Periodisk fasta och IGF-1 på tapeten igen

13 juni, 2013

I måndags körde Vetenskapens värld sitt program om periodisk fasta i repris. Jag kan se på min bloggstatistik att många nu googlar efter information kring tillväxtfaktorn ”igf-1” och ”periodisk fasta”. När programmet sändes första gången skrev jag ett inlägg:

Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan?

Den bild bbc-reportaget ger av kroppens tillväxtsystem är lite väl förenklad. En forskare får det att framstå som att allting blir frid och fröjd bara nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1 går ner. Men effekterna av IGF-1 regleras på ett mycket mer finstilt vis. Tillväxtfaktorn IGF-1 binds upp av så kallade bindningsproteiner. Vi har ett lager av IGF-1 i kroppen. Nästan allt sitter kopplat till bindningsproteinet IGFBP-3. Det hämmar effekten av IGF-1. När IGF-1 går upp, går i allmänhet också halterna av IGFBP-3 upp.

Mycket godis gör att kroppen släpper IGF-1 fritt

Det är viktigare att ta reda på hur mycket fritt IGF-1 vi har i våra kroppar. I läroboken ”IGF and Nutrition in Health and Disease”, står bland annat att läsa att halterna av bindningsproteinet IGFBP-1 är viktigt för just detta. Ju mindre IGFBP-1, desto mer fritt IGF-1. Halterna av IGFBP-1 är i sin tur direkt kopplat till halterna av insulin i kroppen. När insulin går upp, går IGFBP-1 ner. Enkelt uttryck: när vi äter en massa socker och kolhydrater kommer vi att få mer fritt IGF-1 i kroppen.

Ett sötare blod berättar jag om ett försök där jag åt en massa godis tillsammans med Kerstin Brismar, professor på Karolinska institutet. Hon mätte bland annat vilken effekt allt socker fick på halterna av IGFBP-1. Här är resultatet:

Resultat Brismar

Min kurva är den blå. Godiset gjorde att IGFBP-1 gick ner ordentlig. Kerstin Brismar låg lågt redan från början. Förklaringen är att hennes kropp är insulinresistent (prediabetisk). Hon har ofta höga insulinnivåer och allt godis fick hennes bukspottkörtel att pumpa ut 10 gånger mer insulin än vad min gjorde. Hennes höga insulinnivåer gör att IGFBP-1 ligger lågt under lång tid. Det här försöket fick henne att kraftigt dra ner sötsakskonsumtionen och börja motionera.

IGFBP-1 har i många studier visat sig vara en väldigt bra mått på hur mycket av det farliga bukfettet vi har och hur ”insulinresistenta” vi är. Låga halter IGFBP-1 leder till onormalt höga halter fritt IGF-1. Det i sin tur accelererar en hel rad processer i kroppen. Till exempel triggar IGF-1 tillväxt av cancerceller. Läkemedelsbolag har satsat enorma pengar på att försöka stoppa IGF-1-signaleringen vid cancer. Att vi idag har mer fritt IGF-1 i kroppen förklarar sannolikt varför till exempel antalet fall av bröstcancer och tarmcancer ökar.

IGFBP-1 är en viktig tillväxtbroms i kroppen

Mot slutet av programmet pratar reporter visserligen om hur viktigt det är att få ner mängderna insulin i kroppen. Men han talar aldrig om att orsaken är att IGFBP-1 då går upp. Det leder till att tillväxten i kroppen bromsas. Många får omedelbara hälsoeffekter, till exempel en bättre hud (både insulin och IGF-1 drar igång talgproduktionen). Läs mer om IGFBP-1, kroppens tillväxt och kopplingarna till cancer i Ett sötare blod.

Den bild som ges i bbc-reportaget, att mycket protein i dieten leder till höga halter IGF-1 och att detta accelererar åldrande, är alltså för förenklad. Socker och snabba kolhydrater spelar en väldigt stor roll för kroppens åldrande.

Här är ett inlägg om alla hälsotrender och varför de egentligen kretsar kring och samma effekt i kroppen:

Blodsockret – spindeln i hälsonätet



  • Magnus

    Fler nya studier:
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kosten-kan-paverka-prostatacancer/
    ”Enligt studien kan man minska risken för att dö i prostatacancer med 30 procent genom att byta ut tio procent av kolhydraterna i kosten, som bröd, pasta och socker, och animaliskt fett till vegetabiliskt fett, som olivolja och nötter.”

