Faktakollen – debatt på Debatt

14 december, 2012

Fortsättningsvis tänkte jag under rubriken faktakollen, ge mina tankar kring olika utsagor som forskare göra i media. I går var det debatt kring LCHF på SVT:s program Debatt och jag fick följande mejl av en läsare:

”Sista delen av Debatt handlade om LCHF. En äldre kvinnlig professor avslutar med att säga att kött, charkuterier och chips är de som gör oss feta. En yngre manlig läkare pratar om sockret som problemet. Inte konstigt att man som vanlig människa blir förvirrad. Min slutsats är att han är mer uppdaterad på senare forskning. Kan det vara så illa att en del inte hinner med att ta del av ny forskning?”

Svar: Socker är en säker bov i fetmaepidemin

Jag såg debatten igår och det var Charlotte Erlansons-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet som i slutet av programmet sa att det enbart är tre saker gör att vi går upp i vikt: kött, charkuterier och chips.

I Debatt får sällan en person tid att motivera sin ståndpunkt. Jag hade gärna hört vad Charlotte Erlansons-Albertsson hade för grund för sitt påstående. Chips är givetvis dåligt för kroppen, men jag har svårt att förstå varför chips skulle vara värre än till exempel ostbågar. Jag har mejlat henne och frågat vad hon baserar allt detta på.

Väldigt mycket (allt) talar för att det är mer socker, allt snabbare kolhydrater och ett för stillasittande liv, som är den viktigaste orsaken till fetmaepidemin. Siffror från Jordbruksverket visar att vi äter runt 15 kg mer socker per person och år, jämfört med på 1970-talet. Dessutom äter vi mer pasta, bröd och ris.

Insulin får kroppen att lagra fett

Alla kolhydrater leder till att vi får högre insulinnivåer i blodet och insulin är ett hormon som ställer in kroppen på fettlagring. Att insulin är viktigt för fettlagring visar bland annat det faktum att typ 1-diabetiker ofta är väldigt smala när de får sin diagnos. Deras bukspottkörtel kan inte längre tillverka insulin. Typ 2-diabetiker, som ofta bär på övervikt, har tvärt om alldeles för mycket insulin i kroppen vid diagnosen. Musklerna reagerar dåligt på insulinet, så bukspottkörteln pumpar bara ut mer och mer. När en diabetiker tar insulinsprutor går hon eller han också ofta upp i vikt. Orsaken till att en del personer rasar i vikt när de äter en lågkolhydratdiet, är mycket sannolikt just att insulinnivåerna i kroppen går ner. Socker krävs även för att fettceller ska kunna lagra fett.

Motion hjälper mot fetma just eftersom musklerna bränner mycket kolhydrater. När vi motionerar blir de dessutom bättre på att suga upp socker från blodet. Då behöver inte bukspottkörteln tillverka lika mycket insulin för att få ner blodsockret. Signalerna om fettlagring blir därmed inte lika kraftiga. Den som motionerar ser alltså till att dämpa insulinpåslaget i kroppen.

Kroppen är framförallt byggd kring fett och protein

Charlotte Erlansons-Albertsson menade också att kroppens alla celler kan bränna kolhydrater, ”så kolhydrater är det vi är uppbyggda kring”. Det är en slutsats som få (typ ingen) skolad biokemist skriver under på. Både fett och kolhydrater bryts ner till samma ämne i kroppen: acetyl-koenzym A. Från detta ämne skapar kroppen sedan energi. Fett fungerar som ett lika bra bränsle som kolhydrater. Många hävdar att hjärnan måste ha socker, men hjärnan kan använda något som heter ketonkroppar som energikälla. Ketonkroppar kan bildas från fett.

Kroppen är dessutom främst uppbyggd av fett och proteiner. Alla celler har fettsyror i sina membran (de väggar som omger cellen). Hjärnan består till största delen av fett. Proteiner bildar alla de enzymer som kontrollerar kemin i våra kroppar. Det är också proteiner som bildar våra muskler. Att påstå att kroppen är byggd kring kolhydrater är ett direkt felaktigt påstående.



  • Lilla Anna

    Underbara Ann! Jag tror minsann att detta håller på att bli en av mina absoluta favoritbloggar. Så mycket klokt, förklarat på ett begripligt sätt. Boken är plöjd, radioinslagen är avlyssnade. Härligt att det finns ännu mer intressant här på bloggen.

