Faktakoll av SVT: ännu en lösryckt budskap om hur du ska äta

19 augusti, 2015

Det är dags att bryta semestern. Och jag gör det med en lätt suck. I går toppade SVT Vetenskap sin sajt med en studie som de påstår visar att den som vill gå ner i vikt ska minska på mängden fett i maten: Kroppsvikten påverkas mer av fett – Nyheter | SVT.se

Studien som de refererar till borde aldrig passera en vetenskapsjournalists filter. Den inkluderade futtiga 19 försökspersoner som fick gå på diet under korta sex dagar. Studien visar att de som åt mindre fett förlorade mest fettmassa. Det är också vad SVT slår upp. Tvärsäkert skriver man i ingressen: Vill du gå ner i vikt? I så fall är det effektivare att minska på mängden fet mat, än på mängden pasta eller ris, visar forskning.

Större och mer välgjorda studier visar på motsatsen

Det som gör mig frustrerad är att det finns större studier som är mer välgjorda och som har pågått under längre tid som visar på motsatsen. En av de bästa är denna: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. Den omfattar över 300 försökspersoner som har gått på diet i över två år. Viktkurvorna är nedan.

2008 Shai

Deltagarna fick äta en lågfettdiet (röd), en medelhavskost (orange) eller en lågkolhydratkost (blå). Du ser att lågkolhydratkosten gav en signifikant bättre effekt på den totala vikten. Den mängd fettmassa personerna gick ner uppskattade forskarna via hormonet leptin. Där syntes ingen signifikant skillnad mellan dieterna. Lågfettkosten var alltså inte bättre.

En annan liknande studie publicerades för nästan precis ett år sedan. Den inkluderade 120 personer som gick på diet i ett år. Här ser du skillnaden på vikten mellan lågfettkosten (hel linje) och lågkolhydratkosten (streckad linje):2014 Lågkolhydratkost har bättre effekt än lågfettdiet

I denna studie mätte forskarna specifikt nedgången i fettmassa. Efter ett år visade lågkolhydratkosten på en signifikant bättre effekt. Fettmassan hade minskat med 1,2 procent, till skillnad från lågfettkosten där fettmassan hade ökat med 0,3 procent.

När jag var på Skagens konstmuseum i somras såg jag en tavla målad av Peter Martensen, 2012, kallad Snow. Den fick mig att tänka på dagens vetenskap och vetenskapsjournalistik.

Snurrig vetenskap

Både forskare och journalister liksom slänger upp enskilda små vetenskapliga studier i luften. Sedan singlar resultaten ner i ett kaos, helt utan sammanhang. Alldeles för få granskar studiernas kvalitet eller tittar på vad som har gjorts tidigare. Att läsare – som är målgruppen för dessa lösryckta hälsobudskap – blir förvirrade, är inte konstigt.

Man pratar mycket om journalistikens kris idag. Men vem sjutton vill lyssna på journalister som inte skapar något sammanhang eller mervärde för läsaren?



  • Löwenberg

    Nu slutar jag betala tv-licensen!!!

  • copecca

    Tack Ann. Du håller motivationen igång.. min alltså 🙂

    • AnnFernholm

      Bra 😉

  • Bra Ann! Jag läste om samma studie i Göteborgsposten och tyckte den var för löjlig att skriva om. Det tar minst tre-fyra veckor för kroppen att ställa om sig till LCHF-kost.
    Mats Lindgren fethalsa.wordpress.com

  • Tur att det finns seriösa vetenskapsjournalister som du.

  • Marcus Kindevåg

    Hej, blev nyfiken på din översta kurva i ditt inlägg ovan. Ska man tolka dem som att vid samtliga dieter gick man ned i ca 5månader för att sedan gå upp något kg och att vikten stabiliseras där?

    • AnnFernholm

      Hej och så ser det ut. En sak ska dock tilläggas. Lågkolhydratkosten var designad så att det var extremt strikt de första månaderna. Sedan fick man börja äta lite mer kolhydrater. Den gick från 20 gram per dag till 120 gram. Den dieten förändrades alltså. De andra två dieterna var samma hela tiden.

      • Marcus Kindevåg

        Tack för ditt snabba svar. Och tack för ett bra inlägg.

  • Walter Levy

    Studiens syfte var inte att testa vilken kosthållning som är bäst för viktnedgång. Istället ville man slå hål på den vanliga förklaringsmodellen kolhydrater->insulin->fetma. Denna förklaringsmodell lyckas man effektivt motbevisa med studien.
    Det finns absolut inget skäl att sluta äta lågkolhydratskost med anledning av studien. Däremot bör man sluta framföra akut insulinhöjning efter en måltid som en viktig faktor.

    http://tyngre.se/artiklar/kalori-foer-kalori/

  • AnnFernholm

    Fysiklagarna fortsätter att gälla. Men kroppen kan bränna olika mycket kalorier beroende på hur vi äter. Till exempel tyder forskning på att fettförbränning kan få kroppen att bilda brunt fett, en form av celler som genererar värme. Du ser också att lågkolhydratkosten ledde till en större fettförbränning.

