Livsviktig forskning – nu satsar Kostfonden på typ 1-diabetes

18 september, 2016

Vilken vecka det har varit! Först kom den häpnadsväckande nyheten i New York Times om att sockerindustrin betalat forskare för att skönmåla sockret och fälla det mättade fettet på 1960-talet. Sedan fick jag stipendium för att skriva bok om cancer. Men vet ni vad jag känner mig absolut gladast och stoltast över? Att Kostfonden nu kan satsa på en studie av hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes.

En av de viktigaste sakerna ever

Sällan har något känts så viktigt som den studien. Förra året vid den här tiden strömmade det plötsligt in en rad minnesgåvor till Kostfonden. Marie Nehagen hade gått bort, grundare av Smarta Diabetiker. Hon var endast 38 år gammal. Sedan tonåren hade hon haft diabetes och njurarna var slut. Ett högt blodsocker mer än halverade hennes livslängd. För sent upptäckte hon att en lågkolhydratkost kunde sänka blodsockret.

Hennes historia berörde mig – och många andra – djup. Kostfondens vetenskapliga råd skulle i samma veva bestämma vad fonden skulle satsa på härnäst.  Jag beslöt mig för att lyfta frågan om kost vid typ 1-diabetes. Borde vi inte satsa på en utvärdering av det? Det blev ett rungande ja i rådet. Alla var ense. I vårt vetenskapliga råd sitter bland annat Jonas Lindblom, som projektledde den statliga genomgången ”Mat vid diabetes.” Slutsatsen var att det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid typ 1-diabetes är väldigt bräckligt.

Tack alla fantastiska bidrags- och månadsgivare…

Och nu har alla ni underbara bidrags– och månadsgivare donerat pengar så att vi kan göra denna satsning! Ni ska vara grymt stolta över er själva. Ni har gjort att vi på Kostfonden nu beräknar att vi kan satsa 600 000 kronor på studien, som totalt kommer att kosta cirka 3,6 miljoner kronor (vi och forskarna arbetar just nu på att hitta medfinansiärer som pytsar in resten).

…era pengar kan förlänga livet på många personer

Varför ska vi då utvärdera effekten av en lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes? Jo,  idag finns det tusentals barn och vuxna med typ 1-diabetes i Sverige, som får precis samma kostråd som Marie Nehagen fick: 50-60 procent av alla kalorier ska komma från kolhydrater. Visar Kostfondens studie att en lågkolhydratkost sänker och stabiliserar blodsockret på deltagarna, utan att ge biverkningar, kan kostråden komma att förändras. Det i sin tur kan förlänga livet på enormt många människor. Typ 1-diabetes har krupit ner i åldrarna. Vissa är bebisar när de drabbas. Det är otroligt viktigt att de får bästa möjliga hjälp att hålla blodsockret i schack, annars riskerar de att förkorta livet med många, många år.

Den senaste tiden har det också varit en debatt om en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes kan orsaka farliga blodsockerdippar och ketoacidos, ett livshotande tillstånd där blodet blir surt. En del läkare varnar för lågkolhydratkost, medan personer som har testat att skära ner på kolhydraterna tvärt om menar att de får ett jämnare blodsocker och färre dippar. Endast en välgjord vetenskaplig studie kan visa vem som har rätt.

Sällan har något känts så viktigt som detta. Kostfonden har samlat in 400 000 kronor av de 600 000 som behövs. Jag hoppas att du som läser det här också vill vara med och bidra. Donerar du en summa som motsvarar ett glas vin på krogen varje månad, kan du – tillsammans med alla andra – göra en enormt skillnad.

Ge en engångsdonation, eller bli månadsgivare. PRONTO!



  • Benny Ottosson

    Grattis till framgångarna! Och tack för ditt slit för bättre folkhälsa.