Typ 1-diabates – kan livsstilen spela en roll i utvecklingen?

21 januari, 2015

I går hörde en hel rad personer av sig och ifrågasatt baksidestexten på Det sötaste vi har. Där står följande: ”Hon [alltså undertecknad] visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen – astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd och en för tidig pubertet – går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv.” Det många undrar är hur jag kan påstå att typ 1-diabetes (det som förr kallades barndiabetes) påverkas av söt skräpmat och ett stillasittande liv. Vad har jag egentligen för belägg?

Gluten har en stark koppling till typ 1-diabetes

Till skräpmat räknar jag allt det förfinade vetemjöl vi äter. Vitt mjöl är näringsfattigt och innehåller också mycket gluten. I Det sötaste vi har skriver jag om en dansk forskare – Karsten Buschard – som har studerat en musmodell där 60 procent av mössen får typ 1-diabetes. Om ungarna får en glutenfri kost går antalet ner till 15 procent. Om även musmamman får en glutenfri kost under dräktigheten drabbas enbart 6 procent.

Möss är ju inte människor. Men även hos människor finns starka kopplingar mellan typ 1-diabetes och gluten. Över 9 procent av alla barn som har typ 1-diabetes har även glutenintolerans. I 9 fall av 10 där man har båda sjukdomarna, diagnostiseras typ 1-diabetes först, visar två oberoende studier. I bara 1 fall av 10 får man celiakidiagnosen först. Karsten Buschard menar att detta skulle kunna förklaras av att den glutenfria kost som personer med glutenintolerans äter, skyddar mot typ 1-diabetes. Men detta skulle behöva utredas vidare. Nyligen kom en svensk avhandling kring detta som SVT Vetenskap skrev om: Forskare: ”Gluten ökar risken för diabetes”

Utöver detta går att konstatera att i länder som Kina, där man äter väldigt lite spannmål, har man cirka 50-100 gånger färre fall av typ 1-diabetes. Det är en enorm skillnad på hur många som drabbas i världens olika länder. Den genetiska risken skiljer sig mellan olika befolkningar, men den kan inte förklara varför antalet fall nu ökar. Sverige ligger nästan i topp i världen, precis som vi gör med glutenintolerans. I går skrev jag om välling och glutenintolerans. Vällingen skulle faktiskt även kunna vara en förklaring till varför så många svenska barn får typ 1-diabetes.

Typ 1-diabetes har även en koppling till fetma

Eftersom jag var tvungen att sålla bland all information när jag skrev boken, gick jag aldrig in på att typ 1-diabetes även tycks ha en koppling till barnfetma. Barn som får fetma tidigt under livet verkar ha en högre risk att drabbas. Forskare skriver: ”However, the identification of BMI as a potentially modifiable risk factor for Type 1 diabetes could provide even further support for the promotion of healthy lifestyles, particularly in populations with high incidence of Type 1 diabetes. There is evidence that weight gain very early in life is important in determining future risks of obesity and Type 1 diabetes, and some studies have shown that nutritional counselling can be effective in influencing feeding behavior in parents of young children.”

En förklaring till kopplingen kan vara att söt skräpmat kräver en hög insulinproduktion i kroppen. Om ett barns immunförsvar har börjat angripa bukspottkörtelns insulinproducerade celler, kan angreppet intensifieras om cellerna producerar mycket insulin. Enligt denna teori skulle i så fall söt skräpmat inte vara en orsak till sjukdomen, men något som accelererar förloppet.

Har typ 1-diabetes kopplingar till ett stillasittande liv?

Kan jag då knyta typ 1-diabetes till ett stillasittande liv? Så som baksidestexten är formulerade är min tanke att de problem jag nämner går att knyta till antingen söt skräpmat eller ett stillasittande liv, inte både och (även om exempelvis en för tidig pubertet går att knyta till båda). Men eftersom meningen uppenbart har missförståtts ska jag ändra till nästa upplaga. Dessutom ska jag ändra till ”sjukdomar och problem.” Allt det jag rabblar är inte ”sjukdomar,” exempelvis fetma, autism och adhd.

