Nya rön: kosten kan ge effekt på risken för demens

18 juni, 2013

Kosten kan påverka risken för demens. Det konstaterar nu forskare i tidskriften Jama Neurology. De har låtit försökspersoner äta två olika dieter: en med snabba kolhydrater och mycket mättat fett, och en med långsamma kolhydrater och lite mättat fett. Sedan har forskarna undersökt hur de olika dieterna påverkar riskmarkörer för alzheimer i försökspersonernas ryggmärgsvätska. De har bland annat tittat på halterna av så kallat beta-amyloidprotein. Detta protein klumpar ihop sig i hjärnan på personer med alzheimer och höga halter är en riskfaktor för sjukdomen.

Det visade sig att dieten med snabba kolhydrater och mycket mättat fett, ledde till att nivåerna av beta-amyloid ökade i ryggmärgsvätskan, vilket är ett dåligt tecken. Dieten med lågt glykemiskt index och lite mättat fett gav motsatt och positiv effekt. Forskarna menar att detta sannolikt beror på att dieten påverkar insulinnivåerna i blodet. När en person har bukfetma och reagerar dåligt på insulin, får de mycket insulin i kroppen. Detta i sin tur leder till att halterna insulin i det centrala nervsystemet minskar och att även hjärnan reagerar dåligt på insulin. Insulin verkar behövas för att transportera bort betaamyloid från hjärnan. När transporten fungerar dåligt kommer betaamyloid ansamlas och klumpa ihop sig. Detta är kopplat till alzheimer. En del forskare tror att dessa klumpar är den direkta orsaken till alzheimer, men i Ett sötare blod kan du läsa om att andra forskare har börjat tvivla på detta. De tror istället att skador i blodkärlen, orsakade av höga blodsocker, orsakar alzheimer.

Studien i Jama Neurology är intressant eftersom det är en av få studier som undersöker effekten av kosten för att förebygga demens. Samtidigt skriver forskarna själva att en begränsning är att de har varierat både det glykemiska indexet och mängden mättat fett i dieten. Därför kan de inte avgöra om bara en av dessa faktorer påverkar sjukdomsutvecklingen.

Mitt stalltips är att det glykemiska indexet spelar viktigast roll, eftersom just insulin är inblandat i transporten av betaamyloid. Mättat fett påverkar inte halterna av insulin i blodet. I Ett sötare blod kan du läsa mer om vilka starka kopplingar det finns mellan höga blodsocker, höga insulinnivåer i blodet och demens. Här hittar du studie i Jama Neurology: Effect of Apolipoprotein E Genotype and Diet on Apolipoprotein E Lipidation and Amyloid Peptides

Ny förklaring till hur höga blodsocker påverkar hjärtsvikt

Det har också kommit en studie som visar hur en hög omsättning av glukos (socker) i hjärtats celler kan påverka hjärtsvikt. Tyvärr hinner jag inte skriva om den. Men du som är nyfiken hittar den här: Glucose Regulation of Load-Induced mTOR Signaling and ER Stress in Mammalian Heart

Och här är en pressrelease: Sugar overload can damage heart according to UTHealth research



  • Lars-Erik Litsfeldt

    Varför så ofta multifaktoriella studier…? ”Samtidigt skriver forskarna själva att en begränsning är att de har varierat både det glykemiska indexet och mängden mättat fett i dieten. Därför kan de inte avgöra om bara en av dessa faktorer påverkar sjukdomsutvecklingen.”

    Borde inte utbildade forskare tänka på sånt innan de drar igång en studie? Det finns massor av exempel på detta ”dessutom skulle de som skulle äta kalorisnålt också börja motionera och sluta röka” – typ.

    • AnnFernholm

      Håller med…

    • Nostents4me

      Inget läkemedelsföretag skulle stödja en studie som bytte ut fett mot KH eller v.v. Man vet redan resultaten. Istället kan man nu spinna på det ökade fettet och GI som troliga orsaker.

      • AnnFernholm

        Jag kan förstå att läkemedelsföretag inte vill satsa på koststudier. Det är kommersiella bolag som måste gå i vinst. Det är inte deras roll att finansiera detta. Det är statens roll. Att statliga forskare inte genomför sådana här studier med sina anslag är däremot anmärkningsvärt.

        • Nostents4me

          Du närmar dig pudelms kärna tror jag! Det statliga anställningssystemet där den med högst kvalifikationer bör anställas har tillkommit för att försäkra oss om rättvisa och att dom bästa anställs. Men detta system kan ha blivit huvudanledning till att industrin ”tar över” staten, som kanske redan har skett på flera områden: Strax innan högskoleexamen kommer industrijättar in och intervjuar och finner dom bästa från varje årskull, vilka erbjuds jobb/praktik i industrin. Inget direkt fel i detta. Men om man sugit in gräddan varje år och noga vaktar när viktiga statliga poster byts ut kan man vara ganska säker på att de från den egna organisationen man önskar få in i det statliga kontor som t.ex kontrollerar ens verksamhet blir anställda när tjänsterna annonseras nästa gång: Toppbetyg och flerårig industrierfarenhet blir omöjligt att slå. Resultatet blir ”The revolving doors”, alltså statens kontrollerande funktion utslagen.

          • AnnFernholm

            Hm. Riktigt så funkar det inte. Faktum är att inte en enda industrijätte visade sig på universitetet när jag pluggade där. Brist på kostforskning är inte industrins fel. Det finns massor av galet duktiga forskare. Men kostforskning är lågstatus och svårt att finansiera. Du kan inte skylla på industrin här.

  • Högt intag av kolhydrater/socker = äta normalkost och därav få för högt blodsocker – är en idiotsäker väg till ohälsa – som jag ser det.

  • Pingback: Nya rön: ett sött blod återigen kopplat till demens | Ett sötare blod()

  • Pingback: Typ 2-diabetes kopplat till ett snabbare förlopp av alzheimer | Ett sötare blod()

  • Pingback: Högt blodsocker ökar risken för demens | Ett sötare blod()

  • Pingback: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens | Ett sötare blod()