Ny utredning av statliga experter: LCHF sänker blodsockret bäst

23 september, 2013

Lågkolhydratdieter ger en bra effekt på blodsockret och ger en effektiv viktnedgång, det skriver idag Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i den efterlängtade rapporten ”Mat vid Fetma”. En statlig expertgrupp har gått igenom forskningsläget kring kost och fetma. Att lågkolhydratdieter är säkra att använda så länge en person är viktstabil eller går ner i vikt, är en av de viktiga slutsatserna. Andra nyheter är att experterna har kommit fram till att rådet att en person ska motionera saknar effekt på vikten, även om det är viktigt för hälsans skull. På svt.se kan du läsa en sammanfattning som jag har gjort av rapporten tillsammans med Malin Attefall, redaktör på Vetenskapens värld: LCHF bäst för snabb viktnedgång – Nyheter | SVT.se.

Här är min personliga analys. Rapporten är både spännande och väldigt nedslående. Låt oss börja med de positiva delarna.

Svidande kritik av LCHF-larm i media

I rapporten underkänner expertgruppen mellan raderna alla larm som vi har haft de senaste åren kring strikta lågkolhydratdieter. Sverige har då och då tapetserats med löpsedlar som har gått ut på att LCHF skulle höja blodfetterna och ge hjärt- och kärlsjukdom. I sista kapitlet i Ett sötare blod granskar jag dessa larm, som ofta, från ett vetenskapligt perspektiv, har varit riktiga lågvattenmärken. I SBU:s rapport skriver nu forskarna att de studier som larmen grundar sig på är ”behäftade med stora brister som gör dem svårtolkade”. Kritiken mot de egna forskarkollegorna är svidande. Att expertgruppen nu offentligt avfärdar dessa studier är viktigt.

Rapporten innebär också att en statlig myndighet nu tar det första steget på den långa vägen som vi behöver vandra för att komma tillrätta med fetmaepidemin. Istället för att akta oss för fett, behöver vi akta oss för  socker och andra snabba kolhydrater som vitt mjöl. I Ett sötare blod kan du läsa om hur det kom sig att allting gick fel; hur forskare på 1950-talet beslöt att totalnivåerna kolesterol i blodet skulle vara vårt viktigaste mått på hälsa. Ingen har någonsin visat att just det måttet är bäst. För att göra en lång historia kort, blev läkare och forskare totalt förblindade av kolesterolet. Det ledde dem till att varna oss för fett och ju fler varningar vi har fått, desto fetare har vi blivit. Rapporten visar nu att om personer med fetma istället fokuserar på att dra ner kolhydraterna, går de snabbare ner i vikt.

En skrämmande brist på kunskap

Det sorgliga med rapporten är att det finns så förbaskat lite bra vetenskap på området. Egentligen är det helt otroligt. Övervikt och fetma är vårt största folkhälsoproblem. Vården av personer med övervikt och fetma kommer sannolikt att spränga hela statens budget. Trots det vi vet knappt någonting om hur fetma ska behandlas (annat än med läkemedel förstås). Värst är det när det gäller barnen. Där har forskare undersökt en enda kostbehandling: kalorisnåla lågfettdieter. På vuxna visar de få bra studier som finns att kalorisnåla dieter på många vis är sämst i test. Inte undra på att allt fler unga behöver genomgå fetmaoperationer.

Misstag 1: att räkna kalorier

Fetmavårdens största problem är nog att forskare de senaste decennierna har varit totalt fastlåsa vid tanken att antalet kalorier i dieten är det enda som spelar roll för viktnedgång. De har sett kroppen som en motor som bränner kalorier. Äter vi mindre än vi förbränner, går vi ner i vikt. Men så enkelt är det inte.

