Faktakollen: Innehåller BBC:s ”Sanningen om fett” några sanningar?

8 januari, 2013

Det är många läsare som har hört av sig angående den BBC-producerade dokumentären ”Sanningen om fett” som SVT sände i måndags. En faktakoll har efterlysts. Så här kommer min bild av programmet:

Jag upplever att detta program, som så många andra, står kvar med det ena benet i det gamla ”fettparadigmet” samtidigt som man tar ett kliv in i något som känns nytt. Det jag gillar är att man erkänner att ingen människa klarar av att stå emot hunger; att hjärnan styr oss att äta via en arsenal av hunger- och mättnadshormoner. I programmet berättar man bland annat om gherlin, som produceras i magsäcken och som stimulerar aptiten, och om peptid YY, som släpps ut från tarmarna när vi äter och ger mättnadskänsla.

Halterna av sådana hormoner i kroppen, verkar spela stor roll för hur mycket vi äter. I Ett sötare blod berättar jag till exempel om australiensisk studie, publicerad i New England Journal of Medicine, där forskarna har följt personer som ätit en extremt kalorisnål diet under några månader. För att hålla den nya vikten fick deltagarna massor av stöd under ett år, men trots detta gick de upp många kilo igen. Forskarna mätte ett antal hunger- och mättnadshormoner och upptäckte då att hungerkänslorna fortfarande var rubbade ett år efter viktnedgången. Deltagarna var också mer matfixerade, trots att de alltså återigen hade gått upp en hel del i vikt.

Detta är – tror jag – förklaringen till att många människor har jojobantat. Den som bantar med lågfettdiet blir jättehungrig och klarar till slut inte av att stå emot trycket från alla hormoner. När jag ser BBC-dokumentären blir jag glad att denna bild sprids. Fetma bottnar ofta inte i en ”dålig karaktär”. Det handlar om en biologisk rubbning där hungern river i kroppen. Jag tror att detta är en av flera viktiga förklaringar till att fetmavården har misslyckats så kapitalt: man har trott att det går att stå emot hunger. Det är helt fel.

Kakor är mer kolhydratrika än fettrika

Det stora problemet med programmet är att reportern hela tiden blandar ihop kolhydrater och fett. Hon pratar ideligen om kolhydratrik mat som enbart fet. Socker nämns knappt. Mot slutet av dokumentären röntgar forskarna reporterns hjärna med en magnetkamera samtidigt som hon får titta på bilder av muffinsliknande kakor och amerikanska pannkakor; supersöt mat. Men reportern ser endast fettet och pratar om ”high-fat foods”. Bara det faktum att programmet heter ”Sanningen om fett” visar hur man blandar ihop fett med fetma. Det borde heta ”Sanningen om fetma”. En orsak till att vi har så svårt att lämna den gamla synen på fett bakom oss, är att vi blandar ihop fett i maten med det fett som bildas i kroppen. Socker blir väldigt lätt till fett i kroppen.

”Hjärnkoll på vikten” ger en bättre bild av hur hunger fungerar

HjärkollDokumentären hade kommit så mycket längre om den hade tagit upp det faktum att hormonet insulin också kan driva hunger. Detta gör att kolhydrater och fett påverkar hungern olika, vilket är en viktig nyckel i kampen mot fetma. Men låt oss se allt detta från den ljusa sidan: ”Hjärnkoll på vikten” har kommit i nyutgåva! Boken, skriven av medicinjournalisten Gunilla Eldh och hjärnforskaren Martin Ingvar, redovisar väldigt bra hur kolhydrater påverkar hjärnan och hur kolhydratrik mat gör oss hungrigare. Den som vill få en djupare förståelse av hur hunger fungerar bör läsa Hjärnkoll på vikten istället för att se nästa avsnitt av ”Sanningen om fett”.



  • Pingback: Ständig svår hunger går inte att stå emot | Kostdoktorn()

  • Tobbe

    Mycket intressant. Mina egna erfarenheter stämmer väl överens med dina teorier, att man blir mätt av fett, och tjock av kolhydrater. Men du verkar vara rädd för mättat fett. Hur kommer det sig?

