Faktakollen: Innehåller BBC:s ”Sanningen om fett” några sanningar?

8 januari, 2013

Det är många läsare som har hört av sig angående den BBC-producerade dokumentären ”Sanningen om fett” som SVT sände i måndags. En faktakoll har efterlysts. Så här kommer min bild av programmet:

Jag upplever att detta program, som så många andra, står kvar med det ena benet i det gamla ”fettparadigmet” samtidigt som man tar ett kliv in i något som känns nytt. Det jag gillar är att man erkänner att ingen människa klarar av att stå emot hunger; att hjärnan styr oss att äta via en arsenal av hunger- och mättnadshormoner. I programmet berättar man bland annat om gherlin, som produceras i magsäcken och som stimulerar aptiten, och om peptid YY, som släpps ut från tarmarna när vi äter och ger mättnadskänsla.

Halterna av sådana hormoner i kroppen, verkar spela stor roll för hur mycket vi äter. I Ett sötare blod berättar jag till exempel om australiensisk studie, publicerad i New England Journal of Medicine, där forskarna har följt personer som ätit en extremt kalorisnål diet under några månader. För att hålla den nya vikten fick deltagarna massor av stöd under ett år, men trots detta gick de upp många kilo igen. Forskarna mätte ett antal hunger- och mättnadshormoner och upptäckte då att hungerkänslorna fortfarande var rubbade ett år efter viktnedgången. Deltagarna var också mer matfixerade, trots att de alltså återigen hade gått upp en hel del i vikt.

Detta är – tror jag – förklaringen till att många människor har jojobantat. Den som bantar med lågfettdiet blir jättehungrig och klarar till slut inte av att stå emot trycket från alla hormoner. När jag ser BBC-dokumentären blir jag glad att denna bild sprids. Fetma bottnar ofta inte i en ”dålig karaktär”. Det handlar om en biologisk rubbning där hungern river i kroppen. Jag tror att detta är en av flera viktiga förklaringar till att fetmavården har misslyckats så kapitalt: man har trott att det går att stå emot hunger. Det är helt fel.

Kakor är mer kolhydratrika än fettrika

Det stora problemet med programmet är att reportern hela tiden blandar ihop kolhydrater och fett. Hon pratar ideligen om kolhydratrik mat som enbart fet. Socker nämns knappt. Mot slutet av dokumentären röntgar forskarna reporterns hjärna med en magnetkamera samtidigt som hon får titta på bilder av muffinsliknande kakor och amerikanska pannkakor; supersöt mat. Men reportern ser endast fettet och pratar om ”high-fat foods”. Bara det faktum att programmet heter ”Sanningen om fett” visar hur man blandar ihop fett med fetma. Det borde heta ”Sanningen om fetma”. En orsak till att vi har så svårt att lämna den gamla synen på fett bakom oss, är att vi blandar ihop fett i maten med det fett som bildas i kroppen. Socker blir väldigt lätt till fett i kroppen.

”Hjärnkoll på vikten” ger en bättre bild av hur hunger fungerar

HjärkollDokumentären hade kommit så mycket längre om den hade tagit upp det faktum att hormonet insulin också kan driva hunger. Detta gör att kolhydrater och fett påverkar hungern olika, vilket är en viktig nyckel i kampen mot fetma. Men låt oss se allt detta från den ljusa sidan: ”Hjärnkoll på vikten” har kommit i nyutgåva! Boken, skriven av medicinjournalisten Gunilla Eldh och hjärnforskaren Martin Ingvar, redovisar väldigt bra hur kolhydrater påverkar hjärnan och hur kolhydratrik mat gör oss hungrigare. Den som vill få en djupare förståelse av hur hunger fungerar bör läsa Hjärnkoll på vikten istället för att se nästa avsnitt av ”Sanningen om fett”.