I Ett sötare blod refererar jag en studie som visade att deltagarna brände trehundra kilokalorier mer per dag när de åt en strikt lågkolhydratdiet istället för en lågfettdiet. Vad vi äter påverkar alltså kroppens energiförbrukning. Enbart genom att lägga om kosten, kan du tjäna en halvtimmes joggingrunda per dag. Den studien var liten, men jag hoppas att forskare verkligen undersöker detta mer.

Vad vi äter påverkar också hur hungriga vi blir. Det finns en uppsjö hormoner som styr över mättnad och hunger. En relativt nyupptäckt variant är oleoyletanolamid (OEA), som specifikt frisätts när tarmarna fylls av fett. Detta hormon verkar ha en speciell egenskap: det ger en långvarig nöjdhet. När forskare har sprutat in OEA i möss, äter de mer sällan och går ner i vikt. Vilka slags kalorier vi äter, påverkar alltså hur mätta vi blir.

Hungerkänslor kan också förklara varför motion inte hjälper oss att gå ner i vikt. I SBU-rapporten skriver forskarna att råd om motion är viktig för hälsan, men det underlättar inte en viktnedgång. Jag tror att den enkla förklaringen är att motion gör oss hungrigare. När vi rör mycket på oss, äter vi bara mer.

Misstag 2: en underskattning hungerns makt

Och därmed är vi framme vid fetmavårdens andra stora misstag: den naiva tron att vi kan bemästra våra hungerkänslor. Tanken att motion skulle hjälpa oss att gå ner i vikt, bygger på just den. En läkare jag pratade med sa: ”lite hunger får man leva med”. Men det är att grovt underskatta vår biologi. Tänk efter. Hur många dagar klarar du av att vara hungrig och samtidigt vara på gott humör? En vecka? En månad? Ett år? Läkare har krävt att personer med fetma ska klara av att vara hungriga i åratal.

När vi svälter oss genom lågkaloridieter, drar kroppen igång ett helt batteri av hungerhormoner. Dessutom drar vi ner på energiförbrukningen. Efter ett tag orkar vi inte leva i detta svälttillstånd. Då börjar vi äta igen och så kommer övervikten tillbaka. Det är en biokemisk konsekvens av hunger.

Fetmavården behöver nya mål

För att lyckas, behöver fetmaforskningen helt byta riktning. Målet måste vara att få människor att gå ner i vikt, samtidigt som de får känna sig mätta och nöjda. Kroppen måste också bibehålla sin energiförbrukning och sin fettförbränning.

I genomgången ”Mat vid fetma” har SBU:s experter enbart tittat på studier som undersöker effekten av olika dieter på viktnedgång. De har inte dykt in i den biokemiska litteraturen, där forskare på detaljnivå studerar hur kroppens molekyler påverkas av vad vi äter. Men det är just denna litteratur som kan tala om hur en kost kan utformas för att vara effektiv. Och den litteraturen talar sitt tydliga språk: se till att håll insulinnivåerna i blodet så låga som möjligt. Det ger bland annat bättre mättnadskänslor och kraftigare fettförbränning.

Bättre effekt när personer får vara mätta

Det finns en sista sorglig sak med fetmaforskningen. Många har försökt använda kognitiv beteendeterapi och andra metoder för att hjälpa personer med fetma att hålla sig till en viss diet. Det lyckas sällan i längden. Problemet är att all denna forskning är bedriven i ett paradigm där vi har tänkt att man måste vara hungrig för att gå ner i vikt.

Inom LCHF-rörelsen och GI-rörelsen finns nu tusentals personer som vittnar om att det är fullt möjligt att gå ner i vikt och samtidigt vara mätt. Jag tror att just dessa mättnadskänslor är totalt avgörande för effekten av beteendeterapin. Den forskning som finns på området är därför egentligen helt värdelös. Mycket sannolikt skulle effekten bli bättre om personen fick bli mätt. Jag tror inte att någon terapeutisk hjälp i världen kan övertrumfa hungerns drivkrafter.

