Den endimensionella köttdebatten

21 januari, 2016

Ibland kan jag uppleva att det offentliga samtalet kring köttets påverkan på klimatet är väldigt endimensionellt. Man drar alla kor över en kam, oavsett om de betar gräs, bidrar till öppna ängsmarker och är en del av det naturliga kretsloppet, eller om de är uppstallade och käkar kraftfoder framtaget med hjälp av oljeslukande jordbruksmaskiner.

Precis före jul skrev Jenny Jewert en väldigt bra ledare i DN som nyanserar synen på kornas miljöpåverkan. Läs den: Jenny Jewert: Köttets lustar i juletid – DN.SE

Citat: En tredjedel av Sveriges åkermark utgörs av vallodling. Vad ska vi göra med allt gräs och all klöver, om vi inte har nötkreatur? Visst, vi kan göra biogas av en del. Men att transportera gräs över långa avstånd är knappast ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart.

Det bör också tilläggas att det ekologiska jordbruket behöver kor som producerar gödsel. Här är Jordbruksverkets krav på vilken växtnäring som får användas för ekogrödor.

Fram för en mer nyanserad debatt, som exempelvis också kan handla om hur vi bäst tar tillvara alla delar av de djur som vi faktiskt föder upp. Vi borde återuppta gamla tiders seder och bruk, där man åt alla delar av djuret (även om jag har svårt att se mig själv äta grisfötter).



  • Jan Johansen

    håller helt med om allt, även det sista. När det gäller att äta upp allt ja absolut och visst kan det vara delar man inte tycker om. Något jag inte brukar att gilla är inälvor som lever, njure osv men jag vill gärna lära mig uppskatta det då det är supermat. Men mina tanker är att de flesta av oss gillar en korv av god kvalitet (som dansk växt upp med korv med omkring 80-85 % kötthalt äter jag därför endast korv med hög kötthalt) och hur kan vi få säga att andra delar av djuret är äckligt då vi faktiskt då äter tarmen som ju i tanken är vidrigare än att äta fötterna 😀 😀 😉

  • Maria

    Tack Ann. Precis vad man vill höra – en nyansering av debatten. Kan ko-hållning vara en kolsänka till och med? I Forskning och Framsteg saxar jag följande citat (http://fof.se/tidning/2012/2/kossan-ut-ur-skamvran):
    ”Betesmarken anses nämligen fungera minst lika bra som kolsänka som skogen. Gräsmarker binder kol i den stora biomassan av rötter. Hur mycket är däremot osäkert. Ett europeiskt forskningsprojekt, Green grass, gjorde mätningar i åtta länder och kom fram till att gräsmarken i snitt band 1 000 kilo kol per hektar. För Sverige finns inga siffror, men om man räknar med att det ligger någonstans mellan 400 och 1 000 kilo kol, innebär detta att en svensk mjölkko har minskat sina utsläpp med en tredjedel. FAO, FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor, skrev i en rapport förra året att underhåll av åker- och betesmarker tillsammans med restaurering av förstörda marker är den bästa möjligheten för jordbruket att minska sin klimatpåverkan.”

  • Stina

    Jag äter periodvis strikt LCHF och då antagligen lite mer kött än om jag äter normalkost. Jag äter inte bröd (som blir kastat) ett begränsat antal grönsaker som mer sällan blir kastade, två mål om dagen utan mellanmål och med undantag för en korvsnutt ibland, och en och annan burk tomater, ingen processad mat. Jag är helt säker på att min LCHF-kost orsakar mindre miljöpåverkan än normalkosten. Skulle önska att någon som kunde räkna (så bra det nu går) på den kostens miljöpåverkan i sin helhet, alltså betydligt färre varor, färre mål och jämför det med en normalkost med sina processade bullar, och ja, gud vet allt som den sk normalkosten innehåller.
    Och så klart, kor ska vi ju ha, sådana som går ute och mumsar. Sojafoder kan dom, till skillnad mot vegetarianerna, vara utan.

  • Johan Wallström

    Det är ju samtidigt så att det faktiskt forskats en hel del på just det här med skillnaden mellan klimatpåverkan av kraftfoder vs grovfoder, och det har visat sig att det inte är någon stor skillnad. Delar av förklaringen till det är den långsammare tillväxten och högre produktion av metangas. Användning av fossila bränslen kommer aldrig heller bli noll, det är inte bullerbyn vi pratar om för att försörja miljarder med människor med mat.

    Då pratar jag alltså om klimatet, däremot är gräsbetat klart bättre för miljön och kossorna. Vad gäller möjligheten till kolinlagring så har den bedömts som låg, både globalt men speciellt i Sverige.
    http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/local_215241.pdf

    • AnnFernholm

      Den rapport du länkar till säger att den kolinlagring som kor bidrar med inte kan omvända klimatförändringen. Och det kan jag hålla med om låter som en utopi. Däremot kan den kolinlagring som kor bidrar med vara en pusselbit i en större helhet.

      • Johan Wallström

        Problemet är att utan kolinlagring så ligger kossorna i topp i klimatpåverkan, jämfört med andra livsmedel