Förklaring till diabetikers svängiga blodsocker

10 oktober, 2013

Många diabetiker tar insulinsprutor för att få ner sitt blodsocker, men många upplever att det är svårt att få till det. Trots blodsockersänkande läkemedel, svänger nivåerna. Höga toppar och djupa dalar. Vill du ha en förklaring till varför det är så svårt att reglera blodsockret med insulinsprutor kan du läsa här:  Förklaring till diabetikers svängiga blodsocker | Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det är ett porträtt som jag har gjort av Patrik Rorsman, professor vid Göteborgs universitet. Han har använt en sjukt cool teknik för att studera bukspottkörtelns betaceller som producerar insulin. Under senare tid har han också studerat så kallade alfaceller, som tillverkar hormonet glukagon. Det är insulinets motpart. Om insulin sänker blodsockret, så höjer glukagon detsamma. Det är en dysfunktionell reglering glukagon som ställer till det för diabetiker.



  • Modesty007

    Wow, spännande forskning ska bli intressant att följa.

  • Thomas

    Sjukt fint porträtt oxå Ann 😉

    • AnnFernholm

      Tack!!!

  • Nostents4me

    Bra att mer forskning görs på pankreas , mycket viktigt vid diabetes!

    Nu har jag en fråga relaterad till högt blodsocker, närmare beträffande kärlskador.

    Du har skrivit om NFAT och Lundaforskningen på möss som eliminerat inflammation och skador från högt blodsocker med hjälp av framtagna piller.

    Det jag tycker är mycket intessant med denna forskning är att orsaken till kärlväggsinflammation fått en helt ny belysning. Min fråga är: 1/ Vid vilka bodsockervärden kan inflammation synas. 2/ Hur lång tid tar det innan inflammation kan upptäckas ?

    Med andra ord är inflammatonen något som endast är relevant för diabetiker eller bir det alltid inflammation av en blodsockertopp ?

    Enligt Dr. William Davies (Trackyourplaque) bör blodsockret en timme efter måltid hållas nere så lågt som möjligt för att lyckas med plackreduktion, vilket tyder på att varje höjning inverkar. Ett diskussionspapper som TYP givit ut menar att data pekar på en kontinuerlig riskökning så fort 2-timmars blodsockret stiger över 5 eller t.o.m från lägre värden!
    http://www.trackyourplaque.com/library/fl_04-022postprandialcarbs.asp

  • Erik Edlund / MatFrisk Blogg

    Vad innebär ”diabetiker” i detta sammanhang? Är det ”ettor”, ”tvåor” eller alla som insulinbehandlas oavsett?

  • Christina Sandström

    Jag är verkligen glad att jag inte har diabetes idag, utan är frisk typ2 diabetiker. Intressant det du berättar och förhoppningsvis kan förklaringen även bidra till en förståelse för hur diabetiker som tar insulin ska ”bekämpa” problemet.

    • AnnFernholm

      Ja, det där med blodsockermedicineringer fungerar ju men inte jättebra…

  • Modesty007

    Nyfiken Ann om du läst ”Cancer as a Metabolic Disease” dvs om teorin att cancer orsakas av påverkan (mutationer) på mitokondrie DNA. Har inte läst den än själv men väntar leverans i dagarna.

    • AnnFernholm

      Den har jag inte läst.

  • Pingback: Förklaring till diabetikers svängiga blodsocker()

  • HenrikBugge

    Ann Fernholm får forskning att verka spännande och och viktigt, och det är det väl också. Ser fram emot din nästa bok.

    • AnnFernholm

      🙂 TAck!!!

    • ST1968

      Anns sätt att sätta fokus på forskning/vetenskap (en gärning hon delar med några andra, men kanske just nu är bäst på) och framförallt på förhållningssättet till den vetenskapliga metoden (ffa tolkning av studier) är ovärderligt. Tyvärr är inte vetenskapsteori något som lyfts fram i skolan förrän man eventuellt råkar ha en engagerad professor/dr/docent som föreläsare på universitet och högskolan.

      Jag underskattar inte mina tre döttrars (12, 9 och 7) intellektuella förmåga trots att de går i låg- och mellanstadiet, utan tjatar om vad vetenskap/forskning är och vilka begränsningarna är. De fattar på sitt eget sätt och ställer ideliga frågor. Barn är smarta om man låter dem vara det 🙂 Något man bör tänka på när man tvekar inför att dra ett långt komplicerat resonemang för en vuxen/vuxna. De flesta kommer att fatta om man anstränger sig lite med pedagogiken. 🙂

      • AnnFernholm

        Tack!

  • AnnFernholm

    1. Det är nog ingen som riktigt vet det. Det finns studier som tyder på att ju lägre blodsocker en person har desto bättre. Då har man tittat på genetiska blodsockernivåer. Men givetvis kan man inte ha ett superlågt. Då dör man.
    2. För många människor är första upptäckten en plötsligt död i hjärtinfarkt. Men om man har alla de blodfettrubbningar som jag berättar om i kapitel 4 i Ett sötare blod, kan man misstänka att inflammationen pågår…

    • AnnFernholm

      Ps. Tack för länken. Ska kolla upp det…

      • Nostents4me

        Gissar att man inte bör ha ha ett BS under 3 under normala förhållanden, alltså utan hjälp av ketoner.
        Dr William Davies risk-kurvor enligt länken börjar straxt över 4. Ett normaliserat blodsockervärde behövs tycker jag. T.ex. subtrahera 5 som är nära neutralt.
        När det nya värdet är +2 betyder det då att placktillväxt är ca dubbelt så hög som vid +1. Och vid minus 1 minskar placken hälften så snabbt som vid -2.
        Det behövs studier som jämför sådant normaliserat blodsocker över och under noll med faktisk plackbyggnad och -reduktion. Vilka moderna metoder kan tänkas för pålitlig snabb plackmätning i en blodåder ?

        Vi kanske får någonting sådant från Dr Davies eller annan framsynt forskare så småningom.

  • Det gäller väl att hålla ”stenhård” koll på mängden av intaget av kolhydrater/socker för diabetikerna – kan jag tänka mig.