    • Ann Fernholm

      Vad glad jag blir! Tack!

  • Lotta

    Tack för raka, enkla förklaringar.
    Att CEA över huvudtaget säger sådana saker, jag trodde inte det var möjligt? Jag blir helt förvirrad av henne. Talar hon endast om aptitreglering, tycker jag hon har en hel del vettigt att säga (typ: det är lätt att överäta på kombinationen socker + fett men inte fett ensamt). Men gårdagens debatt, jösses.

  • KickAnn

    Precis vad jag önskade du skulle ta upp Ann!

    Underbart att du är som en vagel i ögat på den oförsiktiga forskare som häver ur sig floskler utan täckning 🙂

  • Maria

    Jäklar vad bra du är Ann! Klockrent.

  • Thomas H

    Kommer ihåg för många år sedan då CEA intervjuades i ett radioprogram där hon berättade om en liten studie hon gjort på studenter i Lund. En grupp fick hamburgare + coca cola och en annan grupp fick hamburgare + vatten. Resultat jo dom som drack vatten till var mätta längre. Hon ville även för ett antal år sedan göra en studie om sockerberoende, men fick nej av ett Etiskt Råd enär man nu inte fick utsätta människor av alltför stora kolhydratrestriktioner och det sista har hon även skrivit om i en av sina böcker. Var faktiskt lite ”impad” av henne på den tiden……Tycker därmed att hon visste bättre förr och skjuter nu på andra mål. Lite märkligt tycker jag.

  • Har du Ann, som är lite påläst, någon statistik över födelsevikten från 1970 till idag – skulle vara intressant att se den i ett diagram med både sockerintag och vikt – en inte alltför vågad gissning är nog att de rätt raka kurvorna oxå är i stort sett parallella,,,,

    • Lotta

      Thomas, det finns massor med statistik på SCB.
      Jag hittade detta som kommer från scb, se sidan 43
      http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18267/2011-3-19.pdf

      Ang sockerintaget, kolla denna och söker socker:
      http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2012A01_BR_23_JO01BR1201.pdf

      Men som sagt, finns väldit mycket statistik från scb, helt fritt tillgängligt!
      Lycka till!

      • Ann Fernholm

        Hej, den nedre länken kring sockerintag har en svaghet. Jordbruksverket har ingen statistik på alla nya former av socker: glukossirap, fruktossirap och annat som finns i glass, godis och kakor. Därför speglar den inte sockerintaget. Läs mer i boken.

        Den första länken fungerar däremot utmärkt. Där kan man se att födslovikten på barn ökade fram till 2001. Det är nästan lite läskigt för år 2000 nådde Sverige all-time-high i sockerkonsumtion. Då åt vi 60 kg per person och år. Sedan dess har konsumtionen gått ner, både vitt socker och olika former av nya sötningsmedel. Jag skriver i boken om att det finns en stark koppling mellan kvinnans blodsocker och barnets födslovikt.

        • Tack Lotta & Ann!
          Skulle tro att man kan se lite samband om man oxå lägger in antalet kejsarsnitt under samma tid,,,,

          Märklig statistik det där, att man bara räknar in rent socker. Redan 1980 byggde jag en sirapsanläggning åt ett stort bageri, monterades in i en line för barkisbröd – det blir ju billigare att söta med sirap men troligen oxå mycket skadligare?

          När det gäller födelsevikt kan man ju oxå misstänka prediabetes hos mamman om vikten är onormalt stor,,,

  • Marie

    Jag undrar hur det ens är möjligt att en professor kan uttala sig på det sätt hon gjorde om kolhydrater?? Riktigt skandalöst att hon fick stå emotsagt och många nu tror att hon har rätt?!

  • Pingback: Älskar den här bloggen! | Formtoppa med LCHF()

  • Sol y Sombra

    Det är synd att man alltid ska ta till argumentet att hjärnan behöver kolhydrater och man därför måste ”ge” den alla kolhydrater den behöver med maten. För det första så kan största delen klara sig bra utan glukos, den kan ju använda ketonkroppar som du skriver. För det andra är det nu bevisat att hjärnan också kan och i vissa situationer gärna använder mjölksyra som bränsle. Mark Sisson hänvisar till en artikel om detta: http://www.marksdailyapple.com/how-much-glucose-does-your-brain-really-need/#axzz2F6BYogW4

    • Ann Fernholm

      Oj så spännande! Det hade jag ingen aning om. Det måste jag läsa mer om! Tack för det tipset!!!