SLUTSATS. Det steg SBU:s expertgrupp har tagit är litet, men det leder i en ny riktning. Förhoppningsvis kommer många forskare få sig en tankeställare. Förhoppningsvis kommer också fler forskare ställa andra slags frågor i sin forskning. Jag hoppas det. För barnens skull.



  • Walter Levy

    Hurra – äntligen kanske opinionen långsamt börjar svänga – mot mer vetenskaplighet – i den så viktiga kostdebatten! Allt tack vare kompetenta och ihärdiga pionjärer som Dig Ann Fernholm!

  • Ann Kristin

    Detta är ett viktigt steg, ett litet hål i den fördämning som har byggts mot den urgamla, förnufts- och erfarenhetsbaserade kunskap som har funnits i årtusenden, och fötts på nytt efter de senaste 30 årens galenskaper.

    Jag rekommenderar din bok till ALLA, eftersom du är omärkt av den fruktansvärda förtalskampanj som har funnits gentemot lchf-skaparna. Om man börjar med din bok, kan man sedan gå vidare till dr Dahlqvist och andra.

    Jag tvivlar på att detta går att reversera. vi har tio år av lågkolhydratdiskussioner, och den ekonomiska kollaps du beskriver kommer att snabba på omläggningen. Politiker är inte dummare än att de vill spara pengar. Folk vill vara smala, friska (till VARJE pris) och hela samhället måste slå till de ekonomiska bromsarna. 1980-2010 kommer att beskrivas som de galna åren, av historiens dom. Både finansiellt, ekonomiskt, hälso- och kostmässigt.

  • Busmamman

    Tack för en gedigen och pedagogisk analys!
    Du är så bra.

  • Suzanne Hansen

    Man får väl säga som Gert Fylking: Äntligen!

  • Jan Nilsson

    Nu kan det kanske vara dags att uppvärdera vårt behov av just animaliska inslag i vår mänskliga kost. Bara där kan vi tillfredsställa behovet av artegna aminosyror och fettsyror, som annars livsmedelsindustrin nu under hundra år gjort misslyckade försök att tillverka direkt från vegetabilisk råvara.

    Min livslånga erfarenhet från praktisk och teoretisk agronomi talar också för att köttkonsumtionens klimatpåverkan är överdriven för att inte säja obefintlig.
    Vi är inte skapta för att konsumera nämnvärda mängder av de svårsmälta kolhydrater som ingår i vegetationens dominerande fiberinnehåll. Detta kan bara våra gräsätande husdjur eller vilda dito nyttja och omvandla till de tidigare nämnda artegna substanserna. De s k klimatgaser som blir följden, har inte annat ursprung än från en del av det intagna gräset. Om man inte skickar gräset genom en animalisk näringskedja så skulle det även i alla andra tänkbara naturliga eller artificiella användningsområden till slut sönderfalla till samma restprodukter i det stora kretsloppet.

    Den ökning av kol och andra grundämnen i atmosfären, som vi är så bekymrade över orsakas helt av de fossila energilager som vi använder för att förstärka vår egen lilla biologiska motor i kampen för tillvaron och för vår stora konsumtion av allt möjligt, där livsmedelsråvaror för västerlänningar i dagsläget är en försvinnande liten del. Det är således inte alls omöjligt att vi totalt sett stoppar in betydligt mer fossil energi i ett rent vegetabiliskt mänskligt kretslopp, än i ett motsvarande rent animalieberoende kretslopp, som ju faktiskt fungerat framgångsrikt hos många nomadfolk.

