsaker, bulgur och quinoa. Nyckelhålet grät, men för mig gick det bra och GI-kosten höll vad den lovade. Jag åt mig mätt och tappade i vikt.

Hur kan jag ens ha gillat nyckelhålet?

Sedan började jag granska vetenskapen bakom våra kostråd. Först då insåg jag hur dåligt mitt förhållande med de nyckelhålsmärkta produkterna egentligen hade varit. Hur kunde jag ens ha gillat dem?

Efter det har mycket grädde flutit under broarna. Faktiskt så mycket att jag har börjat tröttna på både grädde och créme fraîche, men vi bråkar sällan och det känns som om de fortfarande är mycket snälla mot mig. Men vad vet jag – utan att ha mätt mina blodfetter?

Mitt första blodfettstest

Som frilansare har jag inte tillgång till någon flashig företagsvård. Ingen har erbjudit mig någon hälsokontroll, men för några veckor sedan käkade jag lunch med företaget Werlabs som säljer hälsokontroller och blodanalyser på nätet. Jag bjussade på lunchen eftersom vi med mina förbetalda kuponger kunde smita förbi den superlånga kön. Som tack bjöd de på en blodanalys (mycket förmånlig deal).

I måndags morse var det dags. På fastande mage begav jag mig i väg till närmsta laboratorium (som fanns på min ordinarie vårdcentral). Det var inte ens fem minuters väntetid. Personalen tog min legitimation och fick upp remissen på datorn (sjukt smidigt). Ett snabbt nålstick och så var flera rör fyllda med blod.

Efter bara några timmar fick jag ett sms. Proverna var redan analyserade. Nervös loggade jag in på min elektroniska journal. Tänk om om allt jag har skrivit i Ett sötare blod är fel? Tänk om jag skulle behöva bryta upp från mitt lyckliga liv och tvingas bli ihop med den modifierade stärkelsen igen?

Direkt letade jag upp det onda LDL-kolesterolet; det som många läkare säger ska bli farligt högt om man – som jag – har en romans med fullfettprodukter. Så här såg det ut (mina värden är i det gröna fältet – referensvärdena är till höger):

blodfetter

Bättre bekräftelse på att mitt nuvarande förhållande skyddar mot hjärt-kärlsjukdom kan man knappast få. För er som vill ha en djupgående analys av blodvärdena, följ denna länk. Till er andra vill jag bara säga: egentligen tror jag inte att det är smöret och grädden som har gett mig dessa fina blodvärden. Det viktiga är att jag har slängt ut sockret ur mitt liv. Som ni ser är värdet på triglyceriderna lågt och det goda HDL-kolesterolet är högt. Det är en effekt av att äta väldigt lite socker. Att göra slut med sockret är nog det bästa jag någonsin har gjort för min hälsa. Att leva i symbios med socker är oftast bara destruktivt.

Nu ska jag gå hem och pussa på all mat i min kyl och tacka. De ska bli en festmåltid ikväll, lax med myntakryddad ärthummus och lite andra grönsaker. Och jag kommer att fortsätta äta riktig mat som gör kroppen gott.


Vetenskapsradion: fett i margarin kan påverka kolesterolet negativt

13 april, 2016

Nu på morgonen rapporterar Vetenskapsradion om att fleromättade fetter kan vara sämre för hjärtat än mättade fetter: Fleromättade fetter kan förvärra det onda kolesterolet.

Forskare har följt 9 423 patienter från olika sjukdomar i Minnesota i USA. En grupp fick uppmaningen att ersätta mättade fetter med fleromättade. En kontroll grupp fick istället äta mat med mycket mättat fett i. De som åt mer fleromättade fetter sänkte kolesterolnivåerna i blodet, men detta saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. De som sänkte sina kolesterolnivåer mest ökade till och med risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna gick även igenom tidigare studier, rapporterar nyhetssajten Eurekalert: Lowering cholesterol with veg oils may not curb heart disease risk or help you live longer. Deras slutsats är att det saknas grund för att rekommendera människor att äta margarin istället för smör.

Tillägg: Har nu hunnit läsa studien själv. Det borde ha framkommit i Vetenskapsradions rapportering att detta är en gammal studie, genomförd 1968-73. Resultaten från studien publicerades aldrig, men nu har forskarna grävt upp alla gamla data från arkiven.