Faktakoll: Fiktivt fall i Ekots rapportering om LCHF och barn

11 april, 2016

I förra veckan rapporterade Ekot kring LCHF-kost och barn med typ 1-diabetes. En läkare varnade: Ge inte barn LCHF-dietJag hade fullt upp och hann inte skriva någon kommentar till detta. Vill ändå göra det nu eftersom det är viktigt att nyansera den hätska debatt som nu omgärdar LCHF, typ 1-diabetes och barn.

Först och främst var det fall som Ekot rapporterade kring fiktivt, vilket tydligt syns på sajten Dagens Diabetes: Barn med typ 1 diabetes 8,5 år gammalt och LCHF-kost. En journalist ska absolut inte rapportera kring en påhittad verklighet. Jag har mejlat Ekot:s reporter Anna Larsson för att höra varför lyssnaren inte fick veta att fallet var fiktivt.

Kostråd vid typ 1-diabetes saknar grund

Det borde också ha framgått av reportaget att det saknas vetenskaplig grund för de kostråd som ges i vården idag. När en statlig expertgrupp 2010 granskade området Mat vid diabetes konstaterade de att det råder en ”uppenbar brist” på välgjorda studier. I den inledande kommentaren skriver de: Det vetenskapliga underlaget för kostrekommendationer inom området prevention och behandling av diabetes är därför begränsat. När det vetenskapliga underlaget är bräckligt finns större utrymme för åsikter, därmed också för emotionellt färgade diskussioner.

SLUTSATS: ingen vet idag hur ett barn med typ 1-diabetes ska äta för att leva så länge som möjligt, vilket lämnar spelplanen fri för mycket tyckande.

Barn med typ 1-diabetes behöver insulin

Läkaren i Ekots reportaget – Gun Forsander – berättade att personer på sociala medier har skrivit att barn med typ 1-diabetes som äter LCHF kan sluta med insulinsprutor. Med all rätta menade hon att detta är ett livsfarligt råd. Innan blodsockersänkande läkemedel utvecklades avled många personer med typ 1-diabetes alldeles för tidigt eftersom de inte klarade att med kostens hjälp hålla ett tillräckligt lågt blodsocker. När läkare på 1920-talet utvecklade insulin som läkemedel var det en räddning för många.

Barn med typ 1-diabetes behöver också ta insulinsprutor för att de ska växa ordentligt. Du kan läsa om detta i Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Insulin sänker inte bara blodsockret, utan triggar även i gång kroppens tillväxtsystem. Ska barn med typ 1-diabetes växa i takt med sina kompisar, krävs att de äter en del kolhydrater (och även protein) så att de kan ta insulin.

Gun Forsander har alltså rätt när hon kritiserar extrema LCHF-förespråkare som menar att barn med typ 1-diabetes ska undvika att ta insulin. Å andra sidan står hon för en helt annan extrem, som även den i längden kan vara livsfarlig.

Dagens kostråd kan vara lika farliga

Sedan varningarna för det mättade fettet kom på 1980-talet har personer med diabetes, både typ 1 och typ 2, fått rådet att äta fettsnåla produkter och fylla tallriken med kolhydrater. Men som experterna konstaterade i genomgången  ”Mat vid diabetes” 2010 är den vetenskapliga grunden för fettsnåla råd bräcklig. Det framkom dock inte när Gun Forsander strax efter rapporten skrev en text för Nordisk NutritionMat vid diabetes hos barn. Trots osäkerheten på området uttalar hon sig tvärsäkert: Rekommenderad energifördelning innebär att kolhydrater utgör 50–55 procent av energiintaget, fett 30–35 procent varav högst tio procent mättat fett och transfetter, samt protein 10–15 procent. Denna energifördelning baseras på behov för friska barn, men det finns ingenting som talar för att barn med diabetes behöver en annan typ av kost.

Ekots reporter borde ha granskat detta istället. När Gun Forsander som läkare ger dessa råd, gör hon det med barnens liv som insats. Som läkare har hon de facto större makt över framtiden för barn med typ 1-diabetes än personer som lägger kommentarer i sociala medier.

Måttlig lågkolhydratkost – en gyllene medelväg

Många föräldrar är idag frustrerade eftersom deras barn får ett för högt blodsocker av den rekommenderade kosten, vilket i längden är farligt. Siffror från Nationella diabetesregistret visar att cirka en fjärdedel av alla personer med typ 1-diabetes har ett för högt medelblodsocker (Hba1c). Det orsakar bland annat skador på njurar och ögon, och är kopplat till en mer än fem gånger högre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom.

För att hindra att barnen utvecklar livsfarliga diabeteskomplikationer minskar många föräldrar på eget bevåg på mängden kolhydrater i barnen mat. Många väljer då en medelväg och ger en måttlig lågkolhydratkost. Det dämpar blodsockersvängningar, men ger ändå utrymme för att spruta insulin så att barnet växer. Till exempel skildrade Storstockholms diabetesförening en sådan familj nyligen: Diagnosen som drabbar hela familjen.

