Ketogen diet hjälper hjärnan

21 maj, 2014

Idag berättar Emma, 20 år, på Andreas Eenfeldts blogg om hur hon la om till en lågkolhydratkost efter ett epilepsianfall: ”Domen blev medicinering i minst 10 år” | Kostdoktorn. Hennes läkare menade att hon behövde medicinera i minst 10 år eftersom hon säkert skulle få fler anfall. Emmas mamma hittade dock berättelser om hur epilepsi går att behandla med en ketogen diet på nätet. Emma la om kosten och har hittills inte fått några fler anfall.

En regissör från Hollywood har räddat barnen

Emmas berättelse säger mycket om vårdens inställning till kost som behandlingsmetod. Det är idag bevisat att både en ketogen diet och en LCHF-liknande diet (som är mer liberal än den ketogena) hjälper personer med epilepsi. Inte alla – men många. Ändå behandlar många läkare hellre sina patienter med läkemedel som ofta har svåra biverkningar. I nästa bok, Det sötaste vi har, kommer du kunna läsa berättelsen om hur en regissör från Hollywood, Jim Abrahams, drev på utvecklingen (med hjälp av Meryl Streep – tro det eller ej) kring en ketogen kost som behandling av epilepsi. Han grundade The Charlie Foundation med syftet att ta fram en kunskapsbas och att sprida information till andra föräldrar i samma situation. Vetenskapen inom området är nu stark, ändå är det vanligt med berättelser som Emmas. Vården är skyldig att informera om olika behandlingsalternativ, men patienter får sällan veta att de kan använda sig av en strikt lågkolhydratkost.

Epilepsi överlappar med migrän och autism

Epilepsi har ett överlapp med både autism och migrän. Genforskning visar att sjukdomarna drivs av liknande mekanismer och migränläkemedel kan också användas mot epilepsi. Trots släktskapet har forskare aldrig med bra vetenskapliga metoder undersökt om kosten också skulle kunna hjälpa mot dessa sjukdomar. Många människor vittnar om att det har haft en effekt för dem, men en hel del läkare förhåller sig iskalla till dessa berättelser (även detta ett tema i nästa bok).

Ibland kan jag tänka att läkare har glömt att hjärnan är ett organ med en ämnesomsättning. Sedan Freuds dagar har hjärnan blivit psykoterapins revir. Det skulle behövas fler engagerade regissörer från Hollywood här. Kost som behandling av olika psykiska åkommor är ännu en vit fläck på kunskapskartan.



  • Kjell Rilbe

    Kan du ge några länkar/referenser till ”Vetenskapen inom området är nu stark”?

    • AnnFernholm

      kommer i nästa bok. Går också att söka fram via pubmed.org

    • yrara

      En metaanalys över forskningsläget: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD001903.pub2/abstract

      Att säga att vetenskapen är stark är nog att ta i, men det tycks inte vara total bullshit. Flera av studierna är inte randomiserade, och av förklarliga skäl är de inte blindade. Studierna var för olika för att kunna göra en riktig metaanalys. Vissa indikationer på kortsiktigt positiva effekter finns, hursomhelst. Långtidsstudier försvårades av stora avhopp på grund av mage/tarm-bieffekter och motvilja att följa den stränga dieten.

      • AnnFernholm

        Här är ännu en ny spännande studie som visar att dieten kanske inte behöver vara så strikt som man har trott: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24795151

        • yrara

          Japp, det är fullt tänkbart. Jag avsåg inte lägga i någon egen värdering, utan refererade endast det som stod i studien. Den tycktes även ge visst stöd åt att Atkins kan användas i samma syfte.

          Artikeln från Seizure du länkar till är tyvärr bakom betalvägg, så jag kan inte se mer än abstraktet, men av det att döma tycks det inte ha funnits någon kontrollgrupp. Då blir det väldigt svårt att bedöma vad som kan tillskrivas dieten och vad som är sjukdomens naturliga händelseförlopp. De tycks inte göra något som helst statistiskt resonemang kring resultaten utan utgår direkt ifrån att dieten har fungerat.

