Njuter vi på bekostnad av lyckan?

28 augusti, 2014

Robert Lustig är en av de läkare som jag tycker är mest spännande att lyssna till. Lustig förklarar kostens effekter på hälsan genom att kartlägga kostens effekter på kroppens molekyler. Som den biokemistnörd jag är, uppskattar jag detta. I arbetet med Det sötaste vi har hälsade jag på honom på hans klinik vid UCSF i San Francisco. Där bedriver han ett biokemiskt detektivarbete. Vid kostinducerad övervikt* är hans slutsats att få personer kan nå en bestående viktreduktion utan att med kostens hjälp sänka insulinnivåerna i kroppen. Uppe i hjärnans mättnadscentrum, hypotalamus, blockerar insulin signalerna från kroppens svälthormon leptin. Höga insulinnivåer leder till en inbillad svält i kroppen, vilket gör det svårt att hålla vikten. Efter att ha granskat hans teser ordentligt är min slutsats att det finns biokemiska belägg för det han påstår. Mer om det i den kommande boken.

Socker ger kortvarig njutning, men minskar långvarig lycka

Nu har Karl Arfors, pensionerad forskare och expert på inflammation, lagt upp en del av ett föredrag av Robert Lustig på sin blogg: Droger, njutning och lycka. Lustig pratar om sin kommande bok där han ska ta upp skillnaden mellan njutning och lycka. Hans resonemang går ut på att njutning är en kortvarig känsla som uppstår med hjälp av dopamin. Lycka däremot är en långvarig känsla som vi får av serotonin. Idag köper vi oss ett kortvarigt välbefinnande när vi äter godis och dricker läsk; det får dopamin att flöda i hjärnan. Men för mycket dopamin leder till att mottagaren för dopamin nedregleras. Därför känner vi mindre och mindre njutning, trots att vi äter mer socker. Denna förändring påverkar effekten av serotonin och känslan av lycka. Så den kortvariga njutningen skänker oss i längden mindre lycka.

Om Lustig har kartlagt denna tes lika grundligt som den om leptin, vet han vad han talar om. Det ska hur som helst bli spännande att läsa hans kommande bok.

*Fetma kan också ha genetiska orsaker, uppstå efter en hjärnskada eller som en biverkan av en medicinering.



  • Ulla

    Det som gör dig, Ann, trovärdig är att du är biokemistnörd. Serotonineffekten är intressant, eftersom den påverkar psykmåendet mera långsiktigt än dopamin.

  • Kjell Rilbe

    Påminner mig om en föreläsning om ecstacys effeckter på hjärnan. Verkar vara fråga om liknande effekter: Dopaminsystemet stimuleras kraftigt när man tar drogen och man får ett njutningsfullt rus, men man får skadad förmåga att uppleva glädje utan drogen.

    Man köper sig alltså ett kortvarigt glädjerus till priset av flera års olycka. Låter som en jättebra affär, eller hur?

  • Bosse

    Hej
    En fråga ang leptin och insulin: om insulinet blockerar leptin så är det väl bra, dvs att hjärnan inte får en ”svältsignal”, eller har jag missuppfatat det?
    Med vänlig hälsning,
    /bo

    • Ann Fernholm

      Tvärt om. Brist på signal indikerar svält.

  • Elisabeth J

    Hej,
    jag har en fundering angående receptorer. Jag har märkt att t ex ostbågar inte smaker lika gått som jag minns dem. Jag funderar på om det är så att de receptorer som tidigare gav mig direkt beöning vid intag inte är aktiva längre? Jag har samma erfarennhet av att sluta röka om och om igen. Det tar ett tag att få igång kroppen på att reagare positivt på ett ”gift”.
    Min slutsats är att det går att reversera den nedmonterade mottagaren för dopamin om man minskar sitt intag av socker. Kan det stämma?

    • Ann Fernholm

      Jag vet inte. Har inte tittat på det! Just nu hinner jag dessvärre inte kolla upp.

  • Normalt ser leptinet till att du känner dig mätt.

    Men leptinet slutar fungera när ett annat hormon, insulin, är för högt.

    Detta innebär att sockerintag leder till att du inte känner dig mätt. Alltså ökar risken för fetma.

    Om vi får mkt kalorier från socker ökar det risken för fetma på flera sätt:
    -sockerintag gör att vi blir hungriga en liten stund efter =ökat kaloriintag
    -sockerintag gör så du inte känner dig mätt =ökat kaloriintag

    I ”Ett sötare blod” ses både raffinierat socker, men även ris, potatis och vitt bröd som ”socker”, eftersom det påverkar kroppen på liknande sätt.