Debatten kring barn och socker flyter vidare

20 oktober, 2014

Det blåser kring öronen. Nu har Livsmedelsföretagens Elisabeth Rytter en slutreplik i Aftonbladet: Märkligt ifrågasättande av forskares integritet. Hon skriver bland annat att hon i sin argumentation lutar sig: ”… mot de nordiska näringsrekommendationerna som bygger på den vetenskapliga bedömningen av 100 ledande forskare. Fernholms svarar att det inte går att lita på dessa forskare. I SVT Debatt (16/10) påstod hon att myndigheterna väljer ut forskare som tycker som dem. Att hon ifrågasätter forskarnas integritet är häpnadsväckande.”

Journalistens roll är att granska makten

Eftersom detta är en slutreplik får jag inte svara i Aftonbladet. Men här vill jag meddela Rytter att det är min uppgift som journalist att granska makten. Det är en viktig del av demokratin. Rytter försöker också ge sken av att forskarvärlden är eniga när det gäller kostrekommendationerna. För var och en som följer debatten torde det vara tydligt att det knappast råder en enighet. Inte ens svenska myndigheter tycker lika. Här är ett inlägg om det: Konsensus och marginalisering dödar vetenskapliga debatter.

Livsmedelsverket menar att de aldrig rekommenderat socker

På SVT opinion svarar Livsmedelsverket på den debattartikel jag skrev i förra veckan: ”Vi rekommenderar inte en massa socker” – Opinion | SVT.se. De menar att de aldrig sagt att barnen ska äta socker istället för fett och att jag har fel när jag skriver att barnen hellre ska få ”en sötad lågfettyoghurt där 30 procent av kalorierna kommer från socker än en fet variant.” Låt oss granska detta.

I broschyren Bra mat i skolan som Livsmedelsverket gav ut 2011 förspråkar myndigheten på sidan 20 sin nyckelhålsmärkning eftersom det gör det enklare att välja hälsosam mat. En mild lättyoghurt med vaniljsmak får bära det gröna nyckelhålet. Den innehåller 5 gram socker per 100 gram, vilket innebär att 20 kcal av de totalt 60 kcal/100 gram som produkten innehåller kommer från tillsatt socker. Det är 30 procent av alla kalorier. Eller mer exakt 33,333 procent.

En lika kaloririk yoghurt, utan tillsatt socker men naturligt fet, får däremot inte märkas med nyckelhålet. Den skola som väljer nyckelhålsmärkt mat kommer alltså att välja socker före fett.

Hellre chokladdryck än fet mjölk

Det finns flera exempel på Livsmedelsverkets dubbla budskap kring socker. Till exempel rekommenderar de chokladdryck en gång i veckan till frukost på förskolor, men de rekommenderar aldrig fet mjölk.

I sin debattartikel tar Livsmedelsverket tydligt avstånd från sötsaker i skola och förskola. Jag hoppas att de också går ut i en kampanj där de uppmanar förskolor att till exempel neka föräldrar att ta med glass till alla barn på sitt eget barns födelsedag. Personligen skulle jag också uppskatta att slippa uppmaningar om att baka bullar och kakor och ta med till barnens skola. Men jag har bestämt mig: nästa gång det ska fikas på skolan tänker jag ta med ett gott bröd med mycket smör och pålägg på. Det är mycket bättre än bullar och kakor.

För er som vill se en sockerfri skola och förskola – följ denna facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/521816857948933/ eller denna grupp för Stockholm specifikt: https://www.facebook.com/sockerfritt

Cecilia Blidö på Naturlig mat i skolan jobbar också för att få ner mängden socker till barnen.



  • Fundersam

    När skall myndighetspersoner och vissa forskare begripa att vi andra hämtar vår kunskap och ger oss själva möjlighet till olika perspektiv i bloggosfären?

    Den tiden är helt enkelt förbi när man bara kunde kommunicera uppifrån och ner!

  • Oskar W. Kristensen

    Når Rytter ikke har saklige argumenter begynner hun med hesketeknikker, som å sette dine undersøkelser i tvil. Stå på Ann, du vet hva du snakker om.

