Livsmedelsverket är tillbaka där de började

6 oktober, 2013

Det känns lite som att kostdebatten i Sverige har nått något av en kulmen (fast jag kanske är naiv när jag skriver så). Det händer så mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Det är några saker jag vill notera:

40 procents fett är vad vi åt på 1970-talet

Ingen stormedia, vad jag vet, har kommenterat att Livsmedelsverket nu rekommenderar den mängd fett i dieten som vi åt innan våra myndigheter började ge oss fettgränser. På 1970-talet åt vi cirka 40 energiprocent fett. Sedan satte forskare en gräns på 35 procent, som sedan sänktes till 30 procent. Sedan höjde de till 35 procent för cirka 10 år sedan. Och nu är vi tillbaka där vi började: på 40 procent. Vetenskapsradion sa i sitt veckomagasin att de nya näringsrekommendationerna inte bjöd på några stora nyheter. Jag kan tycka att det hade varit på sin plats att fråga hur det kommer sig att de nu helt och hållet har backat när det gäller mängden fett i dieten.

Ingen grund för 40 procents gränsen

Sedan kan jag tycka att 40-procents gränsen vilar på en otroligt bräcklig grund. I våras publicerade forskare resultat i New England Journal of Medicine som visade att en diet som innehöll 41,5 energiprocent fett skyddade så bra mot hjärtinfarkt att de blev tvungna att avbryta studien i förtid. Deltagarna åt en medelhavskost och en grupp fick en hel liter olivolja per person och vecka. De grupp som åt en lågfettdiet, som i högre utsträckning drabbades av hjärtinfarkt, fick 37 energiprocent från fett. Den där gränsen på 40 procent ger jag inte mycket för. Dessutom har de satt en gräns på 32-33 procent för ”dietary planning”, matplanering. Det innebär att mina barn kommer att få samma fettsnåla diet i skolan, trots att ingen forskning visar att det innebär något fördel. Jag tycker Livsmedelsverket styr på ett vis som de inte borde göra.

Frontalkrock mellan statliga experter

Det är också väldigt tyst i stormedia om att SBU:s expertgrupp har kommit till helt andra slutsatser än Livsmedelsverkets experter. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) skriver i sin rapport Mat vid fetma, som kom för ett par veckor sedan, att: ”Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt”. Samtidigt fortsätter Livsmedelsverket att varna för smör. Dessa två statliga expertgrupper tolkar  vetenskapen helt olika.

Läsare positiva till Correns serie om lågkolhydratdieter

I svallvågorna av SBU–rapporten har Corren haft en artikelserie om lågkolhydratdieter. Som så ofta när dessa dieter får uppmärksamhet blir reaktionerna många, framförallt från diabetiker som blivit symtomfria när de lagt om kosten. Läs några av reaktionerna här: Starka läsarreaktioner efter Correns artikel.

Landstingsråd anklagar SBU för ”kvacksalveri”

Samtidigt har två landstingsråd gett sig in i debatten. De skriver på SvD:s debattsidor under rubriken ”Skrota de farliga fettdieterna” att de ”står upp mot humbug och kvacksalveri i vården”. Därmed underkänner de helt slutsatserna från SBU:s expertgrupp. Det är tur att dessa politiker faktiskt inte har någon som helst makt över vad läkare får rekommendera. Däremot kan jag tänka att de skjuter sig själva rätt rejält i foten. En studie från år 2000 visade att diabetesvården står för 6 procent av de totala sjukvårdskostnaderna, som i sin tur utgör cirka 10 procent av Sveriges BNP. Alltså utgör kostnaderna för diabetesvården cirka 0,6 procent av BNP. Det är en svindlande summa pengar. Jag hoppas att de fattar att historierna från Correns läsare (länken ovan) är på riktigt. Det är riktiga människor som på riktigt kunnat sluta med sina mediciner. Det är inga sagor. När det gäller orsaken till att dödligheten i hjärtinfarkt har gått ner, som landstingspolitikerna skriver om, kan du läsa mina kritik här: Punktera myten om farliga fettet.

Det var allt. Tror jag.



  • fredrik

    Kostråd ska inte innehålla absoluta rekommendationer råden ska säga inom vilka gränser vi kan äta och där kan den undre gränsen på intag av fett för friska vara livsmedelsverkets nuvarande kostråd.

