Hur länge klarar en människa att vara hungrig?

30 augusti, 2015

För ett par veckor sedan skrev SVT Vetenskap om en studie där forskare påstod att en lågfettkost är effektivare än en lågkolhydratkost för viktnedgång. Nu har Gary Taubes, amerikansk vetenskapsjournalist som länge har granskat kostråden, skrivit en kritisk opinionsartikel i New York Times om denna studie: Diet Advice That Ignores Hunger – NYTimes.com. En stor del av hans välformulerade kritik går ut på att man måste ta hungerskänslor på mycket större allvar inom fetmavården. Ingen klarar av att vara hungrig i längden. Så här skriver Taubes: I have a colleague who spent his research career studying hunger. Asking people to eat less, he says, is like asking them to breathe less. It sounds reasonable, so long as you don’t expect them to keep it up for long.

Detta tror jag personligen är en viktig nyckel till varför så många människor misslyckas med sina försök att banta. Hunger är en enormt stark biologisk drivkraft. Ingen klarar att vara hungrig i längden.



  • olof

    Det viktigaste hormonet är leptin, det upptäcktes för ca 20 år sen.
    Feta har leptinresistens, hjärnan kan inte känna av hormonet och då får personen en stor aptit.
    LCHF kan på något sätt minska på leptinresistensen därför går folk ner i vikt.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Leptin

    Ganska så lätt att kolla upp med en blind studie.
    Feta får leptin reagerar dom inte på hormonet så har dom resistens.
    LCHF personer får leptin reagerar dom starkare på hormonet så tar LCHF bort resistensen.

    En sällsynt genetisk sjukdom där saknar dom helt leptin och deras aptit är enorm alla går upp i vikt men tillförsel av leptin gör att dom blir normalviktiga.

    Vår vikt är hormonellt reglerad hjärnan har en termostat som reglerar aptiten.
    Liknade ett element, 21 grader då sätter termostaten på strömmen tills temperaturen når 22 grader men hängen man en filt över elementet så känner termostaten inte av temperaturen i rummet.

    Med en fungerande termostat så kan inte rummet få för hög temperatur, bara om det blir fel på termostaten så kan temperaturen bli för hög.

    Vi kan bara bli överviktiga om något minskar på vår känslighet för leptin.

    Why Are Thin People Not Fat Full BBC Documentary

  • ST1968

    Tack för tipset att läsa NYT-artikeln! Som vanligt en mycket välskriven artikel av GT. Konstigt nog når den här typen av klockrena resonemang inte hela vägen fram hos svenska journalister, myndighetspersoner eller läkare och vårdpersonal. Undrar varför.

  • pigeon

    En sak är säker och det är att det går att vara mycket länge utan mat med bibehållen energi om man är i ketos

    Jag tränar tom ofta hårt efter att 18-20 timmar gått sedan min senaste måltid utan problem.

    Självklart är överdriven hunger ett av de största problemen man kan ha om man vill gå ner i fettvikt

  • AnnFernholm

    Det är klart man kan förlora fettmassa på en lågfettkost. Man har ju bara högt insulin direkt efter en måltid. Mellan måltiderna kan kroppen ändå bränna fett. Det som är synd med denna studie är att lågkolhydratkosten inte var konstruerad så att man inte fick dessa tillfälliga avslag av fettförbränningen. I studien fick deltagarna relativt höga doser kolhydrater och dessutom snabba. Det leder till ett insulinpåslag. Målet med en lågkolhydratkost är att aldrig stänga av fettförbränning med insulinpåslag. Tycker det är synd att man designade studien på det vis man gjorde. Jag hade väldigt gärna sett en jämförelse med en striktare lågkolhydratkost.

    En annan viktig fråga är hur många gånger per dag deltagarna åt. Kan inte hitta någon angivelse på det (men har inte haft tid att lusläsa). Äter man 3 eller 5 gånger per dag? Det spelar också roll för hur ofta fettförbränningen stängs av. En person som äter alla sina kalorier 1 gång per dag, kommer ha fettförbränning större delen av dygnet även om denna enda måltid innehåller en jättedos kolhydrater.

    För mig handlar det inte om rätt eller fel. Jag skriver i ”Det sötaste vi har” att en del av de teser jag för fram kommer att behöva modifieras. Men för att ändra en tes krävs en bra studie. Jag tycker denna hade många missar i sin design. Vill man testa en tes, ska man göra det fullt ut.

    Jag tror ändå mättnadskänslorna är förklaringen att varför lågkolhydratkost kan fungera. Och jag tror inte att insulinhypotesen är förklaringen till varför vi går upp i vikt.

  • AnnFernholm

    Nä, jag har inget vetenskapligt stöd för att det skulle påverka fettbalansen. Det är ju det jag efterlyser.

  • AnnFernholm

    Ja, det ska bli jätteintressant att se resultaten där!

  • AnnFernholm

    Jag har ingen prestige i detta och för mig får gärna insulintesen dö. Däremot tycker jag verkligen inte att de i den här studien har testat insulintesen fullt ut. Då skulle de ha kört ett mycket lägre kolhydratintag och absolut inga snabba kolhydrater.

    För mig handlar högt blodsocker och höga insulinnivåer om annat. Nyligen visade en studie att diabetes är den absolut viktigaste riskfaktorn för unga kvinnor att avlida i hjärt-kärlsjudkom. Högt insulin är också kopplat till cancer och orsakar även ex polycystiskt ovariesyndrom. Faktum är att vikten är ointressant. Det finns ingen koppling mellan vikt och för tidig död. Det finns bara koppling mellan metabolt syndrom och för tidig död.

  • AnnFernholm

    Det där är nog högst olika. Jag äter också en och annan potatis och frukt. Men för vissa personer med diabetes leder det till ett för högt blodsocker. Det finns inte ett rätt eller fel. Vi är alla olika.

  • Pingback: Gary Taubes, halmdockor och flyttade målstolpar()