  • Kör på bara Ann, vi är många som står bakom dig.

  • Pingback: Sockerdebatten. Industrin svarar – och Ann Fernholm()

  • Ulf

    Ett bevingat ordspråk som passar

    “First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, and then you win.”

    Mahatma Gandhi

  • Johan

    Bra Ann. Den där pdf:en stötte jag på och granskade när jag själv ville kolla upp maten mina barn får i skolan, och jag hittade samma saker som du plus många fler anmärkningar. Häromdagen upptäckte jag till min förvåning att de använder margarinet Milda till smörgåsar på dagis. Lite märkligt då intilliggande skola använder ekologiskt Bregott. Funderar på hur jag bäst ska kommunicera med dagis om detta. Har även varit knepigt med att få dem att ge knäckebröd till barnen ibland – de skyller ibland på att det är slut. Jag brukar då ge tipset ”skaffa mer!” 😉

  • Johan

    Ps. Med pdf:en menar jag Livsmedelsverkets broschyr för skolmat.

  • Hans

    Märkligt att Elisabeth Rytter ens vågar ta upp ämnet ”Forskarnas integritet” när hon rimligen borde känna till hur illa det är ställt på den fronten. Får känslan av Elisabeth Rytter är svårt trängd av att fler och fler vanliga människor börjar förstå att Livsmedelsverket på många punkter rekommenderar minst sagt märkliga råd (minska på det mättade fettet och att det är ok med 10 E% socker), och därför börjar intressera sig för varför det är så. När så vanligt folk till slut börjar fatta att det beror på de stora multinationella ”Livs”medelsproducenterna helt enkelt har styrt myndigheterna till dessa näringsrekommendationer, då blir man rätt förbannad.

  • Anne, är du säker på att innehållsförteckningen på lättyoghurten är komplett? Senast vi bodde på hotell nära Arlanda flygplats erbjöds till frukosten minst 5 olika 0.5% yoghurts, fulla med förtjockningsmedel och andra tillsatser och ingen med naturlig fetthalt. Det fanns 3% filmjölk dock. Jag misstänker att det är svårt att undvika att den magra yoghurten rinner som vatten om man inte mixtrar med åtminstone modifierad stärkelse, som i juridisk mening inte räknas som kolhydrat. Rätta mig gärna om jag har fel, bor inte i Sverige, så jag har inte tillgångtill just denna förpackning.

  • Hanveden

    I dagens Expressen ”Föräldrar kräver fett i smöruppror”

    http://www.expressen.se/nyheter/foraldrar-kraver-fett-i-smoruppror/

    mLCHFh B-) .

  • Här en reflektion efter tv-debatten om sockers farlighet:
    Relationen barn/föräldrar är ett känsligt ämne. Den gängse uppfattningen om vad som är bra barnuppfostran har svängt genom tiderna och inom klasserna. Det gäller allt från matvanor till religiösa ceremonier, och barns uppträdande i familjen, i skolan och i andra sociala sammanhang. Det sociala trycket på föräldrarna har ömsom varit stort, som när spädbarn skulle få mat var 4-e timma oavsett hur mycket de var hungriga eller behövde tröst. Nu verkar det vara total anarki med kepsar och ytterkläder på i klassrummen och mobilerna i full fart.

    Om, i denna trend, några föräldrar använder sin auktoritet till att skapa lite styrsel, t ex genom att servera hälsosam kost och kanske också vänja sina telningar vid gemensamma måltider som en familjesocial gärning, blir det hallå och skuldbeläggelse. Jag funderar ibland i banorna: det, som är normalt, är det alltid bra? Svaret jag kommer till är Nej, nästan aldrig.

    Våran unga man, som inte kände av några problem med kolhydratrik kost, kanske klarar av sitt liv på sin modell. Alla får inte metabolt syndrom. Men…

    Det tar kanske ett 30-tal år för en inbiten rökare att skaffa sig lungcancer, inte alla lyckas.