    För friska så kunde man rekommendera alt från ca 40- 70E fett.
    Friska elitidrottsmän kan äta mer kolhydrater för energins skull och handikappade som inte kan röra sig kan drastiskt minska på kolhydraterna för dom behöver så lite energi.

    Kostråden ska handla om inom vilka gränser vi kan äta.

    Nuvarande kostråd kan vara bra för elitidrottsmän.
    GI noll kan vara bra för vissa feta diabetiker.
    Att alla ska äta lika dant är bara ett exempel på mänsklig dumhet.

  • AnnFernholm

    Sådana nyanserade kostråd hade varit väldigt bra!!!

  • Maria Lilja Carlsson

    Verkligen! Och jag blev riktigt irriterad på de två FP- politikerna som gav sig in i debatten på ett obegripligt och fyrkantigt sätt. Jag skrev ett mail till dem med lite frågor och kommentarer, med kopia till Jan Björklund. De har inte svarat ännu 🙂

  • Per Wikholm

    … Eller varför helt enkelt inte sluta med att alls ge råd om makronutrientfördelningen? Den ursprungliga kostcirkeln från 1960-talet delade bara grovt upp födan i 7 olika grupper men inga pekpinnar om exakt hur mycket man skulle äta av varje, bara lite information om i vilka grupper man hittade olika essentiella näringsämnen.
    Mitt livs mest absurda möte inträffade på Livsmedelsverket 2007 där jag och Lars-Erik Litsfeldt (som då nyligen utkommit med boken ”Ideologin, pengarna, kostråden”) fick träffa dåvarande generaldirektören, presschefen, chefsnutrionisten och SLV-veteranen Åke Bruce. Många intressanta minnen från detta event men det var roligt att se de tappade hakorna när L-E L och jag på en direkt fråga svarade Ja!, att det nog vore bättre om Livsmedelsverket inte gav ut detaljerade kostråd.

    • AnnFernholm

      Håller med. Gränserna är helt onödiga.

    • fredrik

      Per w
      Det måste finnas rekommendationer för minsta intag av exempelvis protein för kolhydrater och fet ger oss inte protein.
      Veganer behöver mer B12, gi noll där behövs tillskott av C vitamin.
      Viss mat ger för lite D-vitamin även om det är bra mat, älgjakten börjar nästa vecka men får älgjägarna i sig tillräckligt med D-vitamin?
      Varför ska dom äta fisk när frysen är full av kött.
      får dom inte tillräckligt av D-vitamin så får dom ta tillskott.
      Du klarar av att förstå vad du behöver men det gör inte Svensson.
      Utan kostråd så går det helt åt helvete med folkhälsan.
      Kostråden ska bara ange inom vika gränser vi kan äta, exempelvis proteinbehovet är bra vetenskapligt underbyggt, där har du en undre gräns.

      Kolhydrater har ingen undre gräns.

      Utan kostråd så kommer snåla politiker att ge skolbarnen för lite av någon livsviktig näring dessutom så begriper dom inte något.
      Det är politiker som har bestämt livsmedelsverket nuvarande roll.

  • Thomas

    Undrar när RF, och SOK tänker sig komma med nya kostråd till motionärer, elitidrottare och olympier…
    Som det är nu och varit i årtionden utbildas t.ex unga som sportar, i näringslära, baserat på spannmålsindustrins uppladdningen-material, av ledare som kanske inte kan så mycket själva. Samtidigt är det väldigt vanligt med ätstörningar även hos Elitidrottare… inte bara ungdomar.

    http://www.uppladdningen.nu/uppladdningenwww/main.nsf/page.items.www/07D81C45F906DBBFC125705100493F99?open

  • Carina Glenning

    Här finns alla Correns artiklar kring ”Fajten om fettet” samlat i en länk:
    http://www.corren.se/ostergotland/las-tidigare-artiklar-har-6571360-artikel.aspx

  • Per Wikholm

    Förtydligande: Ja, jag anser att det bör finnas rekommendationer för lägsta (och i vissa fall högsta) intag av essentiella näringsämnen (vitaminer, mineraler, aminosyror, essentiella fetter). Detta kan dock åstadkommas genom vitt skilda intag av makronutrienter.