Sött blod – en sannolik orsak till Alzheimers sjukdom

16 januari, 2015

Ett sötare blod kan du läsa om att allt fler forskare misstänker att högt blodsocker, insulinresistens och typ 2-diabetes kan vara en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. Nu efterlyser ett gäng forskare en utvärdering av just detta:  Scientists look to heart disease and strokes for clues to treating Alzheimer’s | EurekAlert Science News.

Det är välkänt att ett högt blodsocker skadar de fina blodkärlen i ögon och njurar. Sannolikt händer samma sak i hjärnan. Så här säger två av forskarna i pressmeddelandet:

”Inadequate blood flow can damage and eventually kill cells anywhere in the body,” says Donna M. Wilcock, Ph.D., a neurovascular researcher who is an assistant professor in the Department of Physiology at the University of Kentucky College of Medicine in Lexington and a co-author of the paper. ”Since the brain has one of the body’s richest networks of blood vessels, it is especially vulnerable.”

”Blood vessels that deliver nutrients to the brain and carry away waste are vital for normal cognitive function,” says co-author Roderick Corriveau, Ph.D., the NINDS program director who oversees dementia research. ”Understanding vascular contributions to cognitive impairment and dementia, including changes due to stroke, heart disease and diabetes, are critically important to guide the development of preventions and treatments for dementia.

Nässpray med insulin kan hjälpa minnet

Orsaken till att blodsockret stiger vid typ 2-diabetes är att kroppen reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin; kroppen blir insulinresistent. På samma vis reagerar hjärnan dåligt på insulin vid alzheimer. Insulin har en roll i minnet. Nyligen kom en studie som visade att en nässpray med en insulinanalog kan förbättra minnet vid alzheimer: Nasal spray with insulin equivalent shows promise as treatment for adults with mild cognitive impairment, Alzheimer’s dementia.

Det här är en väldigt positiv nyhet. Trots att läkemedelsindustrin har plöjt ner miljarder i forskning kring alzheimer, har inga nya effektiva behandlingar kommit fram de senaste årtiondena. En sannolik orsak är att man har satsat sina pengar på en felaktig hypotes. Länge har man trott att den plack, den utfällning av proteinet betaamyloid, som bildas i hjärnan är orsaken till sjukdomen. Men placken är sannolikt bara ett symptom. Om de nya teserna är korrekta är själva orsaken insulinresistens, högt blodsocker och skadade blodkärl.

De starka kopplingarna till diabetes tyder på att en lågkolhydratkost kan förebygga och bromsa utvecklingen av alzheimer. Återigen en fråga för Kostfonden att driva i framtiden. Jag har sagt det förr och säger det igen: kostforskning måste vara den mest eftersatta vetenskapliga disciplinen. Det finns så mycket potential, men så oändligt få bra kliniska prövningar som undersöker effekter på patienter.