    • Björn Hammarskjöld

      Snyggt jobbat av industrin. Minska både kolhydrater och animaliskt fett och öka vegetabiliskt fett.
      Tre faktorer ändrade, en ekvation. Den är olöslig enligt den matte jag läste i skolan.
      Har man tre obekanta behövs det tre ekvationer för att lösa alla obekanta.
      Men det viktiga är att minska kolhydrater och öka fett. Vegetabiliskt fett som innehåller mycket omega-6 är inflammationsdrivande liksom kolhydrater.

  • Nyfiken

    Hej !
    Hur ser du på all igf-1 som finns naturligt i mejeriprodukter ? Det borde ju gynna cancer om det är så att människokroppen kan tillgodogöra sig det. Inte konstigt att kalvarna växer då det knakar….

    • AnnFernholm

      Jag har inte läst på om det. Men om det ska påverka kroppen måste IGF-1 överleva syran i magen och tas upp av tarmarna. Finns det något bevis att det gör det?

  • ”Om hur Bo Ahrén sedan decennier har arbetet med att utveckla mediciner emot diabetes typ 2 – finns det en video om HÄR (ca 22 min). Tala om tunnelseende till förmån för läkemedelsindustrin – därför att Bo Ahrén säger ej ett enda ord om det fundamentala att förhöjt blodsocker till allt överskuggande del har med normalkostens innehåll av ca 60 % kolhydrater/socker att göra.

    Det självklara i att först av allt minska intaget av kolhydrater/socker – till förmån för mera av Healthy Fat – för att därmed på ett naturligt = arteget sätt minska blodsockernivåerna – förfaller professor Bo Ahrén ej ha en aning om – utifrån vad han torgför i sin föreläsning på videon, tyvärr tyvärr… 😥 ” – slut citat härifrån.

    Är det normalkostetablissemanget eller jag som är tokiga – eller är det både och ?

  • ruben

    Hej! Tack för att du vill klargöra. Det var lite svårt för mej förstå. Jag kopplar inte. Är IGFBP-3 och IGFBP-1 samma sak eller har samma uppgift? Vad gör vad? Eller är det felskrivet och skall vara IGFBP-1?

    Är det fria IGF-1 som är det farliga är det andra ”bundet” och avgör ingen ökad risk oavsett mängd? Ökar cancer risken enbart av det fria IGF-1? Och vilket IGFBP-X är det som reglerar ned det om det fanns -1 och -3?

  • AnnFernholm

    Det är olika. Det finns flera olika IGFBP:er också. inte bara dessa. IGFBP-3 ser bland annat till att skydda IGF-1 mot nedbrytning i kroppen. IGFBP-1 verkar reglera hur mycket fritt IGF-1 som finns. Vårt tillväxtsystem är inte helt enkelt att förstå. Det finns också fler tillväxtfaktorer som IGF-2.

  • Walter Levy

    Tack för ett intressant inlägg!
    Jag var en av alla dem som blev imponerad av vetenskapens världs program om intermittent fasta i våras. Jag blev så intresserad att jag ville experimentera på mig själv. Därför började jag med att göra en hälsoundersökning inklusive laboriatorietester av blodet. Jag bad även specifikt om att mäta IGF-1. Detta var den 30:e april i år. IGF-1 låg på 19.2 nmol/l. Därefter började jag med 5:2-”dieten”. Tidigare hade jag ätit en ganska typisk västerländsk diet med mycket kolhydrater och extremt mycket sötsaker. Under tiden jag gick på 5:2 läste jag på väldigt mycket om kost i största allmänhet. Jag märkte också personligen att fastedagarna gick betydligt lättare då jag åt få kolhydrater. Detta ledde till att jag kring midsommar gick över på konsekvent logkolhydratkost och slutade med planerade fastedagar. Sedan dess äter jag på detta sätt, d.v.s. det som i Sverige kallas ”LCHF”.
    I slutet av oktober kommer det att ha gått 6 månader sedan min kostomläggning. Då kommer jag göra nya laboratorietester och efter att ha läst ”Ett sötare blod” vet jag exakt vad jag skall förvänta mig när det gäller HDL, triglycerider och ”långtidsblodsocker” HbA1c. Men ovanstående inlägg gjorde mig osäker angående min IGF-1-mätning. Utan att känna till IGFBP-1 kan jag ju inte uttala mig om förändring i ”fritt IGF-1”.
    Nu till min fråga:
    Kommer jag kunna utläsa någonting av min mätning av IGF-1 före och efter kostomläggning som Du ser det?