  • Maria Lilja Carlsson

    Ja ett litet med dock ett steg i rätt riktning, vi får glädjas åt det idag 🙂
    Nu har jag inte läst hela rapporten men nog tyckte jag det var lite många ”brasklappar”. Väljer man, som viss media tex Expressen, att lyfta fram och betona dessa, blir budskapet mindre omvälvande. ”på kort sikt”, ”ingen resultat skillnad mellan dieterna på lång sikt”, ”kanske beror på bristande följsamhet”, ”Ingen negativ påverkan på CVD på kort sikt men inga garantier…..blablabla”
    Jag är övertygad om, som Ann uttrycker här ovan, att mättnad och hungeraspekten måste betonas. Och där vinner naturligt fet mat alla gånger, även på LÅNG SIKT!
    PS. Avslutningen i morse med Jonas Lindblom på SVT gjorde mig missmodig och tog bort lite av glädjen; ”Det var ett bra råd i allmänhet, ät lite av varje” sen lite flabb på det… Då har man ju inte fattat någonting!

  • Andreas

    Plötsligt händer det ! Paradigmen är nära.

  • Peter

    Det viktigaste i sammanhanget är att,
    av kolhydrater blir man hungrig,
    av fett blir man mätt.

  • Bosse Emanuelsson

    Forskare är sökare efter sanningen. Vetenskap är int det alla gånger . Men domm blir sura när dom missat målet. Vetenskap = är allvetande.

  • martin

    16000 rapporter!!! endast 68 håller måttet?

    • AnnFernholm

      Ja. Det är ett stort problem inom forskningen att det görs så många små studier som ofta håller en alldeles för låg kvalitet.

      • Fundersam

        Är de av dålig kvalité för att de är små eller är de av dålig kvalité för att de är av dåligt kvalité, om du förstår hur jag menar? Vad i kan den dåliga kvalitén bestå?

  • Martin Söderholm

    Riktigt bra artikel! Tycker dock att den tappar tyngd för att du hänvisar till din bok istället för att referera till studierna. Räcker inte annonseringen i hela toppen och högerkolumnen?

    • AnnFernholm

      Det är så många studier, så det går inte. Det är därför jag refererar till boken.

  • Guest

    Viktnedgång och kardiovaskulär hälsa är inte synonymer. Det finns andra värden som mycket bättre avspeglar den kardiovaskulära statusen.

  • AnnFernholm

    Jag gillade inte heller avslutningen. men som sagt – de är ett första steg!

  • AnnFernholm

    Tack!

  • Pingback: DIABETES – NUTIDENS EPIDEMI | Bengt Ingerstams blogg()

  • erik

    ”Misstag 2”
    Smala går inte omkring och är hungriga dom har en normal känslighet för det aptitdämpande hormonet leptin, feta är hungriga för att deras hjärna inte kan se leptinet.

    Feta är sjuka dom lider av ett hormonfel.
    Det är en skandal att okunniga läkare har kunnat mörklägga den vetenskapliga forskningen, aptiten är fullständigt reglerad av hormoner.

    Äter jag mindre så blir jag så hungrig att jag inte kan låta bli maten i kylskåpet äter jag medvetet mer så blir jag så mätt att jag inte vill se mat och minskar intaget senare, jag styr inte över hur mycket jag äter det gör mina hormoner.

    Ann alt styrs av en homeostas det lärde du dig i din utbildning varför skulle vikten vara ett undantag?
    Vi vet att leptinet finns och det är det som styr homeostasen.

  • AnnFernholm

    Ja, till exempel blodsockernivåerna.

    • Guest

      Ja, till exempel. Men det är inte allt.

      Dessutom levererade inte rapporten någon nyhet (som alla LCHF-anhängare verkade tro?!), LCHF pekandes ut som den diet som obesa snabbast går ner i vikt på sett ut ett kort tidsperspektiv. Alltså överviktiga människor går ner snabbt i vikt på LCHF. LCHF utsågs inte som den bästa underhållsdieten.

  • Ann Gidner

    Tack och lov att vi nu får ett officiellt erkännande av att det är socker/stärkelse som är problemet, inte fettet.

    Tack för klara och bra kommentarer, Ann F!

