Diabetiker på lågkolhydratkost: ”Känner mig 10 år yngre”

3 december, 2015

Idag skrivar Andreas Eenfeldt på kostdoktorn.se om en pilotstudie där forskare har undersökt effekten av en strikt lågkolhydratkost på blodsocker, nedsatt glukostolerans och levervärden: A pilot study to explore the role of a low- carbohydrate intervention to improve GGT levels and HbA1c.

– 17 centimeter runt midjan och fick normalt blodsocker

I studien ingick 69 personer som fick följa en strikt lågkolhydratkost under minst tre månader. Forskarna exemplifierar vad som hände i studien genom att beskriva ett enskilt fall, en 55-årig kvinna som hade typ 2-diabetes. Hennes blodsocker var högt och hon hade en förfettning av levern. Efter tre månader hade hon gått ner 7,9 kg och redan då hade hennes levervärden blivit normala. Efter 6 månader hade hon gått ner 9,9 kg och hade ett blodsocker som en frisk människa, trots att hon hade slutat med blodsockersänkande medicinering. När hon blev tillfrågad hur hon kände sig blev svaret: ”toppen, 10 år yngre.”

Kliniken sparade 260 000 kr per år

Tänk vad kostomläggningen har betytt för denna kvinna. Att hennes levervärden och blodsocker har blivit normala betyder att hon sannolikt kommer att få leva ett både längre och friskare liv.

Men det var inte bara studiedeltagarna som tjänade på kostomläggningen. Forskarna har räknat ut vad kliniken sparade på att rekommendera en lågkolhydrakost till personer med prediabetes och diabetes. Deltagarna förbättrade både blodsocker och blodtryck, vilket ledde till att läkarna kunde minska förskrivningen av olika läkemedel. De uppskattar att kliniken sparade ungefär 260 000 kronor per år på detta.

260 000 kronor per år. Det är en halvtidstjänst för en sjuksköterska.

Landstingspolitiker och tjänsteman borde ta tag i lågkolhydrakosten och finansiera bättre forskning. Precis som alla andra studier på området är denna studie alldeles för liten och för dåligt genomförd för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. En klinisk prövning som kan förändra vårdens rekommendationer kostar tiotals miljoner kronor att genomföra, men ingenstans i det svenska forskningssystemet finns sådana summor att söka. Därför måste politikerna agera. En investering i bättre forskning kan generera de mångdubbla tillbaka i form av sparade vårdkostnader. Läs mer här: Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården.

Det är ett moment 22. Jag hoppas att Kostfonden ska kunna hjälpa till att bryta det. Bli månadsgivare till oss om du också vill att se en förändring.



  • Nisse Hult

    Hej Ann
    Har du sett någon statistik vad vård av typ 2 diabetes kostar per person i Sverige på årsbasis och totalkost för vård av Typ 2 totalt under ett år?

  • Joakim H

    Snälla var tydlig med att skriva om det rör typ 1 eller typ 2 diabetes. De som inte är insatta i ämnet drar alltför snabba slutsatser. Min tioåriga dotter som har typ ett har fått kommentarer om att sluta använda insulinpump och ändra kost av skolpersonal, som tror sig vara kunniga i ämnet. En typ 1 diabetiker har ingen insulinproduktion medans en typ 2 har minskad känslighet för insulin om någon undrar.

  • disqus_C6ZtGeje6e

    Hej. Jag skickade länken hit till mina landstingspolitiker i Örebro län. Förhoppningsvis är det inte nyheter för dem, och i annat fall så kanske de kan få sig en tankeställare. Det måste börja någonstans. Är man landstingspolitiker så måste man väl bry sig. Tack Ann.