      • KickAnn

        Per Wikholm skriver om och länkar till prof Rosedale’s föreläsning på Ancestral Health Symposium här: http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/9914/Dr-Rosedale-kanske-basta-LCHF-forelasningen-nagonsin.aspx
        Rosedale tar också upp frågan om hjärnans behov av glukos och ifall vi bör äta den eller låta kroppen tillverka den själv.
        Hela föreläsningen (22 min) är otroligt intressant med en ny (för mig) infallsvinkel på fett – som ett sätt att lura kroppen att inte åldras…
        Skulle vara väldigt spännande att höra dina synpunkter på det han tar upp Ann!

  • Pingback: Faktakoll på professorn i SVT Debatt | Kostdoktorn()

  • David Stubner

    Hej Ann.

    Jag hoppas verkligen du kommer medverka mer i debatter och i media framöver.
    Du förklarar så bra och lättförståligt.
    /David

    • Ann Fernholm

      Tack!

  • faktakoll

    Faktakollen
    Vikten regleras av hormoner främst leptin, det måste bli något fel i hormonregleringen för att vi ska bli feta.

    • Ann Fernholm

      Vikt regleras också av insulin.

    • Med risk för att skjuta sig i foten,,,,

      Skräpmat med högt kolydratinnehåll:
      Mat in – leptinet reagerar inte – högt blodsocker – insulinpåslag – fettinlagring

      LCHF:
      Mat in – leptinet signalerar mättnad – opåverkat blodsocker & insulin – normalvikt

      Jag kommer väl i håg en diskussion jag haft med Skaldeman för många år sedan, vi var båda överens om att vi utan större mättnatssignaler utan vidare kunde stoppa i oss 10 kanelbullar – först vid 15 st var vi ”mekaniskt” proppmätta.

      Äter vi däremot 3 ägg och 50 gram smör signalerar kroppen mättnad relativt omgående och det är nästan omöjligt att överäta – det går om man är för glupsk så att mättnadssignalen inte hinner med men det är ett misstag man bara gör enstaka gånger – man blir rätt så illamående om man överäter ägg 6 smör,,,,

      Skaldeman pratar om hormoniell bantning men har såvitt jag vet aldrig tagit upp leptinet i sitt ”modellbygge”?

  • PerH

    One liners i direktsänd Radio eller TV fyller sin funktion, även felaktiga sådana.
    CEA – Kött, charkuterier och chips är de som gör oss feta !
    Annat program sa Claude M – Fett är farligt !
    Båda professorer kommer undan med one liners, huvudsaken är att dessa utsägs i slutet på debatten innan programledar övergår till nästa ämne.
    Professorerna vet hur slipstenen skall dras, lyssnarna/tittarna kommer aldrig att kontrollera.
    Endast fåtalet initierade går i taket.

  • Micke

    Jag vidhåller ett tidigare inlägg jag gjort att det måste bli debatter som får ta lite mer tid i anspråk. Dessa debatter där vilka tokigheter som helst förblir oemotsagda ger inget för någon utan skapar bara förvirring. Det är inte lönt att ställa upp på sådana här spektakel.

  • lchf-Bengt

    Bra att detta blir debatterat.
    Det jag reagerade mest emot är CEA-s okunskap om vad lchf innebär, fast hon varit med flera debatter om lchf, har hon ännu inte begripit. Skulle jag varit med i en debatt, så läser man väl på för att hitta någon svag punkt på motståndarsidan, men hon hittar tydligen ingen svag punkt, utan hittar på något att vilseleda debatten..

    Min hjärna funkar helt klart bättre utan kolhydrater,
    Jag kör strikt lchf sen 2 år, så min hjärna går på ketonkroppar huvudsakligen, vilket funkar mycket bra.
    Ett exempel, jag jobbar som snickare och har mycket mått och konstruktinslösningar i huvudet hela tiden. Sen jag började med lchf, är hjärnan mera skärpt nu, det är sällan det blir felkapningar och andra misstag, blir inte heller stressad som förut, så att hjärnan skulle behöva kolhydrater, är galet tänkt.