Personligen kan jag tänka att dessa föräldrar borde få stöd i sitt beslut av vården. Om de upplever att de har svårt att reglera barnens blodsocker på de kostråd som ges, borde de få hjälp och kunskap att hitta en gyllene medelväg. Den extrema inställning kring kost som vårdpersonal ofta har idag – där barn med typ 1-diabetes till varje pris ska äta fettsnålt – kan istället driva föräldrar att gå för långt i sin strävan om att dra ner på kolhydraterna till barnen.

Det krävs bättre studier inom området mat vid diabetes

Oavsett på vilken sida man står i debatten som omgärdar kost vid diabetes borde alla kunna enas kring följande: det behövs bättre vetenskapliga studier. De cirka 70 000 personer som har typ 1-diabetes har rätt att få veta att de råd som de får verkligen hjälper dem att leva längre.

För att fylla denna viktiga kunskapslucka satsar vi på Kostfonden nu på kost vid typ 1-diabetes. Tycker du också att detta är viktigt? Stöd Kostfonden. Det finns bara en väg bort från extrema och osakliga diskussioner: välgjorda vetenskapliga studier.



  • Erik

    Lika dumt som att strunta i insulin när man lider av kolhydratintolerans (diabetes på finspråk), lika dumt är det när hälsokonglomeratet (läkemedelstillverkare, läkare, socialstyrelse, livsmedelsverk et. al.) lär den som är kolhydratintolerant att hin kan äta samma som alla andra, det är bara att öka insulindosen när man tar en smaskig tårtbit eller kaka.

  • Maria Lilja Carlsson

    Hej!

    Ja det var en sorglig vecka för alla lågkolhydrat-vänner.
    Kändes som vi backade många år och risken är att många, diabetiker eller inte, skräms att våga pröva lägga om kosten.
    Tänk om fler var lika balanserade och nyanserade som du är Ann.
    Och hot och påhopp är förkastligt varhelst det förekommer.

    Men nu måste jag berätta något som jag tror du kommer finna intressant. 🙂
    (varning, detta blir långt:
    Jag blev tillfrågad att vara med i en studie på Sahlgrenska om risk för diabetes (IGT-Microbiota) och tackade med glädje ja.
    Jag som har superkoll på mitt blodsocker, tack vare dig Ann som inspirerade mig att köpa en egen mätare för några år sen, gick dit glad i hågen i tisdags och redo att få bekräftat att den kost jag äter håller mitt bs på en fin jämn och låg nivå.
    Det var alltså ett glukosbelastningsprov och mitt fastevärde var 5,2 mmol. och mitt BMI 23
    Under de två timmarnas väntetid fick vi fylla in en enkät om sjukdomshistorik, livsstil och kost.
    Andra provet, chock 12,0!
    Det är inte möjligt, jag som nästan aldrig äter något som höjer mitt bs över 6!
    12,0, alltså ett förhöjt värde enl. graderingsskalan på gränsen till diabetes!?
    Jag fattade ingenting och sköterskan såg att jag blev konstig och sade med lugnande röst att det inte betydde att jag HADE diabetes men ”att jag hade en förhöjd risk att ev. utveckla diabetes.” What! Det är inte möjligt.
    Ny tid bokades och jag blev påhängd en stegmätare och ett plaströr att ”bajsa i” fick jag med hem.
    I bakhuvudet hade jag kvällstidningsrubriker för några år sedan om att ”Annika Dahlqvist fått diabetes av sin EXTREMKOST”
    Hem och googla tänkte jag.
    Nu grämer jag mig lite att jag inte läst på mer innan men det kanske var bra med facit i hand, vi kommer till det.
    Flera som äter LCHF vittnar om att fått ett falskt förhöjt värde vid denna typ av traditionellt belastningstest av den enkla anledningen att en bukspottskörtel som inte behöver jobba så hårt normalt, blir lite trögstartad av en sådan här sockerchock! (efter tre timmar mätte jag 9,1 och efter 4 var det normalt igen 6,0).
    Jag hittade också råd från Kostdoktorn att ladda upp med ”normala” mängder kolhydrater minst 3-4 dagar före ett belastningstest och även instruktioner om man vill göra ett eget test hemma.
    Vilket också förklarade Annika Dahlqvist höga värde som visade sig vara falskt vid ett omtest och ett HbA1c.
    Jag mailade Sahlgrenska på kvällen och ställde frågan om min LCHF-kost och periodisk fasta (16/8) kunde påverka mitt testvärde.
    En läkare svarade och bad mig ringa i fredags, vilket jag gjorde.
    Nu visar det sig att när hon konsulterat en kollega, som är diabetesspecialist, lämnade det inte alls för otroligt att det kan spela in, tvärtom.
    Men faktiskt inget de tänkt på eller blivit uppmärksammade på tidigare.
    Inga studier fanns att hitta men han blev riktigt intresserad och var öppen att kanske göra en liten studie på LCHF-ätare för att se om det finns en gemensam nämnare.
    TJOhOOO jättespännande!