    I kroppens matematik är förbrukningen alltså en funktion av vilka kalorier du stoppar in.

  • Pingback: Studien på kolhydrater vs fett och LCHF-arnas reaktioner()

  • Tobias

    Ditt nästa projekt kanske får bli en bok med handledning i vetenskapsjournalistik.

  • AnnFernholm

    Ja, det är absolut en viktig aspekt att dieten ska fungera i verkliga livet. Jag tror att en stor fördel med lågkolhydratkost är att det leder mer fungerande mättnadskänslor.

  • AnnFernholm

    Det beror på vilken vinkel vetenskapsjournalisten väljer. Det här studien går absolut inte att använda som något slags bevis för att en lågfettdiet leder till bättre viktnedgång.

  • AnnFernholm

    Om mer fett omvandlas till värme, kan du bränna fler kalorier än om du måste träna bort all energi.

  • AnnFernholm

    Det vet jag också. Jag har kritiserat SVT:s vinkel.

    Om inte insulin påverkar fettinlagring – kan du då förklara för mig varför människor med metabolt syndrom och typ 2-diabetes, som producerar alldeles för mycket insulin, är överviktiga, medan typ 1-diabetiker, som har utslagen insulinproduktion, är underviktiga? Och varför får människor små fettknölar på kroppen där de sprutar sitt insulin?

  • AnnFernholm

    Jag tycker nog personligen att insulinhypotesen inte håller helt ut. Man har ätit massor av stärkelse i Asien utan att bli fet. Däremot har man aldrig ätit socker. Det är sockret som förstör ämnesomsättningen, vilket leder till sjukligt höga insulinnivåer i kroppen.

    Annars tycker jag nog att det krävs längre tid än 6 dagar för att granska vad som verkligen händer i kroppen vid en kostomställning. Det hade varit intressant om de haft en grupp som dragit ner på kolhydraterna mer, för att se om man kan se ett linjärt samband. Och 30 energiprocent är fortfarande mycket kolhydrater. Sist men inte minst hade jag velat se graden av insulinresistens i de olika grupperna vid baseline. Det spelar roll för reaktionen på lågkolhydratkost. Och 19 personer är få, även för att undersöka detta. Det finns risk för en snedfördelning mellan människor av olika genetik. Och en sak är säker, vissa reagerar kraftigt på en lågkolhydratkost och går ner massor. Andra får ingen effekt alls. Hur många av dessa var det i de olika grupperna? Personligen är jag mycket nyfiken på den skillnaden. Vad är det som orsakar den? Vi kan för lite om genetiken för att spika fast några ”sanningar.”

    • AnnFernholm

      Jag hade velat se detta upprepat på människor:
      http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17299079

    • YAT

      Visst, hade man haft i avsikt att undersöka en riktig lågkolhydratkosts effekt så skulle man naturligtvis varit tvungen att stänga in försökspersonerna ytterligare en sexdagars period med ännu en wash out emellan.

      Det är dock samma personer i båda dieterna, vilket du verkar ha missat.

      En längre försöksperiod tror jag däremot inte skulle ha gjort någon skillnad på fettoxidationen i alla fall. Mot slutet av studien antyder resultaten att glykogenlagren är reducerade till en stabil nivå utan att fettoxidationen skjutit ytterligare i höjden. Dock har detta naturligtvis påverkat med totala minskningen i fettmassa under studien.

      Men avsikten med hela studien var ju inte detta. Dock är tydligen en ny studie på gång med precis det du efterlyser. Dessutom med samma proteinandel i kosten. Den är bara inte publicerad än.

      https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01967563

      Dina övriga teorier om socker kommenterar jag i morgon om jag hittar orken och tycker det är lönt att lägga energin på det då. 😉

      God kväll!

    • Jacob Gudiol

      Det här var en cross-over studie. Så allt det du skriver här ovanför gällande att olika personer svarar olika är ju inte direkt relevant. Allt det du skrivit i artikeln och i kommentarerna visar mest bara att du inte har läst studien i fråga innan du började kritisera den.

      • AnnFernholm

        Håller med. Det var inte relevant. Jag har inte haft tid att nagelfara studien. Däremot skulle det vara relevant att titta på en lägre mängd kolhydrater.

        Det jag har kritiserat är främst den journalistiska vinkeln. Kan du hålla med om att den är usel?

        En fråga – tittade de på vilken slags fettmassa som minskade? Om det var subkutant fett eller bukfett? Det är en viktig aspekt också.