    • AnnFernholm

      Jag är inte rädd för mättat fett.

  • Jacko

    Ang jojobantning: Enligt professor Robert Lustig så beror JoJo-bantning på att kroppen anpassar ämnesomsättningen till det lägre energiintaget som kaloribantning innebär. Eftersom kaloribantare känner konstant hunger så är det bara en tidsfråga tills man inte orkar längre och återgår till hur man åt tidigare. Men eftersom kroppen nu har en lägre ämnesomsättning än tidigare är de gamla vanorna ännu värre än de var tidigare och man går därför upp än mer i vikt.

    Han menar också att så länge man har höga insulinnivåer i blodet så kommer man alltid att stoppa i sig mer energi än man gör av med eftersom en del av energin då ska gå till fettlagring. Insulin är nämligen ett fettlagrande hormon.

    Tricket är alltså att äta sig lagom mätt med så låga insulinnivåer i blodet som möjligt.

    • AnnFernholm

      Håller med. Det är andra sidan av myntet. I Ett sötare blod berättar jag om en helt ny studie som visar att personer, generellt på gruppnivå, bränner runt 200-300 kalorier mer på lågkolhydratdiet än på en lågfettdiet. Det är en halvtimmes joggingrunda per dag i skillnad.

  • Tack Ann för ännu en bra och nyanserad analys. Blev modfälld när jag såg programmet, men du fick mig se att det ändå var ett litet steg i rätt riktning 🙂

    • AnnFernholm

      Det var bra!

  • Lm

    Tack för bra kommentarer kring detta program! Det som gjorde mig upprörd var att det hela verkade utmynna i något slags reklam för gastric bypass. Reportern (som för övrigt gjorde ett stort nummer av att hon är kirurg) ansåg att eftersom hormoner kontrollerar vår hunger kan vi inte stå emot det moderna samhällets frestelser utan lösningen är operation av magsäcken.

    Jag tillhör dem som tror att långtidseffekterna av denna metod kommer att bli fruktansvärda. Jag känner personer inom den svenska offentliga vården som säger att de redan börjat se negativa konsekvenser av dessa operationer.

    Om man sedan kallar en kaka för fettrik eller kolhydratrik beror förstås på vilka referensramar man har. En blandning av raffinerade kolhydrater blandat med dåliga fetter är hursomhelst sannolikt det mest onyttiga man kan äta.

    • AnnFernholm

      Ja, jag undrar hur man kommer att se på denna epok av medicinhistorien om 100 år.

  • Jenny

    Hej Ann! Först och främst vill jag säga att du är så himla bra! Det du säger är vetenskapligt belagt, nyanserat, bra förklarat och tydligt, ett SÅ välkommet inslag i denna infekterade debatt om fett vs kolhydrater. Efter att ikväll ha tittat på ”sanningen om fett” så körde vi på med ”myten om träning”, vilket förvisso handlade mest om just träning men ävenhade med en del ”sanningar” om fett och socker. Till exempel att ”äter du mycket fett så får du höga blodfetter och därmed åderförkalkning” typ. Skulle vara trevligt om du gjorde en faktakoll på det också! 🙂

  • AnnFernholm

    Tack för de fina orden! Vill du ha en riktig faktakoll på det och liknande uttalanden, så läs själva boken. Hela första delen går igenom hur den bilden skapades som ett resultat av ett beslut på 1950-talet, och varför det blev fel. Leta också under kategorier och faktakollen. Där står lite om allt detta.

  • Gör jag det för enkelt för mig om jag konstaterar att mängden gherlin som produceras i magsäcken och stimulerar aptiten, rimligtvis måste minska när en bit av magsäcken kapas bort vid gastric bypass, och att detta är en enkel logisk förklaring till varför patienter efter operation känner mindre hunger och matlust? I så fall borde man i många fall kanske komma åt problemet genom att motverka gherlinproduktionen?

    • AnnFernholm

      Jag har ingen aning om exakt hur det fungerar. Men det finns en hel drös andra hormoner också som påverkar hunger och mättnad.

  • Pingback: Fettceller som ökar i antal och varför dieter inte fungerar. | vickantraining()