    Det kanske fanns en märklig anledning till att jag inte förbedde mig och ”kolhydratladdade” innan, och fått ett normalt test.
    Hur gick det med mitt hemmatest då kanske någon undrar.
    Jodå, jag gjorde ett igår hemma. Hade bara skruvat upp kolhydraterna i tre dagar innan, lite i minsta laget, med bl. a fullkornmacka till frukost och äpple till mellanmål.
    Fastevärde, 4,6. Efter en timme 9,6. efter två timmar 7,8 (=friskt) !!!
    Man kan ju ha en underliggande annan orsak till högt värde, jag kunde ju alltså inte vara säker, så det är klart att detta kändes såklart väldigt skönt.
    Slutet gott, allting gott.

    Eller ännu bättre, om de verkligen drar igång en studie som utmynnar till ökad kunskap och alla fall tydligare information till de som inbjuds till dessa studier.

    Jag citerar läkaren jag kommunicerat med:

    ”-Tack för ditt mail!
    Det var ju skönt att ditt hemtest visade fint resultat.
    Skall berätta detta så kanske vi får i gång en studie om olika koster och sockertest.”
    Till den som orkat läsa ända hit, tack för din tid!
    Med vänlig hälsning/Maria

    • AnnFernholm

      Hej och vad intressant! Det var väldigt bra att du uppmärksammade forskarna på detta. Jag tycker också att de reagerade som äkta forskare bör göra: med nyfikenhet och ödmjukhet. För dem är det viktigt att tänka på sådana här effekter i sin studiedesign, eftersom resultaten annars kan bli snedvridna.

  • Göran Öström

    Så kan man undra var på sociala medier ”någon” har påstått att barn med sockersjuka inte behöver ta insulin. ”Gun Forsander har alltså rätt när hon kritiserar extrema LCHF-förespråkare som menar att barn med typ 1-diabetes ska undvika att ta insulin.” Har hon rätt eller är det påstående påhittat? Någon som har sett källan och kan länka till det?

    • AnnFernholm

      Jag har sett kommentarer kring att personer med typ 1-diabetes skulle kunna botas med strikt lågkolhydratkost. Det är givetvis inte sant. Jag kan gott tänka att det funnits kommentarer kring att det går att barn med typ 1-diabetes kan slippa insulin. Med all rätt kritiserar i så fall denna läkare detta.

      • Göran Öström

        Alltså, det var Ekot som har en nyhet som går ut i hela Sverige där det påstås att det på sociala medier rekommenderas att slopa insulin för barn med diabetes.
        En enskild kommentar i en grupp med diabetesfolk där detta har framförts som en sanning – näh! I en grupp med kompetenta människor i?
        Om jag skulle skriva i en grupp för motormänniskor att problem med bromsarna löses genom att montera bort bromspedalen så dels skulle den kommentaren tas för trollinlägg och dels skulle inte Ekot rapportera om det.

  • AnnFernholm

    Hej,

    jag har personligen sett kommentarer om att personer med typ 1-diabetes kan bli botade av en lågkolhydratkost, vilket givetvis inte är sant. Personen i fråga visste inte skillnaden mellan typ 1 och typ 2. Det i gruppen Barndiabeteskampen.

    Efter föredrag har jag också haft personer som kommit fram till mig och frågat hur de ska övertyga vänner, som har barn med typ 1-diabetes, att testa en strikt lågkolhydratkost.

    Internet är stort. Även om ni inte har sett några liknande kommentarer på era sajter, betyder det inte att de inte existerar.

  • May-liss Jansson

    Lars Lindblom tänkte själv å fråga :Var finns de extrema LCHF anhängarna.så tack för att du hade frågat,för är veldig irriterat för tiden DÅ jag får dumme frågor ang lchfkost,ser ut som folk inte skiller mellan friske och diabetes,å jag er ingen exspert på nogon av delarna,lever å njuter lchf 🙂 så tack för att du finns 😀

  • Gunilla

    Bra att du tagit dig tid att kommentera detta!
    Som journalist tycker jag att det är mer än anmärkningsvärt att man använt ett fiktivt exempel utan att vara oerhört tydlig med det, särskilt när det talas om omhändertagande av socialtjänsten av barnet!
    Jag hörde inslaget när det sändes, och uppfattade inte alls att det handlade om ett fiktivt exempelfall trots att jag lyssnade med spetsade öron. Det är inte heller speciellt tydligt på Ekots sajt när man kan läsa texten långsamt (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6404797).
    Detta borde väcka debatt även i publicistiska sammanhang/branschmedier.

    • AnnFernholm

      Håller med!

  • Johanna

    Jag undrar om barn med diabetes typ 1 behöver mer kolhydrater och insulin för att växa än barn utan diabetes typ 1?

    Vet man något om hur mycket kolhydrater ett barn behöver för att få tillräckligt med insulin?