    • Själv är jag verkstadsmekaniker , maskiningenjör och läromedelsförfattare. Konstruerar, tillverkar, skriver och har upplevt exakt samma sak som dig,,,

      Produktiviteten har ökat dramatiskt med LCHF vilket gör att jag numera kan nöja mig med att jobba halvtid – allt jag gör är på fast pris och det blir sällan fel numera samtidigt som farten är betydligt högre och det är mycket sällan som jag blir stressad,,,

  • Läs gärna min blogg ”Vad är det egentligen vi ska äta?” http://www.ingrideckerman.blogspot.se/2012/01/vad-ar-det-egentligen-vi-ska-ata.html @Sol y Sombra: De flesta kolhydrater är INTE glykos! Wikipedia: Kolhydrater – kemisk samlingsbeteckning på ett stort antal olika ämnen, bland annat socker, stärkelse och kostfibrer.

    • Sol y Sombra

      Ingrid, jag förstår inte vad du menar med din kommentar. Ang. stärkelse, så består den av glukos, kroppen bryter ner den till glukosmolekyler. Stärkelse är växternas sätt att lagra energi i form av glukos.

      Fibrer är visserligen inte glukos, det håller jag med om. Men socker är 50% glukos och 50% fruktos (fruktsocker). Och fruktos är annorlunda än glukos, den beter sig inte alls som glukos i kroppen och kan inte användas på samma sätt som glukos. Fruktos är sämre för kroppen än ren glukos.

      • Sol y Sombra: Jättebra att du inte sätter likhetstecken mellan socker och glykos! Det finns ju så många fler sockerarter. Se Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerart. Och inte likhetstecken mellan socker och kolhydrater heller, av samma anledning. Man måste vara tydlig när man pratar om mat, annars blir det lätt missförstånd. – Fruktos får vi i oss genom frukt. Kan du visa på bra studier som säger att frukt är dåligt för hälsan för en normalbefolkning? Att befolkningen bör undvika äta frukt, varken som mellanmål eller efterrätt? När det gäller energiförsörjning till hjärnan är jag ingen expert. Finns någon bra lärobok? (Inte en populärvetenskaplig bok.) Hur fungerar hjärnan efter fasta, när den ställt om sin metabolism? Lika bra som med full energitillgång? – Ralf – när är din artikel om lipidsänkare på din hemsida daterad/uppdaterad?

        • Ann Fernholm

          Det är en vanlig missuppfattning att vi får i oss fruktos via frukt. Det heter fruktos och kallas fruktsocker, men det innebär inte att det är extra mycket fruktos i frukt. I frukt finns också glukos.

          Vår största källa idag till fruktos är vanligt vitt socker, sackaros. Sackaros består av en glukos-molekyl och en fruktos-molekyl. Det finns massor som talar för att fruktos, i så stora mängder som vi får i oss idag, är dåligt för kroppen. Läs mer i kapitel 19 i Ett sötare blod.

          • Sol y Sombra

            Jag håller med Ann ang. fruktos. Frukt är inte problematiskt för de flesta. Visserligen kan det vara problematiskt för diabetiker eller för personer som har metabola problem och/eller vill go ner i vikt, så man behöver ju testa. Men frukt är inte vår största källa till fruktos, åtminstone inte om man äter typ 1 frukt per dag. Man ska akta sig för socker och high-fructose corn syrup (HFCS). Jag är inte säker vad den heter på svenska, men den har 55% fruktos och 45% glukos och finns i massor med produkter. Man får läsa innehållet noga, för den kan stå som glukossirap också.

    • Ann Fernholm

      De flesta kolhydrater vi äter är absolut glukos. Stärkelse som finns i ris, potatis, pasta mm är glukos-molekyler som sitter länkade i långa kedjor. De bryts ner till glukos i kroppen. Nedbrytningen börjar redan i munhålan.

      Angående DN artikeln som du refererade till skulle jag säga att den är direkt felaktig i sina tolkningar av de referenser de ger. Om du tittar på den referens de ger till NEJM och den till JAMA kan du se att lågkolhydratdieten ger en statistiskt signifikant större viktnedgång än lågfettdiet. Skillnaden är över två kg. Varför de undanhåller läsaren det är något jag har undrat över. Min egen tolkning är att de här går på vad forskare säger. Normalt brukar forskare vara noga med att referera statistiskt signifikanta skillnader. Men av någon anledning gör de inte det när det gäller dessa viktstudier. En anledning kan vara att resultaten går helt mot vad de själva hade förväntat sig. Du kan lätt själv leta upp båda referenserna som de ger i pubmed.com. Det står i abstrakt att det är en signifikant skillnad. Inte alls svårt att kolla upp själv.

