Hjärnan, depression och höga blodsocker

11 november, 2012

Precis när jag hade skrivit klart Ett sötare blod insåg jag att det var ett kapitel som jag hade missat: det om hjärnan, höga blodsocker och depression. Nybildningen av nervceller i din hjärna verkar påverkas av vad du äter och hur mycket du motionerar.

Länge trodde forskare att den vuxna hjärnan inte kunde bilda nya nervceller. Om nervcellerna dog var skadan oåterkallelig, sa man. Men 1998 gjorde den svenske stamcellsforskare Peter Eriksson en revolutionerande upptäckt. Hans forskargrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset såg att det bildas nya nervceller i en del av hjärnan som kallas för hippocampus.

Sedan dess har nervcellsnybildningen i hippocampus varit en het potatis inom forskningen. En ökad nybildning av nervceller förbättrar både minne och inlärningen. När vi drabbas av depression krymper tvärtom hippocampus eftersom nervcellsnybildningen avstannar.

Allt detta är kopplat till ett ämne – brain-derived neurotrophic factor (BDNF) –  som finns i hippocampus och som bidrar till utvecklingen av nya nervceller. Halten BDNF i hjärnan verkar vara ett bra mått på hur hjärnan mår. Halterna är lägre hos personer som är deprimerade eller som lider av Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom.

Nu till det som skulle ha varit intressant att skriva om i boken Ett sötare blod. Personer med typ 2-diabetes har generellt svårare att minnas och att lära sig saker. Dessutom blir de oftare deprimerade. Detta ledde till att forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn misstänkte att typ 2-diabetiker producerar mindre BNDF i sina hjärnor. Därför undersökte de år 2007 kopplingen mellan en persons förmåga att reglera sitt blodsocker och halterna BDNF i blodet. 233 personer ingick i studien.

Resultaten visar att personer med typ 2-diabetes verkligen har lägre halter BDNF i sitt blod. Halten är i genomsnitt mindre än två tredjedelar av den halt som forskarna mätte hos friska personer. För att få reda på om den låga halten BDNF orsakades av höga blodsocker utsatte forskarna sju friska personer för en extrem mängd socker under tre timmar. De höll blodsockret på 15 mmol/liter blod; ungefär tre gånger högre än vad som är normalt (men ett värde som många diabetiker når dagligen). När de mätte halterna BDNF i blodet, upptäckte forskarna att hjärnan släppte ut mindre BDNF när blodsockret steg.

Höga blodsocker verkar alltså kunna påverka halterna BDNF. MEN. Det finns egentligen bara denna danska studie som undersöker kopplingen mellan halterna BDNF och höga blodsocker på ett rigoröst vis. Fler forskare behöver upprepa denna studie för att avgöra om socker verkligen bromsar nervcellsnybildningen i hjärnan. Det är däremot mer säker att motion är nyttigt. När vi motionerar ökar halterna BDNF – så ge dig ut på en promenad för din hjärnas skull.