Faktakoll av SvD – får vi färre hjärtinfarkter på grund av lägre kolesterolvärden?

15 januari, 2013

För någon vecka gjorde jag en faktakoll av DN som skrev att färre personer dör i hjärtsjukdomar, mycket tack vare kostråden. Nu skriver SvD samma sak i en artikel under rubriken ”Svenskar i kamp om att bli äldst”. Så här skriver SvD bland annat:

”Den minskade dödligheten i hjärtsjukdomar beror enligt Annika Rosengren till ungefär en tredjedel på bättre vård, och då räknar hon in allt från blodtrycksmediciner till behandling vid akut hjärtinfarkt.

–Men ännu viktigare är ett bättre riskfaktorläge i befolkningen. Färre rökare är en del men än viktigare är lägre kolesterolvärden till följd av kostförändringar, och lägre blodtryck. Vi har i dag betydligt lägre kolesterolvärden än för 30–40 år sedan och det förklarar nästan 40 procent av den minskade dödligheten, säger Annika Rosengren.”

Längre ner i SvD:s artikel uttrycker Annika Rosengren en oro eftersom vi börjar äta mer grädde och smör nu. Hon säger:

”Efter att ha minskat i många år ser vi nu att kolesterolvärdena i befolkningen i Norrland är på väg upp igen, förmodligen till följd av en mer tillåtande attityd gentemot smör och grädde.”

Faktakollen – mättat fett är inte farligt för hjärtat

Uttalandet baserar sig på en studie från år 2009, där Annika Rosengren och hennes kollegor försökte förklara varför allt färre personer dör i hjärtinfarkt. 40 procent av nedgången förklarar forskarna med att kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit. I artikeln skriver de: ”Most of these large cholesterol decrease are probably attributable to changes in diet”.

Är detta då sant? I Ett sötare blod beskriver jag i kapitel fyra varför det är farligt att stirra sig blind på totalnivåerna kolesterol i blodet. Människor som har bukfetma och typ 2-diabetes har generellt inte problem med höga kolesterolnivåer. Istället har de problem med tre helt andra blodfetter: de har ett för lågt gott HDL-kolesterol, för höga triglycerider och för små onda LDL-kolesterolpartiklar. Denna blodfettrubbning ökar i befolkningen och den är kopplad till hjärtinfarkt. Exakt varför dessa blodfetter rubbas får du läsa i boken, men det har att göra med att levern måste omvandla alldeles för mycket socker till fett.

När forskare som Annika Rosengren mäter totalnivåerna kolesterol i blodet, tolkar de alla nedgångar som bra. Men när vi byter mättat fett mot mer snabba kolhydrater går framförallt det goda HDL-kolesterolet ner och de onda kolesterolpartiklarna blir mindre. Det leder till ett lägre totalkolesterol, men det är två dåliga blodfettförändringar. Det räcker alltså inte att mäta totalnivåerna kolesterol i blodet för att avgöra risken för hjärtinfarkt.

Snabba kolhydrater är värre för hjärtat än mättat fett

I bokens tredje kapitel citerar jag också tre olika genomgångar, gjorda sedan 2009, där forskare har granskat den bästa vetenskapen på området mättat fett/hjärtsjukdom. Alla tre kommer till samma slutsats. Mättat fett är inte farligt för hjärtat. Här är referenserna:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648

http://www.nmsociety.org/docs/aboutfat/Skeaff-Dietary-Fat-and-Coronary-Heart-Disease.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817

Den senare studien visar att ett ökat intag av kolhydrater snarare ökar risken för hjärtinfarkt.

Frankrike: få hjärtinfarkter trots mycket mättat fett i dieten

En annan intressant detalj – som helt talar mot resonemanget i SvD – är att fransmännen har friskast hjärtan i Europa. Trots att de: äter mest mättat fett, har högst kolesterolvärden, äter mer kalorier än vi i Sverige och röker dubbelt så mycket. Andra faktorer måste alltså spela in. En sådan kan vara att de äter mindre socker än vad vi gör.