  • Cissi

    Ann, det finns en hel del forskning på ketoner och ketogen kosthållning. Ett lästips är Volek & Phinney, de har skrivit ett par böcker om low carb (living & performance). Vi är ganska många som har/har haft koll på detta och även kan betydelsen av det fett få i oss, kanske det senare kanske det senare kan vara nått som fångar ditt intresse.

  • CEA är lärare i medicinsk kemi vid Lunds Universitet. När jag läste kursen där VT 1973 framgick av läroboken att hjärnan efter 1-2 dagars fasta anpassar sig till kolhydratbrist och därvid minskar behovet av ca 120 g glukos till hälften. Det är detta CEA negligerar, när hon upprepar sitt mantra att man blir dum utan kolhydrater. Hennes påståenden styrks sällan eller aldrig av de referenser hon anger, har jag upprepade gånger konstaterat.

    • Ralf – när är din artikel på hemsidan om lipidsänkare daterad/uppdaterad? Jag hittar inget datum.

  • Jon Jonsson

    Jättebra ide’ med Faktakollen. Internet ger helt nya möjligheter att kolla upp fakta och informara om människors påståenden.
    En en samlad faktagranskning efter TV- och radioprogram skulle på sikt kunna få de debattörer som återkommande för fram sina ounderbyggda påståenden att bli lite försiktiga.

  • Oskar

    Mener Dr.Sofie Hexeberg (forfatter av Frisk med Lavkarbo) sier de fleste kan spise 50-60 gram pr.dag, denne mengden tåler og trenger friske mennesker.

  • mrsarun

    Det roliga var att du tar upp (jag citerar)
    ”Jag såg debatten igår och det var Charlotte Erlansons-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet som i slutet av programmet sa att det enbart är tre saker gör att vi går upp i vikt: kött, charkuterier och chips.”

    Hennes uttalande slutade inte där 😀 Man hörde att efter ”chips” så sa hon ”och läsk, och”. Sen kom Janne inspringandes 🙂
    Tre saker blev direkt 5 eller fler. Tåls att kolla upp! 🙂

  • Ann Fernholm, jag tror du är det bästa som hänt svensk journalistik sedan Ursula Morin och jag började följa ”kostdebatten” år 2006.

  • Men Piltson, då har du inte läst senaste numret av LCHF-magasinet där medicinjournalisten Sten-Sture Skaldeman utför egna ketos experiment på sig själv i form av en provokationsstudie. Hans slutsatser har stort vetenskapligt värde, för kan man bara läsa innantill och förstå så behövs inte alltid de där jättestora studierna – som utesluter alla små aktörer.
    Hatten av för Skaldeman och de övriga som gjort en riktigt fin utgåva av LCHF.magasinet

    • Att förlita sig på enstaka fallbeskrivningar är inte bra vetenskap. En fallbeskrivning kan dock vara en bra utgångspunkt för fortsatt forskning. Är detta något som gäller alla? många? enstaka? Gör en (eller snarare flera) större studie med provokation, där även kontrollgrupp ingår.

  • Ann! Vilket otroligt bra inlägg! Det är så skönt när en kompetent person stämmer i bäcken. Tack!! // Linda

  • Titta gärna in på min blogg förresten:
    http://www.lchfklubben.se/den fetasanningen

  • tuffsomstövlar

    Det är uppenbart att det finns allt för många självutnämnda experter inom detta område. Experter som varken har koll på kolhydrater eller dess påverkan på kroppen. Det som framgår tydligas i denna (den i SVT nyligen) och andra debatter är dock att allt för många tror att alla reagerar lika på allt, vare sig det handlar om kolhydrater eller annat.

    Jag skulle säga som Ann, fokusera på insulinet. D.v.s. fokusera på att hålla intaget/påslaget så lågt som överhuvudtaget möjligt. Här handlar det om att prova sig fram. Det finns inga generella regler, typ – ”en frukt om dagen gör ingen skada”. Det vet man först när man vet hur mycket insulin som behövs för att ta hand om den.

