Föredrag i Göteborg i helgen

24 september, 2013

Curves i Kungsbacka på fredag

Nu på fredag den 27 september är du välkommen till Curves, ett gym speciellt utformat för kvinnor, i Kungsbacka klockan 17.00. Under cirka en timme kommer jag prata om Ett sötare blod i allmänhet och om cancer i synnerhet. Vi kommer bland annat gå i fotspåren av läkare som behandlade inuiter och indianer i nord västra Kanada på 1930-talet. Hälften av inträdet, 100 kr, kommer att gå till Rosa Bandet. Ring 0300-16890 för bokning av plats. Du kommer kunna köpa böcker till ett förmånligt pris.

Bokmässan på lördag

På lördag den 28 september 13.30-14:00 blir det också föredrag på Bokmässan. De hålls vid ”Forskartorget”. Kristian Petrov, idéhistoriker vid Södertörns högskola, pratar först en kvart om sockrets historia. Sedan dyker jag upp på scenen under en kvart.

Bli inspirerad till en hälsoresa

Det har också skett en förändring i Forskartorgets program. Natur och Kultur fick ett återbud, så 14.10 (direkt efter mitt eget föredrag) ska jag intervjua Charlotta Lithman som förra hösten gjorde en hälsoresa coachad av Gunilla Eldh och Martin Ingvar, författare till Hjärnkoll på vikten. DN Söndag följde henne under tre månader. Nu har hon skrivit en bok om hur det var: Jag börjar på måndagOm den ska hon och jag prata. All är välkomna!

10 oktober i Visby

Är du gotlandsbo, får du inte glömma att anmäla dig till föredraget den 10 oktober klockan 19.00. Susanne Nyström anordnar detta. Läs mer och anmäl dig här: mittlivochmittansvar.wordpress.com.

Föredraget kommer handla om granskningen av våra kostråd och hur höga blodsocker kan skada hjärta och hjärna. Det blir också en extra del kring cancer och lite nya insikter som jag har fått efter att ha skrivit boken. Det kommer att finnas böcker att köpa till ett förmånligt pris.



  • Jonas Nyström
    • AnnFernholm

      Nej, den studien skulle jag nog inte dra så stora växlar på. Här är en som är bättre, mer välgenomförd och innehåller data från majoriteten av alla länder i världen:
      http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0057873

      • Jonas Nyström

        Välgjord och intressant studie du länkar till. ”Hence, any of the findings we observe here are meant to be exploratory in nature, helping us to detect broad population patterns that deserve further testing through prospective longitudinal cohort studies in international settings, which are only now coming underway.” Ska bli spännande att följa. Alla påståenden i denna studie hade statistik signifikans och jag håller med om att det finns en koppling – dock tittade man ju bara på tillgången till socker i dessa länder och inte den faktiska konsumtionen även om man korrigerade för alla (?) tänkbara övriga påverkansfaktorer.

        Studien jag länkade till skulle inte jag heller dra så stora växlar på men jag vill inte helt avfärda implikationen att det kan vara på sin plats med en långtidsstudie av samma art. Jag tror vi har långt kvar innan vi vet allt om effekterna av de olika slags kolhydrater som finns.

        Jag har läst din bok och tycker att den är väldigt intressant, du tar upp mycket som är värt att fundera på. Du kommer också med en del anekdoter, så här kommer en annan som jag fick höra av min handledare (som är leg läkare, själv är jag läk.student) idag: Det har börjat förekomma fall av divertikulit (inflammerade tarmfickor) relaterade till lågt intag av kolhydrater. Det verkar alltså som att våra tarmar behöver fibrer från kolhydrater i viss mån för att må bra. Man ska nog vara försiktig med att bli för extrem med sin diet vilken den än är.

        Jag gissar att man en vacker dag till slut och sist kommer fastslå det gamla vanliga: Måttlighet och regelbundenhet är det bästa, vare sig det gäller proteiner, kolhydrater, fett, eller motion – och att det överträffar överdrivet intag eller minskande av samtliga 🙂

        Allt gott!
        Mvh Jonas

        • AnnFernholm

          Ett problem med sockerstudier är att sockret bara har en negativ effekt om man inte motionerar ordentlig. Alltså måste man undersöka förhållandet mellan sockerintag och motion.

