Faktakollen – debatt på Debatt

14 december, 2012

Fortsättningsvis tänkte jag under rubriken faktakollen, ge mina tankar kring olika utsagor som forskare göra i media. I går var det debatt kring LCHF på SVT:s program Debatt och jag fick följande mejl av en läsare:

”Sista delen av Debatt handlade om LCHF. En äldre kvinnlig professor avslutar med att säga att kött, charkuterier och chips är de som gör oss feta. En yngre manlig läkare pratar om sockret som problemet. Inte konstigt att man som vanlig människa blir förvirrad. Min slutsats är att han är mer uppdaterad på senare forskning. Kan det vara så illa att en del inte hinner med att ta del av ny forskning?”

Svar: Socker är en säker bov i fetmaepidemin

Jag såg debatten igår och det var Charlotte Erlansons-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet som i slutet av programmet sa att det enbart är tre saker gör att vi går upp i vikt: kött, charkuterier och chips.

I Debatt får sällan en person tid att motivera sin ståndpunkt. Jag hade gärna hört vad Charlotte Erlansons-Albertsson hade för grund för sitt påstående. Chips är givetvis dåligt för kroppen, men jag har svårt att förstå varför chips skulle vara värre än till exempel ostbågar. Jag har mejlat henne och frågat vad hon baserar allt detta på.

Väldigt mycket (allt) talar för att det är mer socker, allt snabbare kolhydrater och ett för stillasittande liv, som är den viktigaste orsaken till fetmaepidemin. Siffror från Jordbruksverket visar att vi äter runt 15 kg mer socker per person och år, jämfört med på 1970-talet. Dessutom äter vi mer pasta, bröd och ris.

Insulin får kroppen att lagra fett

Alla kolhydrater leder till att vi får högre insulinnivåer i blodet och insulin är ett hormon som ställer in kroppen på fettlagring. Att insulin är viktigt för fettlagring visar bland annat det faktum att typ 1-diabetiker ofta är väldigt smala när de får sin diagnos. Deras bukspottkörtel kan inte längre tillverka insulin. Typ 2-diabetiker, som ofta bär på övervikt, har tvärt om alldeles för mycket insulin i kroppen vid diagnosen. Musklerna reagerar dåligt på insulinet, så bukspottkörteln pumpar bara ut mer och mer. När en diabetiker tar insulinsprutor går hon eller han också ofta upp i vikt. Orsaken till att en del personer rasar i vikt när de äter en lågkolhydratdiet, är mycket sannolikt just att insulinnivåerna i kroppen går ner. Socker krävs även för att fettceller ska kunna lagra fett.

Motion hjälper mot fetma just eftersom musklerna bränner mycket kolhydrater. När vi motionerar blir de dessutom bättre på att suga upp socker från blodet. Då behöver inte bukspottkörteln tillverka lika mycket insulin för att få ner blodsockret. Signalerna om fettlagring blir därmed inte lika kraftiga. Den som motionerar ser alltså till att dämpa insulinpåslaget i kroppen.

Kroppen är framförallt byggd kring fett och protein

Charlotte Erlansons-Albertsson menade också att kroppens alla celler kan bränna kolhydrater, ”så kolhydrater är det vi är uppbyggda kring”. Det är en slutsats som få (typ ingen) skolad biokemist skriver under på. Både fett och kolhydrater bryts ner till samma ämne i kroppen: acetyl-koenzym A. Från detta ämne skapar kroppen sedan energi. Fett fungerar som ett lika bra bränsle som kolhydrater. Många hävdar att hjärnan måste ha socker, men hjärnan kan använda något som heter ketonkroppar som energikälla. Ketonkroppar kan bildas från fett.

Kroppen är dessutom främst uppbyggd av fett och proteiner. Alla celler har fettsyror i sina membran (de väggar som omger cellen). Hjärnan består till största delen av fett. Proteiner bildar alla de enzymer som kontrollerar kemin i våra kroppar. Det är också proteiner som bildar våra muskler. Att påstå att kroppen är byggd kring kolhydrater är ett direkt felaktigt påstående.