Dåliga tänder påverkar hjärtat

En förklaring till varför färre drabbas av hjärtinfarkt kan till exempel vara att vi har fått bättre tänder. Tandborstning morgon och kväll, skyddar hjärtat. Forskare har hittat bakterier från munhålan i åderförkalkning som de har opererat ut från patienter. Åderförkalkning är framförallt en immunreaktion, där kroppens immunförsvar vänder sig mot de egna blodådrorna. Om det sitter bakterier fast i blodkärlens väggar, kommer immunförsvaret att att reagera häftigare. Det finns studier som tyder på att risken för hjärtinfarkt är högre efter ett stort ingrepp i munnen.

Alltså kan den fantastiska svenska folktandvården vara en förklaring till varför vi får färre hjärtinfarkter. Men Annika Rosengren och hennes kollegor tog aldrig hänsyn till detta samband i sina studier. Andra parametrar de utelämnade är att vi till exempel dricker mer rödvin, äter mer choklad och äter mindre transfetter. Dessa livsstilsförändringar påverkar troligtvis också våra hjärtan. Personligen kan jag tycka att det är magstarkt av forskarna att säga att vi har gjort en bra kostförändring de senaste årtiondena, samtidigt som vi har fått en global epidemi av fetma och diabetes. Ena dagen äter vi rätt och får friskare hjärtan, andra dagen äter vi fel och blir fetare. Det går liksom inte ihop. Frank Hu på Harvard School of Public Health är en av de forskare som menar att råden om lågfettkost har gjort oss fetare och sjukare.

Läs om världens äldsta befolkning

Som en liten positiv avslutning vill jag rekommendera det reportage Henrik Ennart publicerade i helgen: ”De gamlas by på de odödligas ö”. Det handlar om en japansk ö där medellivslängden är rekordlång. Mycket intressant!!!



  • KickAnn

    Härligt att inte Annika R. kommer undan med sina dåligt underbyggda slutsatser. Men problemet är att inte SvD:s läsare kan ta del av din utmärkta analys 🙁 Du borde skicka den till dem om du inte redan gjort det!

    Du får gärna skriva om vad du vet om kosten på Okinawa, mycket omega-3 från fisk samt kolhydrater med lågt GI? Säkerligen inget spannmål eller socker skulle jag gissa… och vad händer när folk därifrån flyttar och börjar äta enligt ”västerländsk” modell?

  • Karl

    Ja, det är farligt att göra tvärsäkra uttalanden baserat på trender när det gäller några utvalda riskfaktorer. Men Rosengren säger väl inte att det är just byte av mättat fett mot kolhydrater som är orsak till hälsoförbättringarna. Det finns andra kostförändringar, som har ägt rum i Sverige de senaste decennierna och kan medföra både lägre totalkolesterol och lägre total/hdl-kvot (som är en bättre riskmarkör), som minskning av transfetter (som du själv skriver i inlägget) och ökning av cis-omättade fetter (via t.ex. olivolja och nötter) (Sanders 2009), eller kanske ökning av vissa spårämnen. Även om inte lägre totalkolesterol nödvändigtvis medför minskad kranskärlsdödlighet, verkar det inte så orimligt att de gynnsamma trenderna i någon mån beror på vissa kostförändringar som bidragit till att sänka totalkolesterol.

    • AnnFernholm

      De har tyvärr inte, vad jag vet, tittat på total/hdl-kvot. Det hade varit mycket intressantare. Har svårt att förstå varför man inte använder den istället.

      När Annika Rosengren har uttalat sig om kostförändringar har hon i princip uteslutande pratat om mättat fett. Här reportage i radio: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4013541

      Visst har vi börjat äta mer omättade fetter, men en stor del av omläggningen är mot kolhydrater och mer socker. Under den tiden vi har haft dessa kostråd har vi börjat äta mer rena sockerarter, framförallt frukossirap, glukossirap och annat.

      Vad jag vet är kopplingen mellan totalnivåer kolesterol och hjärtinfarkt också dålig. I 30 års uppföljningen av Framinghamstudien finns till exempel inte längre någon koppling. Läs mer om det i boken. Så Annika Rosengren baserar sina uttalandet på ytterst svajig vetenskap.

      • Karl

        Ja, trender för olika lipidfraktioner tycks inte ha följts i alla de gamla studier (t.ex. MONICA) som 2009-artikeln bygger på. Sedan tänker väl sig Rosengren och kollegor (kanske med orätt) att det finns en tillräckligt stabil korrelation mellan totalkolesterol och total/hdl för att det förra skall fungera för studier på befolkningsnivå.