    Det tar bortåt 10 år från det känsligheten för insulinsignaleringen hos olika celltyper börjar avtrubbas tills insulinresistensen blivit så manifest, att förmågan hos våra betaceller gått ner till hälften och de första symtomen visar sig. Det första är ibland så påtagligt, som en hjärtinfarkt. Vägen dit har varit tämligen bekymmersfri, lite ökande midjemått, lite högt tryck. I ungefär hälften av fallen kommer övervikten också. Livet är inte rättvist, som alla vet – inte alla, som överkonsumerar kolhydrater får metabolt syndrom. Vi kan alltid hoppas att vår unga man finns i den gruppen.

    Men vi vet inte i vilken grupp vårt barn hör hemma, därför är det vårt ansvar, som upplysta föräldrar att ge de små den bästa starten i livet, genom att vidmakthålla hälsosamma vanor.

  • Det är ju tur att du kan ge svar på tal! Heja dej! De krånglar in sig mer och mer ska du se…
    Apropå SLV:s rekommendationer om maten i skola, så är det ju inget tvång följa som många tror. I mitt förskolekök så serveras bregott på smörgåsen som nästan alltid är hembakt. Jag har för länge sedan fasat ut smaksatt youghurt och flingor. Rostade frön (vi får inte servera nötter) tillsammans med kanel smakar gott på fet kravmärkt youghurt. De får inte längre saft, inte heller juice, men ibland har jag äppelklyftor i vattnet, sådant gillar de!
    Barnen har inget emot att inte få socker men många pedagoger är sockerdrivna och har mest jobbigt med sockeravsaknaden…
    Jag har fortfarande lite kvar att jobba med men tar lite i taget, haha.
    En avd har föräldrafika en gång i månaden som förut bestod i kakor, muffins och liknande. Ungarna var stirriga innan och höga efter…Nu gör jag smörgåsar på hembakt bröd (blir ju inte så många ingr i det) med smör och olika pålägg som jag lägger upp på brickor. Och alla är lugna och fina!

    Så visst går det förändra, men ibland tar det tid, gäller att vara lite envis och självklart inte alltför motarbetad…Tyvärr har ju inte all kökspersonal samma intresse som jag har och många hänger kvar i den gamla vetenskapen.

    Oj, det blev långt…nu ser jag iaf fram emot Nordiska på onsdagkväll! Ska bli spännande lyssna på dej!

    /M

  • Karin20

    Heja Ann!
    Verkar som om slv inte vet vad den andra handen gör! Nyckelhålet finns ju på det sötade och fettsnåla, vet de inte det?
    Du är bara bäst! Och det är väl självklart att en journalist ska ifrågasätta! Allt! Det är därför vi har journalister, annars får vi andra dödliga hålla oss till häntiveckan!

  • Jenny

    Så glad att du finns och gör det jobb du gör. Det är så värdefullt och viktigt. Din senaste bok borde alla som på något sätt har att göra med barn läsa. Det är så självklart för mig och många andra. Men tyvärr så många andra som inte riktigt förstår… Tycker att det är snålt att ge barnen vatten till måltiden, saft och läsk känns liksom lyxigare och lite ”rikare”. Min son blir bara erbjuden läsk, saft eller juice hos många vänner han är och leker hos. Han tackar nej till detta och det värmer mitt mammahjärta. Dock så vågar han inte fråga efter vatten så han dricker inget istället. Men jag hoppas så att mina barn har en förståelse varför, jag inte vill att debuter och dricker socker. Hur det skadar deras små växande kroppar och att de ska hålla hela deras liv och att det de äter nu påverkar dem i flera år. Givetvis är inte socker bannlyst helt. Men inte heller så att de får äta godis varje vecka. Inget förbud, bara en förklaring varför.

  • Du är SÅÅÅ bra! Fortsätt kämpa, orka slåss mot myndigheter, industrisponsrad forskning, företagen som vill oss illa, media som köper allt som kommer i deras väg, utan undersökning eller källgranskning m m. Tack för att du finns. Din senaste bok är suverän!

  • Pingback: Chokladbollar och förderag med Ann Fernholm | Birgitta Höglunds mat()