        • Jacob Gudiol

          Journalistens vinkel är precis lika dålig som din. Trots det så är det du som håller på att kritisera hela vetenskapsjournalistiken.

          Vi kan ju summera det här med att du själv inte har granskat studiens kvalité, du har inte ens försökt att läsa den. Ändå skriver du ihop ett blogginlägg som du kallar ”faktakoll” där du selektivt väljer ut en av ~18 studier där de andra 16 inte har visat på någon signifikant skillnad >1år. Dessutom använder du dig av två års uppföljningen av Shai et al. när det finns en på sex år som givetvis är mer relevant sett till det argument du ändå försöker dig på i det här inlägget.

          • AnnFernholm

            Jag har faktakollat vad SVT skriver och det finns mycket bättre och mer långsiktiga studier som visar att deras vinkel är fel. De har ingen som helst grund för den och det är även vad SBU har kommit fram till.

            Som du ser har jag i blogginlägget varit noga med att ange mått på nedgången i fettmassa och inte bara totalvikt. Det är ju det som studien som SVT skriver om fokuserar på: fettmassa och inte vikt. I sexårsuppföljningen av Shai finns inte fettmassan med.

            Och som sagt – jag hade hellre sett en mätning av bukfett. Helst hade jag sett en separat mätning av fett i levern. Det skulle ha gett mer. Och som studie av lågkolhydratkost tycker jag att denna har en för hög andel kolhydrater. Målet med en lågkolhydratkost är att få ett minimalt insulinpåslag.

            Här är i alla fall citat från sexårsuppföljnignen av Shai:
            Overall, as compared with the weight at baseline, the 6-year weight loss was significant for the Mediterranean
            group (P<0.001) and the low-carbohydrate group
            (P = 0.02) but not for the low-fat group (P = 0.28).

            Lågkolhydratkost är också den som har bättre effekt LDL/HDL.

  • AnnFernholm

    En lågkolhydatkost inducerar FGF21, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22661717

    som i sin tur driver oxidation av fett i brunt fett
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25688211

    Här studie på möss som visar att samma mängd kalorier kan leda till olika viktnedgång

    • YAT

      Cirkelresonemang baserat på två studier med ytterst tveksamma resultat i den riktning du avser? Är det allt du har att komma med?
      Ge mig en studie där aktivering av brunt fett genom hög fettförbränning (högt fettandel och låg kolhydratandel i kosten) kan påvisas utan att vare sig nedkylning eller överätning/energiöverskott förekommer istället. Naturligtvis utan ökat proteinintag också.

      Musstudien redan kommenterad på annan plats

  • AnnFernholm

    Jag hade önskat att den här studien tittat på en ketogen kost också, som hos möss:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17299079

    Sedan hade jag velat se graden av insulinresistens hos olika människor innan de påbörjade studien. Det spelar stor roll för vilken ämensomsättning man har och hur man reagerar i det långa loppet på en kostomställning.

    Sist men inte minst visar verkligheten att vissa människor inte alls går ner speciellt mkt i vikt på lågkolhydratkost, andra rasar i vikt. Vari ligger skillnaden? I en studie på så här få personer finns en risk att det var en obalans i grupperna mellan människor som reagerar olika på olika kost.

    Men det att studien återigen visar att olika kalorier påverkar kroppen olika. Man får ex olika fettförbränning.

    Jag skulle önska att en sådan här studie designades tillsammans av meningsmotståndare. Då hade ex kolhydrathalten hamnat lägre.

    • YAT

      Den viktigaste skillnaden mellan den här studien och din musstudie ligger i proteininnehållet i kosten, se ovan i mitt tidigare inlägg.

      Sedan verkar du inte ha förstått att det är precis samma personer i de olika dieterna, men med en complete wash out emellan där de återgår till sina normala kostvanor.

      • AnnFernholm

        Ok! Sitter i slutfasen av ett annat projekt och har inte haft tid att nagelfara. Det gör ju studien mycket bättre.

  • AnnFernholm

    Ok. Lika protein, men lägre andel kolhydrater än nuvarande studie.

  • Walter Levy

    Fint formulerat 🙂

  • AnnFernholm

    Intressant! Jag skulle vilja se energiförbrukning vid viktnedgång. En studie av Biggest looser visar att en kalorisnål kost fullständigt stryper ämnesomsättningen. Vad händer på strikt lågkolhydratkost? Han indikerar i videon att de känner en ordentlig mättnad. Hjälper det kroppen att bibehålla ämnesomsättningen under själva viktnedgångsfasen? Det antyder denna studie:
    http://ettsotareblod.se/ingen-kalori-ar-den-andra-lik-och-alla-kroppar-ar-olika/