        Jag tycker också det är fascinerande (på tal om infektioner, som nämns i blogginlägget) med hypoteser om att t.ex. infektioner med vissa influensavirus genom immunologisk reaktion skulle kunna påverka nivåer av ldl och benägenhet till blodproppsbildning, och att det skulle kunna vara en viktig förklaring till befolkningstrender i kranskärlssjukdom (Azambuja 2008). Det kanske är så att nedgången av sjukdomen till stor del beror på faktorer nära kopplade till nivåerna av ldl, men inte nödvändigtvis på förändringar i kosten.

  • KickAnn

    Jaså så fransmännen har högre (medel)kolesterolvärden än vi svenskar, vet du vilka värden de ligger på och känner man till dess fördelning av HDL/LDL samt triglycerider? Intressant det här att de även röker mer, som du säger måste ju andra faktorer då spela in och sockret är ju en klart misstänkt kandidat. Här i Sverige äter vi ju mängder av lösgodis vilket väl inte finns där, hur stor är deras konsumtion av socker gentemot vår? Spannmål?

    Har hört att man kallar de ostälskande fransmännen för ”den franska paradoxen”. Det här att mynta ett begrepp för att förklara nåt man inte har en aning om orsakerna till känns ju som ett lamt sätt att försöka hantera problemet men är det någon (ansvarig t ex på Livsmedelsverket) som försökt förklara varför fransmännen har så bra hjärthälsa trots högt kolesterol och intag av mättat fett?

    Kanske kan man tänka sig att fransmän kommer från en annan planet och inte är som vi andra världsmedborgare? Likaså brukar man ju förklara massajernas vällevnadsförmåga trots att de i princip bara lever på kött och fett med att ”de inte är som vi” (+ att de motionerar bl a mer pga av all jakt efter föda…) samt likaså inuiternas ensidiga föda bestående av valfett.

    Och tänk! Vips så har man på ett fiffigt sätt (?) och utan att rodna kunnat fortsätta varna för mättat fett och hota med hjärtinfarkter…

    • AnnFernholm

      Om du följer länkarna i texten kan du hitta värdena för fransmännen. Jag har inte hittat något på triglycerider, men väl på totalnivåerna kolesterol.

  • AnnFernholm

    I reportaget står en del om att de yngre personerna på ön börjar bli riktigt feta. De dör också av hjärtinfarkt. Det är dom äldre personerna, som äter den traditionella kosten som fortfarande har hälsan kvar.

    Du får mejla och tipsa SvD 🙂

  • Pingback: diabetes.doc - Hjärtsjukdom i Europa och den franska paradoxen()

  • Marie2

    Intressant! Det verkar som att den äldre generation av Okinawa-borna äter mycket litet kött, och likaså har ett lågt intag av fett. Motsatsen till LCHF-kost med bacon, kött och mjölk-gräddprodukter? Sedan har vi munkarna i de olika klostren på den grekiska halvön Athos. De lever länge och håller sig friska långt upp i åldrarna. Vad äter de? De äter mängder med grönt och frukt, bönor och andra balgfrukter, de äter inte kött, men fisk. Dricker kaffe och vin och fettet kommer från olivoljan. Men det som är så intressant att munkarna inte drabbas av cancer. Cancer är så gott som obefintlig. Det kanske finns mer än en sanning?

    • AnnFernholm

      Och de äter inte socker eller särskilt mycket stärkelse. Vad som orsakar den fantastiska hälsan är svårt att säga. Mycket fisk verkar dock vara en nyckel till ett långvarigt liv.

    • Marie2, tror du verkligen att kött och naturligt animaliskt fett är skadligt för människan? Under hela evolutionen har ju detta ingått i vår kost.
      Så varför skulle denna artriktiga föda helt plötsligt, de senaste kanske 100 av en evolution på fler miljoner år, bli något som är dåligt för oss?
      Det känns inte logiskt.
      Däremot, som Ann är inne på, har raffinerat socker, stärkelser och även spannmål introducerats och ökat just under dessa senaste 50-100 åren.
      En avsaknad av dessa är nog en stor förklaring till olika folks bevarade goda hälsa.

  • Det gäller ju att äta så mycket som möjligt av ortomolekylär föda = artegen föda = ”riktig mat” för att nå hög ålder och under resan må optimalt väl – som jag ser det.