          Därmed inte sagt att den inte skulle fungera. Det finns som sagt indikationer, men jag skulle kalla dem det, och inte stark vetenskap.

          • AnnFernholm

            Så här skriver Cochrane: Several large observational studies investigated the effect of ketogenic diets in epilepsy and reported a beneficial effect. Recently, this view has been strengthened by the publication of four randomised controlled trials including one study which looked specifically at the Atkins diet, a related diet. It was not possible to meta-analyse data from these randomised trials due to heterogeneity. However, all studies showed 30-40% reduction in seizures compared to comparative controls”.

            När flera randomiserade kontrollerade prövningar visar samma sak, tycker jag vetenskapen kan sägas vara stark. Läser du de enskilda studierna är det också tydligt att en strikt lågkolhydratkost absolut har effekt hos en undergrupp av patienterna. Det gäller inte alla, men det gäller många. Men visst – det skulle inte skada om någon gjorde ännu större studier. Det är dock tveksamt att detta kommer hända eftersom behandlingen saknar kommersiellt intresse.

          • yrara

            ”Several large observational studies” är just vad det låter som – observationer. De ingår inte i Cochranes analys, då observationer endast är hypotesskapande; aldrig hypotestestande.

            Cochrane har inte heller kommenterat de studier på vuxna som inte var randomiserade (en stor brist), utöver konstaterandet att dessa inte var randomiserade.

            Metaanalysen utgår ifrån vad som kvarstår: fyra studier på barn, om vilka de skriver ”Although none were blinded, some were of good quality. These studies suggest that in children, the ketogenic diet results in short to medium term benefits in seizure control, the effects of which are comparable to modern antiepileptic drugs.”

            Jag kallar det indikationer, du kallar det stark vetenskap, OK, det var inte min avsikt att gå i polemik om ordval. Jag avsåg endast ge ett nyanserat svar på Kjells fråga ovan, där du endast valde att hänvisa till pubmed (lite som att hänvisa till Google). I sakfrågan är jag försiktigt positiv till att det fungerar, men därom gissar jag att Kjell hade mer utbyte av själva länken än av vårt efterföljande meningsbyte 🙂

  • Modesty007

    Tipsar om en brittisk organisation som även har tenktakler ute i Europa

    http://site.matthewsfriends.org/

  • Per Wikholm

    Inom medicinens värld tvingas man av etiska och praktiska skäl ofta acceptera att det inte går att göra randomiserade, dubbelblinda studier. Om nyttan ändå bedöms som större en riskerna går man vidare med behandlingen ändå. I Sverige görs 8 000 gastric bypass (GP) operationer på obesa varje år. GP har aldrig utvärderats i dubbelblindade eller ens randomiserade studier. Den största och längsta studien på området är svensk och ”kontrollgruppen” utgörs av obesa som inte var intresserade av GP-operation – en grupp som i livsstil sannolikt avviker rejält från den grupp som ville ha GP.

  • Lena i Umeå

    Alltså, det skulle verkligen behövas ett paradigmskifte i hur vi ser på hälsa och behandling av ohälsa. Både sjukvård, vårdtagare och forskning verkar helt intriktade på att sjukdom och ohälsa botas med piller.

    Tänk den dag då vårdtagare går till vårdcentralen och självklart frågor hur de bör ändra sin kost för att må bättre istället för att kräva quick fix-lösningen piller. Och tänk den dag då det är självklart för läkare och vårdpersonal att rekommendera kostomläggning för en bättre hälsa. Och tänk den dag då det är självklart inom forskarvärlden att undersöka kostens inverkan på olika sjukdomstillstånd.

  • Kjell Rilbe

    P.g.a. begränsat med tid så finner jag faktiskt ert meningsutbyte intressant. Jag hinner nog inte läsa artiklarna ni nefererar till tyvärr, man stort tack för era svar och referat!