SBU-experters kritik på Aftonbladet debatt är grundlös

11 oktober, 2013

Nej, vi sa inte att LCHF alltid är bäst”. Så lyder rubriken på en debattartikel som fyra av de experter som utredde Mat vid fetma för SBU:s räkning publicerade igår i Aftonbladet. De tycker att deras rapport har blivit övertolkad. De skriver: ”Två övertolkningar har enligt vår uppfattning skett i efterspelet efter publiceringen av SBU-rapporten. Den ena är att lågkolhydratkoster är överlägset bättre. Ja, under det första halvåret går man ner snabbare i vikt efter råd om lågkolhydratkost. Men efter ett och två år finns inga skillnader mot andra kostråd hos personer med fetma”.

Ingen har skrivit att LCHF är bäst

Jag gissar att SBU tycker att det är vi journalister som har övertolkat dem. Så jag gick igenom vad olika stormedier har skrivit. Först ut på morgonen när rapporten släpptes var Henrik Ennart på SvD. Han skriver i ingressen: LCHF-kost är dessutom mest effektiv på ett halvårs sikt för att gå ner i vikt för personer med fetma. Och nyanserar sig längre ner: ”Alla olika undersökta dieter leder till minskad vikt, vilket motiverar ett brett utbud av varianter av kostråd”.

Nästa artikel som kom ut skrev jag tillsammans med Malin Attefall på SVT. Vi har nyanseringen redan i rubriken: LCHF bäst för snabb viktnedgång. I artikeln skriver vi sedan att medelhavskost är ett effektivare skydd mot hjärt-kärlsjukdom än den traditionella lågfettkosten.

Sedan skrev TT en text, som bland annat DN fångade upp. Där står: ”SBU konstaterar bland annat att råd om kost med få kolhydrater på kort sikt, sex månader, ger bättre effekt än råd om lågfettkost för personer med fetma som vill gå ner i vikt.” I den texten får även Mai-Lis Hellenius uttala sig och varna för animaliska fetter.

Aftonbladet har en ganska hårt vinklad rubrik, Ny rapport: Välj LCHF. Men de nyanserar sig längre ner: ”Efter tolv månader med diet är det dött lopp. Viktminskningen är ungefär densamma, oavsett om det handlar om LCHF, GI, medelhavsdieten eller någon av de andra som granskats”.

Expressen tog TT, där nyanseringen om sex månader finns med redan i början.

När jag läser igenom vad som har skrivits, kan jag inte hitta några texter eller inslag där någon påstår att lågkolhydratdieter är överlägsna. Jag tycker att SBU-experternas kritik är hårdvinklad och grundlös.

Varför inte skriva om det skriande behovet av bättre kostforskning? 

För övrigt kan jag tycka att SBU:s experter istället skulle ha lagt tiden på att skriva en debattartikel om det skriande behovet av bättre kostforskning. De har själva kommit fram till att underlaget för att ge kostråd är hyfsat uselt, framförallt när det gäller barn. De menar att orsaken är att kost är ett svårforskat ämne. Min analys är att forskare under 30 år fokuserade på en enda form av kost: den kalorisnåla lågfettdieten. Dessutom finns det inte någon bra forskningsfinansiering. Det finns inte ens ett forskningsråd som har det uttalade uppdraget att finansiera kostforskning. En kostforskare får sällan mer än någon miljon kronor till en studie. Ett läkemedelsföretag kan lägga flera hundra miljoner kronor på en enda studie. Det är mer än hundra gånger mer. 

Att vi vet så lite om vilka kostbehandlingar som är bra, är alltså inte alls konstigt. Om en kostforskare fick typ ett par hundra miljoner kronor till en vetenskaplig studie, skulle hon kunna skicka hem matkassar till typ tusen personer under ganska många år. Om deltagarna fick maten gratis, skulle chanserna att de följer kostråden öka dramatiskt. Sedan skulle vi ganska snart veta vilken diet som skyddar bäst mot hjärtinfarkt, stroke eller cancer. Det är många forskare som har gett upp hoppet om kostforskningen, utan att analysera varför det finns så bedrövligt lite bra vetenskap på området.

Lämnar man kostforskningen och använder tiden till att granska ny vetenskap om hur kroppens molekylära mekanismer fungerar, som jag har gjort i Ett sötare blod, finns all anledning att tro att lågkolhydratdieter skulle kunna vara ett riktigt bra skydd på sjukdom. Men någon behöver verkligen bevisa det genom bra studier.



  • maxiq

    Alla människor behöver äta mat. Alla människor behöver inte äta medicin. Varför är det då inte viktigare att satsa på forskning kring vilken mat som håller oss friska eller gör oss friska?

    Svar: Pengar…

  • Per Wikholm

    Förutom bristen på finansiering är en starkt bidragande orsak till eländet det grupptänk som har utvecklats inom nutritionsvetenskapen och som lägger allt fokus på observationsstudier byggda på enkäter. Så även om det fanns mer forskningspengar så är risken att de går till att göra ännu mer av samma sak.

  • KickAnn

    Bra analys!

  • ST1968

    Håller med Ann till 100% och delar frustrationen över oförmågan hos dem som som håller i forskningspengarna att inse att kostforskningen är mycket angelägen. Eorma pengar i sjukvårdsbudgeten kan sparars och inte minst livskvaliteten hos miljoner människor kan ökas. Ett litet ljus i mörkret är att det privata men ”non-profit”-initiativet NuSI (Nutrition Science Initiative) i USA fick en donation på 40 miljoner dollar (ca 300 miljoner kronor) för att starta och driva ny forskning, med högsta möjliga kvalitet, inom kost och hälsa. Läs mer på http://www.nusi.org

  • MariaLilja

    Ann, du är så jävla bäst, jag kan nästan gråta := Men seriöst så undrar man ju varför de går ut med ett sådant här förtydligande. Vad var de rädda för att misslett någon? Jösses Amalia? Eller som Doc (lite härligt ironiskt, kan jag tycka) förtydligade på sin arena; ”Det saknas vetenskapliga bevis för att LCHF alltid är bäst för alla för alltid.” Oj: Paradigmet skakar…..

  • Richard Arppe

    Här har du färska studien om low-fat diet (high fiber) on diabetics.
    Strict vegetarian diet improves the risk factors associated with metabolic diseases by modulating gut microbiota and reducing intestinal inflammation.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24115628