Om frukt, typ 1-diabetes och cancerrisk

22 december, 2012

Efter inlägget kring Johanna Eknes fruktosexperiment fick jag följande mejl från en läsare:

”Idag såg jag det här med fruktos (frukostalternativ och blodsocker) och började fundera. Jag är typ 1 diabetiker sedan 1976 och har aldrig hört talas om detta med fruktosen. Är det verkligen så att blodsockret inte höjs av fruktos om det redan ligger lite förhöjt? Är det annorlunda på en typ etta?

Om sockret ligger lågt har jag höjt det en och annan gång med frukt. Men jag tycker nog att blodsockret höjs även om det redan ligger lite högre. Eller har jag bara trott det?

I vår familj har vi alltid haft fruktstund på kvällen vid tv:n. Sedan maj 2011 äter jag LCHF och i början var jag lite mer liberal. Ett tag åt jag en frukt varje kväll. Trots ”rätt mängd” insulin till frukten blev blodsockret förhöjt nästan ett dygn efteråt. Idag äter jag nästan bara frukt som smaksättare i några maträtter.

Att äta LCHF har för mig varit en succé! HbA1c har gått ner från 68 till 50 – ett finfint värde :). Gått ner 12 kg hittills och fortsätter, om än långsamt. Mår i stort mycket bättre även om alla mina sjukdomar finns kvar…

Har önskat mig din bok i julklapp men misstänker att jag får beställa den efter jul.”

Frukt innehåller både fruktos och glukos

Svar: Det viktigaste skälet till att ditt blodsocker går upp när du äter frukt, är att frukt också innehåller mycket glukos. Många tror att det bara finns fruktsocker, fruktos, i frukt. Men frukt innehåller alltså också mycket glukos.

Vad bra att en lågkolhydratdiet har gett dig bättre blodsockervärden! I boken skriver jag uteslutande om typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes är en helt annan sjukdom. Den har en hel den gemensamt med typ 2-diabetes, till exempel återkommande höga blodsocker (vid vanlig kost). Men bokens tredje del, den som handlar om tillväxtsystemet, gäller inte personer med typ 1-diabetes. Detta av två skäl: dels att insulinnivåerna inte blir lika höga vid typ 1-diabetes, dels på grund av att det insulin som en person sprutar in i kroppen, inte når höga koncentrationer i levern.

Typ 1-diabetes ger förmodligen lägre risk för cancer

När bukspottkörteln tillverkar insulin flödar hormonet normalt till levern via en speciell ven, vena porta. Koncentrationerna av insulin blir därför ganska höga levern, och det är här som insulin slår av produktionen av kroppens tillväxtbroms, IGFBP-1 (läs mer i boken). Först efter detta kommer insulinet att sprida sig i resten av kroppen.

När en person sprutar insulin blir aldrig halten i levern hög. Därför får insulinet inte samma effekt på tillväxtsystemet. Kerstin Brismar, professor på Karolinska Institutet, tror att typ 1-diabetiker därför drabbas mer sällan av cancer. Detta är något som hon tänker studera närmare.

Tänk på detta när du, som har typ 1-diabetes, läser boken!