Ny studie: lågkolhydratkost återigen bäst i test

1 september, 2014

En lågkolhydratkost ger generellt en större viktnedgång än en lågfettkost. Dessutom har lågkolhydratkosten en bättre effekt på alla viktiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Det är slutsatserna från ännu en studie som ställer de två kostuppläggen mot varandra. 

Den amerikanska studien som är relativt stor inkluderar 148 män och kvinnor med fetma. Efter ett år hade gruppen på lågkolhydratkost i genomsnitt gått ner mer än dubbelt så mycket i vikt som gruppen på en lågfettdiet. Graferna nedan är klippta från studien. Du hittar den här: Effects of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets. 2014 Lågkolhydratkost har bättre effekt än lågfettdiet Forskarna mätte en uppsjö olika riskmarkörer för hjärt–kärlsjukdom. Lågkolhydradieten hade en signfikant bättre effekt på alla de viktiga, exempelvis det goda HDL-kolesterolet, triglyceriderna och totalkolesterolet/HDL. Om det onda LDL-kolesterolet skriver forskarna: Our study also found reductions in LDL cholesterol level among participants in both groups, with no significant difference between the groups. Farhågorna att det onda LDL-kolesterolet skulle bli skyhögt av ett ökat fettintag infriades alltså aldrig.

I ett program i Vetenskapens värld i våras testade två tvillingar en extrem lågfettdiet och en extrem lågkolhydratdiet under en månad. Slutsatsen i programmet var att lågfettdieten gav en bättre viktnedgång när det gällde fettmassan. Dessutom verkade lågkolhydratdieten höja blodsockernivåerna och öka risken för diabetes. Den här studien, som inkluderar 74 gånger så många personer och har pågått 12 gånger så länge, visar att de slutsatser som drogs i programmet saknar grund. Lågkolhydratkosten gav en bättre effekt på fettmassan. Blodsockret var oförändrat.

Bekräftar resultat från tidigare studier

I studien behövde ingen av deltagarna begränsa sitt kaloriintag. Den visar därför otvetydigt att det går att tappa i vikt utan att räkna kalorier. Det talar mot allt vi tidigare har lärt oss. Dessutom visar studien att de som åt mest mättat fett fick bäst effekt på blodfetterna. I Ett sötare blod skriver jag om två tidigare studier som har gett samma resultat. Du hittar dem via dessa länkar: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet och Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women.

Nu finns alltså tre välgjorda vetenskapliga studier som tydligt pekar på att de kostråd många får i vården generellt ger sämst viktnedgång. Än värre är att resultaten tyder på att de har en sämre effekt på risken för hjärt–kärlsjukdom. Som tur är behövs inget recept för en lågkolhydratdiet. Alla som vill kan pröva och sedan mäta effekten på de egna riskmarkörerna för hjärt–kärlsjukdom. Blir de bättre finns inget skäl att tro att kostomläggningen skulle vara skadlig. Snarare tvärt om.



  • Pingback: New York Times: A Call for a Low-Carb Diet | Ett sötare blod()

  • Pingback: Ny studie på lågkolhydrat-lågfett()

  • Thomas H

    En kan ju undra om det nu är läge att denna studie även kommenteras i DM(Dagens Medicin). Troligen inte i LT (Läkartidningen) som oftast enbart handlar om läkemedel……. 🙂

  • Pingback: Low carb bedre for både vægt og helbred()

  • Pingback: Sött blod och våga experimentera | UIF Fyscenter()

  • Erik Lindquist
    • Ewalotta

      Erik Lindqvist, kom ihåg att det finns ett flertal forskare som är betalda av livsmedelsindustrin för att få ett resultat som är förutbestämt.
      Ha gärna Ancel Keys undersökning av 22 länder från 1956 i färskt minne.
      Han plockade ut de 8 länder han tyckte passade hans syfte och det gynnade billiga kolhydratindustrin som gjort feta pengar på detta under 30 år och Kanada och USA fick kraftigt feta medborgare
      Vilka 48 studier plockades ut och varför ? Vilka valdes bort?

      Vad jag menar är att det går att ”välja” de 48 undersökningar som du ger det resultat du vill ha.
      Viktväktarna sjunger på konkursens brant. Kan de vara beställaren?
      Jag tycker mig också känna igen namnet på en näringsdryck/bantningsdryck som inte heller säljer så bra längre.

      Från när är studierna gjorda? 1980-tal? 1990-tal? Då var ännu inte förståelsen för LÅG kolhydrat etablerad. Det räknades bara MINDRE kolhydrater, men GI-begreppet hade ännu inte etablerats om högt och lågt kolhydratinnehåll i maten.
      When in doubt – investigate. Fick jag lära mig när jag gick på KI för många år sen.
      Det finns nog skäl att tro att DN:s s.k. forskarrapport är ”planterad” forskning och en pressrelease som sänts till redaktionen, som tryckt den utan källkontroll för det har de inte tid till. DN är bara tacksam att ha en färdig artikel att trycka i tidningen. de har säkerligen tagit den från en annan tidning som inte heller kontrollerat studiens utformning.
      Källkritiken är inte alltid på högsta nivå i DN avseende forsknigsresultat.

  • Borgh

    Jeg vil gjerne spørre (æven om jag er Norsk…) om Lchf versus ”vanlig kost”. I ett program på tv, ett tvillingpar gjorde ett forsøk på seg selv, ved henholdsvis å spise Lchf (ikke strikt)(deres versjon av…) og vanlig mat med kullhydrater. Eksperimentet varte ikke lenge, 3 uker eller mnd jeg husker ikke, men uansett, resultatet ble at LCHF mannen gikk mest ned i vekt men hadde mistet mest muskelmasse som var blitt erstattet av fett, og den andre hadde mistet bra med vekt også, men hadde ikke mistet muskelmasse. Begge trente like mye. Jeg husker ikke akkurat, men det jeg bet meg merke i, var tapet av muskelmasse. Hva kan være sammenhengen her? Tvillingene var Engelske og eksperimentet var visst gjort ala Michael Moseley ….beklager diffus beskrivelse, men har du noe forklaring?
    Vennlig hilsen Borgh

    Sendt fra min iPad