    Som typ-1 diabetiker vet man oftast det. Alla ni andra famlar helt enkelt i blindo! Som Ann mycket riktigt påpekar så påverkas dock kroppens insulinkänslighet av faktorer som motion, nikotin mm, så det finns en hel del annat att hålla koll på också. Det är således inte så enkelt som vissa vill få det att verka.

    Att mäta sitt blodsocker ger bara halva av bilden. Mängden insulin som går åt för att ta hand om födan man sätter i sig ger den andra. Det är olyckligt nog just den halvan som de flesta kolhydratjägare saknar. I brist på annat kan man förstås ge sig på det kostsamma experimentet att mäta ketonkroppar.

  • Johan

    Hej,
    Charlotte Erlansons-Albertsson sa aldrig att vi är uppbyggda av kolhydrater. Hon sa att vi är uppbyggda kring kolhydrater och våra celler är byggda för att förbränna kolhydrater. Det är en stor skillnad på av och kring.
    Lyssna en gång till på debatten och skriv om, skriv rätt.

    • Ann Fernholm

      Jag skriver att hon har sagt ”kring”. Jag skriver aldrig något annat. Och kroppen är bränner fett precis lika bra som den bränner kolhydrater.

  • Thomas Sandberg

    Jag har inte sett Debatt-inslaget…än men att döma av din eminenta kommentar så var det sedvanlig åsiktspingis utan särskilt mycket substans. Rätt märkligt ändå att vi i dessa tider, informationseran, har så svårt att få till ett riktigt debattprogram som inte decimeras ned till vem-som-tycker-mest-och-gapar-bäst.

    En liten invändning har jag i varje fall till det du skriver här:
    ”Motion hjälper mot fetma just eftersom musklerna bränner mycket kolhydrater. När vi motionerar blir de dessutom bättre på att suga upp socker från blodet. Då behöver inte bukspottkörteln tillverka lika mycket insulin för att få ner blodsockret. Signalerna om fettlagring blir därmed inte lika kraftiga. Den som motionerar ser alltså till att dämpa insulinpåslaget i kroppen.”

    Ovanstående gäller en glukosanpassad idrottare/motionär men eftersom ämnet handlar om LCHF så upplever jag det nödvändigt att påpeka att behovet av glykogen enbart gäller under just glukosanpassning. Glykogen är förenklat intramuskulärt lagrade kolhydrater som används för ”direktenergi”. Glykogen förekommer även i levern vid glukosanpassning.

    Däremot så är det viktigt att förstå att för en fettanpassad idrottare/motionär så finns inget beroende av glykogen. Tvärtom är låga glykogenlager en förutsättning för fettanpassningen. När fettanpassningen är fullt genomförd (vilket kan ta betydligt längre än de 4-6 veckor som en ”normal” ketosanpassning brukar ta) så använder kroppen och muskulaturen istället intramuskulärt fett (triglycerider). Många som styrketränar/kroppsbygger lever kvar i tron att glykogenet är A och O men så är inte fallet. Tvärtom gör man sig en otjänst om man kör de typiska protokollen med 5 dagar lågkolhydrat och sedan 1-2 dagar med ”glykogeninlagring”.

    Nämner detta mest som en passus då jag upplever stor förvirring bland många tränande. Det tog ett tag innan jag själv greppade detta men har s.a.s. inte blickat tillbaka sedan dess…

    Kort och gott, glöm att kolhydrater/glykogen är ett prerekvisit för träning!

    • Ann Fernholm

      Hej och tack för påpekandet! När jag skrev att motion sänker behovet av insulin, menade jag en helt annat process. Det är absolut som du säger att kroppen kan använda fett som huvudsaklig energikälla. Vad jag menade var att en person som vill äta kolhydrater, behöver motionera för att inte få för höga blodsocker och för höga nivåer av insulin i blodet av dessa kolhydrater. Det krävs muskler som sväljer allt det socker som läcker ut i blodet och musklerna behöver tränas om det ska ske på ett effektivt vis. Det handlar om förebyggande av metabolt syndrom. Men det är absolut som du säger. Både Björn Ferry och Jonas Colting kör ju, enligt egna utsagor, sina kroppar på fett och protein.