          När det gäller måttligheten tror jag inte på ett råd till alla. Personer mer diabetes och fetma, tror jag, absolut ska hålla nere på kolhydraterna. Jag vet en person som slapp problem från tarmfickor när hon la om sin diet. Här får man inte gå på enstaka personers erfarenheter utan måste genomföra bra vetenskapliga studier.

          • Jonas Nyström

            Du lyfter själv fram enstaka personers erfarenheter i din bok; på s. 136 din mors och på s. 198 dina egna. Hänvisa gärna till bra vetenskapliga studier relaterat dessa fall.

            Vidare så vill jag vill hävda att som man ropar får man svar:

            http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24047611

            ”While long-term excess of energy intake has been shown to lead to overweight and obesity, dietary macronutrient composition is not independently correlated with IS or ISct in youth.”

            IS = insulinkänslighet.
            ISct = utsöndring av insulin

            Ingen dietär komponent associerades med insulinkänslighet i den här studien, inklusive kolhydrater.

            http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23343677

            ”Compared with the low-fat group, the high-fat group had higher age- and sex-adjusted mean body mass index, body fat percentage, and trunk fat and lower SI and DI.”

            SI = insulinkänslighet
            DI = funktion hos beta-celler

            Båda grupperna åt mycket kolhydrater men high-fat-kosten (som innehöll 44%) innehöll dock 21% färre än low-fat (som innehöll 65%). Så trots 21% mindre socker i kosten (och mera fett) erhölls sämre insulinkänslighet och sämre funktion hos beta-celler.

            http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23982154

            Som du säkert vet är ju råttor ganska snarlika oss människor och lämpar sig därför att göra studier på, med brassklappen att det titt som tätt ändå poppar upp skillnader när man senare gör likartade studier på människor. Dock är detta värt att beakta:

            ”Taken together, these data show that lack of dietary carbohydrates leads to glucose intolerance and insulin resistance in rats despite causing a reduction in fasting glucose and insulin concentrations.”

            Skulle vara intressant att se om en liknande studie på människor gav samma resultat.

            Alla dessa studier är från 2013. Jag har så klart också hittat flera studier som stöder de teser du driver. Med andra ord, som man ropar får man svar. Jag förhåller mig fortsatt öppen för att det kan ligga en hel del i det du vill förmedla, men också fortsatt medveten om att det finns forskning som tyder på nackdelar eller rentav motsatsen till dess nytta (som de exempel jag gett här).

            Det är viktigt att ha en kritisk förhållning till det som är och att vara öppen för det som är nytt, men det är minst lika viktigt att ha en kritisk hållning till det som är nytt. Man bör vara öppen och kritisk åt båda hållen. När något ger sken av att vara universallösning på allehanda besvär har det vanligtvis en baksida enligt min erfarenhet.

  • Jonas Nyström

    En sju dagars studie är förstås för kort tid att dra några långtgående slutsatser från. Tycker ändå detta är tänkvärt.

  • AnnFernholm

    När jag skriver om min mamma skriver jag klart och tydligt att hennes berättelse är en enskild berättelse. Det finns små studier som stödjer att kosten har effekt, men att det behövs bättre vetenskap. Jag tycker nog att jag är ganska tydlig där. Läser du bak i boken hittar du också runt 250 referenser som jag baserar boken på. Jag har läst fler studier, men de referenserna är de viktigaste.

    I de studier du refererar till har man tittat på hur ungdomar äter kopplat till deras insulinresistens. Det finns ett problem med sådana studier: det är otroligt få personer som naturligt äter under 20 energiprocent från kolhydrater. De flesta ligger mellan 35-60 procent kolhydrater och då är en stor andel av de kolhydraterna snabba. Inom den variationen kommer du inte upptäcka några skillnader. Randomiserade kontrollerade prövningar, visar att du uppnår effekt av kolhydratrestriktion när du ligger mellan 5-20 procent. Du kan ligga upp emot 40 procent, men då krävs att kolhydraterna är långsamma. Inget socker får ingå.

    Du får läsa SBU:s senaste rapport. Där underkänner de alla larm kring LCHF, just för att ”lågkolhydratstudier” som är observationella inte skiljer på äkta lågkolhydratdieter (där allt socker och alla snabba kolhydrater är uteslutna) och dieter som består av snabbmat. Ett BigMac hamburgare går under epitetet lågkolhydrat i dessa studier. En innehåller enbart 32 procent kolhydrater. Men dessa kolhydrater är skit för kroppen.