  • Hälsan själv

    Visst finns det mycket lågkvalitativ forskning men det finns också mycket bra och mycket omfattande forskning som visar att en ökad andel animaliskt protein i kosten ökar antalet sjukdomar som hjärta/kärl, diabetes, cancer m.flr. Att bara äta animaliskt fett blir ju inte så tilltalande utan proteinet. Snarare ganska äckligt. Hur många är det som ätit ister idag?
    Bland det sämsta man kan konsumera ur hälsosynpunkt är protein från mejeriprodukter.

    Vill du lära dig mer rekommenderar jag boken ”The China Study” av Dr. Colin Campbell. Han har under snart 50 år forskat i hur kosten kan påverka hälsan och har bidragit med en hel del grundforskning, skrivit ett antal böcker, samt publicerat mängder med artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

    OBS att jag håller med om att man kan gå ner i vikt med LCHF men det går även bra med helt växtbaserade dieter och det är bättre att se till att dom tumörer dom flesta har i sina kroppar inte börja växa med turbofart. Obduktioner visar nämligen att dom flesta idag har en hel del tumörer oavsett om dom går bort naturligt eller pga sjukdom. Det är alltså intressant att ”göda” dessa tumörer så lite som möjligt så att man hinner kila vidare naturligt innan tumören blir ett stort problem. Sen finns det ju naturligtvis ett intresse av att ha så få aktiva tumörer som möjligt i kroppen eftersom de är en kontinuerlig belastning på kroppen även om dom är små.

    Ett experiment som upprepats åtskilliga gånger är att ge råttor en kraftig cancerogen som aflatoxin (som bland annat kan finnas på nötter). Sedan fick en grupp råttor en diet med 5% mjölkprotein och den andra gruppen 20%. Resultatet blev att i stor sett alla råttorna i 20% gruppen dog av tumörer medan i stort sett alla in 5% gruppen klarade sig. Du kan läsa om detta experiment och mycket annat i The China Study.

  • Anna

    TACK för ÄNNU en suverän analys/rapportering!!! ”Ann Fernholm for president!!!” (=folkhälsominister!!!)

    • AnnFernholm

      Näää – det tror jag inte 🙂

      • Anna

        Man kan väl få önska i alla fall?! Det vore garanterat ett jättelyft för folkhälsan! 🙂

  • AnnFernholm

    När det gäller animaliskt protein och risker med dem, är det vetenskapliga läget rätt dåligt, skulle jag säga. Studier från USA visar på en koppling mellan rött kött och sjukdom. Liknande studier från japan, visar inte på någon koppling. Orsaken kan vara att amerikaner äter väldigt mycket av sitt röda kött på McDonalds. Det finns också studier på inuiter som traditionellt har ätit mycket kött och som visar att de i väldigt liten utsträckning drabbas av vare sig diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller cancer. Men om du skickar länkar till bra randomiserade kontrollerade studier som visar det du säger, läser jag dem gärna.

    Hur vet du att det sämsta vi kan äta är protein från mejeriprodukter?

    När jag sätter mig in i forskningen läser jag inte andras böcker. Jag läser de vetenskapliga studierna. Detta eftersom många hårdvinklar slutsatser från vetenskapliga rapporter. När det finns ett samband i en observationell studie, vill jag också ha en orsaks-mekanism i kroppen som kan förklara detta samband för att jag ska tro på det. Masaier är ett folk som livnärt sig på mjölk, utan att drabbas av ovanligt mycket cancer. Det talar mot dina teser.

    • Hälsan själv

      En annan sak som är gemensam för dom exempel du tar upp är att varken inuiter eller masaier utsätts (utsattes) för speciellt mycket cancerogener jämfört med oss i ”väst”, inga vattenflaskor med BPA osv. Detta gör att även om dom äter en icke optimal kost så kommer cancerincidensen att vara fortsatt ganska låg.
      Din kommentar belyser på ett bra sätt problemet med det mesta av forskningen och vetenskapen. Det är önskan att hela tiden reducera/isolera ner allting till orsak och samband på en nivå av enskilda näringsämnen.
      Det som snarare behovs är precis som Campbell gått till väga, att göra större studier där man väger in hur hela dieter påverkar människan.
      Alla länkar och referenser till studier finns för övrigt i hans bok.

