”Sköter inte jag detta så lever
inte jag längre”

5 oktober, 2014

Bengt-Åke AnderssonI dag berättar ännu en person med typ 2-diabetes att alla blodvärden har förbättrats radikalt efter att han har börjat äta en strikt lågkolhydratdiet. Det är Bengt-Åke Andersson som intervjuas av Andreas Eenfeldt på Kostdoktorn.se: ”Det får du INTE säga…” Bengt-Åke Andersson stod inför valet att antingen börja med insulinsprutor eller att gå ner 15 kilo i vikt. Lite i smyg tipsade hans läkare honom om att pröva en lågkolhydratdiet. Läkaren ville inte att han skulle berätta det för någon eftersom tipset går emot de nationella behandlingsrekommendationerna. När Bengt-Åke Andersson kom på återbesök var han verkligen 15 kilo lättare och hans blodvärden hade förbättrats radikalt. Några år senare håller han fortfarande sin sjukdom i schack med hjälp av kosten. Han säger: ”Sköter jag inte detta så lever jag inte längre”. Så krasst är det. Höga blodsocker är livsfarligt.

Det var en berättelse liknande Bengt-Åke Anderssons som fick mig att börja granska kostrådenVåren 2009 pratade jag med en kvinna som med hjälp av lågkolhydratkost hade kunnat sluta med sina insulinsprutor och sedan gått ner över 40 kilo i vikt. Det syntes inte längre ett spår av diabetesen i hennes blod. Först blev det ett reportage för Vetenskapens värld om att kostråden till typ 2-diabetiker vilar på en bräcklig vetenskaplig grund (se här: del 1, del 2, del 3). Sedan blev det boken Ett sötare blod och debattartiklar: Utvärdera LCHF som en behandling av diabetes, Aftonbladet.

Utan bra vetenskap – ingen förändring

Efter att ha hållit på med detta i fem år har jag kommit till en slutsats: det kommer inte att bli någon ändring utan bra vetenskap. Jag kan skriva och skriva och skriva. Det spelar ingen roll. Ska vården ändra sina kostrekommendationer krävs en gedigen vetenskaplig studie som visar vilka kostråd som bäst förebygger hjärt-kärlsjukdom. Men någon sådan är absolut inte på gång, av flera olika skäl. Det saknas pengar till bra kostforskning och större delen av forskarvärlden visar ett mycket svalt intresse för kostens effekter på hälsan. Det hjälper inte att hundratals diabetiker via tidningar, teve och bloggar vittnar om att de i princip har blivit symptomfria sedan de lagt om till en lågkolhydratkost. För många forskare är detta endast anekdotiska berättelser utan värde.

Mitt personliga motiv till att vara med och grunda den kostfond som lanserades i förra veckan är att jag vill se förändring. Det här får inte fortgå. Det orsakar  för mycket mänskligt lidande. Människor dör i förtid. Det kostar också staten ofattbara summor pengar. Diabetesvården står för mellan 0,5-1 procent av vårt lands BNP och värre kommer det att bli eftersom typ 2-diabetes kryper ner i åldrarna. Typ 2-diabetes ökar dessutom risken för alla våra stora och mycket kostsamma folksjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, cancer, demens och psykisk ohälsa. Vi har helt enkelt inte råd och det här angår ALLA.

Känner du som jag, hoppas jag att du vill stötta Kostfonden. Gärna som långsiktig månadsgivare. Ju fler personer som ligger bakom, desto större tyngd kommer fonden att få. Det är bara tillsammans som vi kan sparka igång bättre forskning. Alla bidrag spelar roll. Läs mer: Kostfonden.se.