      En annan läkare som också utan tvivel bevisat att ett växtbaserad diet läker många av dom kroniska västerländska sjukdomarna är Dr. Caldwell B. Esselstyn. Jag skulle inte kalla hans 20år långa studie i ämnet för att det inte finns någon koppling. Medan du skriver webbinlägg läker han människor med svårta hjärtsjukdomar på löpande band. Det intressanta med honom är att han tidigare var en mycket framstående kirurg som trodde man kunde operera folk friska. Men märkte med tiden att så inte var fallet. Så han lämnade sin framgångsrika karriär och forskade fram en behandlingsmetod baserad på kost från växtriket.

      Människan och även djur för delen är så otroligt mycket mer komplexa än vad vi förstår idag. Om hundra år kommer man troligen skratta gott åt dagens diskussioner kring dieter.

      Du säger att du inte läser böcker utan bara vetenskapliga studier. Jag gör både och för att det ger en bredare bild av sammanhanget. När påståenden görs i böcker som tex Campbells så går jag vidare och studerar dom referenser som gjorts för att verifiera påståenden och slutsatser.
      När du läser vetenskapliga studier kollar du då också upp upphovsmännens alla eventuella ersättningar från olika branscher som kött, mejeri osv? Det behöver inte vara direkt monetära ersättningar till individer, det kan vara bidrag till universiteten där en person är verksam osv. Branscherna är väldigt smarta när det gäller att dölja sina spår.

      Att LCHF är en sådan framgång har ingenting att göra med att animaliska produkter är bra för oss. Det som ger dom positiva effekterna är frånvaron av socker och vetemjöl.
      Men dom flesta klarar inte av att ta bort dessa ur kosten utan att trilla in i ett annat beroende av kött o fett.

  • AnnFernholm

    Ofta både och. Men ibland bara för att de är små.

  • AnnFernholm

    Det fanns bara en enda studie på ”underhåll av viktnedgång”. Den studien visade att mer proteiner och mindre snabba kolhydrater i dieten hjälpte. Vilket ju faktiskt är åt LCHF-hållet. Men här fanns som sagt bara en enda studie, vilket gör att man bara kan uttala sig om ”bättre och sämre” inte om vad som är bäst och sämst.

  • MariaLilja

    Ann!
    En helt makalös och meningslös kommentar från SLV om SBU-rapporten, man tar sig för panna!
    Hela inlägget andas ”detta förändrar ingenting, bla,ba,bla, vi kör på som vanligt”
    Visst, SLV kostråd riktar sig inte till sjuka men snart finns inte så många kvar att rikta kostråden till.

    MickeB formulerar det så bra i en kommentar till Per Wikholms på http://www.lchf.se utmärkta inlägg om SLV’s reaktion (länk nedan)..

    ”-Detta var ju ett väntat svar från SLV, eftersom deras kostråd inte vänder sig till personer med fetma, utan friska personer som är viktstabila.
    Om man dessutom räknar bort alla människor med olika sjukdomar eller är undernärda och behöver öka i vikt, som SLV:s kostråd inte heller gäller för, så är ju frågan hur stor del av befolkningen som ”allmänheten” består av. Gissningsvis 30-35% kanske.
    Man kan ju undra om det verkligen är så vettigt att regeringen har ett statligt verk med uppdrag att ta fram kostråd till de människor som är helt utan behov av sådana råd dvs friska och slanka. Istället borde väl resurser och pengar användas till att ta fram råd och forskning för de som är metabolt sjuka, är överviktiga, har diabetes, hjärt och kärlsjukdomar eller cancer.”

    http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Kommentarer/Ny-rapport-fran-SBU-om-mat-vid-fetma/

  • Pingback: Plötsligt händer det: Lågkolhydratkost mest effektivt vid viktminskning | Naturlig Mat()