När det gäller typ 1-diabetes har antalet fall bland våra barn fördubblats sedan 1970-talet. Bland unga vuxna ser forskare också en ökning. Eftersom det är en sjukdom som kan vara tung att leva med är det otroligt viktigt att vända utvecklingen. Personligen skulle jag gärna se att svenska barn drabbades lika sällan som barn i Kina.

Ett tillägg: I går skrev jag att forskare borde studera om ett råd om att undvika gluten vid maginfluensa och antibiotikabehandling skulle kunna minska antalet fall av glutenintolerans. Samma sak borde man studera vid typ 1-diabetes. Även typ 1-diabetes har en klar koppling till magsjukevirus. Karsten Buschard menar att gluten kan verka tillsammans med magsjukevirus i sjukdomsutvecklingen. 



  • Saga

    Ökad gluten i bröd sedan 70-talet? Lite gluten i traditionell kinesiskt kost?

  • Danne Persson

    Hur mycket eller litet är 50-100 gånger färre? Som matematiker så får jag problem med detta. 50-100 gånger fler vet jag men färre?

    • AnnFernholm

      Dividera med 50.

  • Marie

    I min familj har vi undvikit sötade livsmedel, vitt mjöl etc nu i ca 12 år o valt andra kolhydratskällor i stor utstäckning. Mao har alla mina barn fått betydligt mindre socker och gluten i sin kost än normalsvenska barn.. ändå har vi nyligen fått två autoimmina sjukdomar bl.a. diabetes.. vi är en aktiv familj med båda föräldrarna varit elitidrottare.

    Om de hypoteser du nu använder som källor undrar jag (det finns ju enormt många fler än de du hänvisar till, men de tar du inte med då de inte stödjer DITT syfte) VARFÖR har då inte tex USA högre andel diabetiker än de har? Jag är oinsatt men gense uppfattning är ju att där konsumeras större mängder raffinerat mjöl o socker.

    • AnnFernholm

      I USA dricker barn exempelvis inte välling. Men det kan absolut finnas andra förklaringar också.

  • s

    Som forskare, borde man inte ha lite mer på benen innan man sätter nåt sånt här i tryck dock.. har en dotter med T1D som utvecklades innan hon börjat äta ”skräp” och en fru med celiaki.. visst kan man se en trend, och det kan finnas ett samband, men jag hade nog inte skrivit något alls om detta innan det fanns mer oberoende grundforskning..

    • AnnFernholm

      Det är många forskare som tycker att de har en del på benen. Se bland annat denna avhandling: http://www.lu.se/lup/publication/4812283

      Typ 1-diabetes är sannolikt – precis som exempelvis ledgångsreumatism – en sjukdom som kan ha flera olika orsaker. Det går inte att dra slutsatser från en enda familjs upplevelser.

      • Besviken

        Du skadar enormt många människor Ann. Ditt påstående om att barnfetma kan kopplas till typ 1 vill jag se en källa på. Snarare är det så att barn och unga vuxna med lågt BMI drabbas av typ 1.

        • AnnFernholm

          Följ länken i texen. Där har du källan.

        • Ann Kristin

          När man obehandlad typ 1 diabetes magrar man. När man väl får insulin ökar man i vikt igen.

        • Ann Kristin

          På vilket sätt skadas diabetiker av att man fortsatt sprider och diskuterar forskningsresultat?

  • AnnFernholm

    Det kan också spela en roll.

  • AnnFernholm

    Havre, korn, vete och råg. Vi äter mest vete.

    • A

      Bara ett påpekande: Ris är också spannmål (om än glutenfritt) och det gäller även havre, hirs, osv.

  • Pingback: Gluten kan troligtvis orsak typ1 diabetes. | Olydiga DIABETIKER()

  • AnnFernholm

    Ja det verkar öka i Indien enligt denna rapport:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2812756

  • AnnFernholm

    Ja, en läckande tarm är en av de saker jag tar upp i boken. Det är i samband med det jag börjar skriva om typ 1-diabetes. Jag tror inte gluten är enda orsaken – men en del talar för att det kan bidra.

  • AnnFernholm

    Ja, infektioner spelar roll.

  • matli

    Genomgående i detta kommentarsfält, som i många andra, är önskan att hitta EN orsak och EN ”bot”. Verkligheten funkar inte så. Jag vet inte hur Ann med flera ska kunna förklara detta tillräckligt tydligt. Man kan troligen skriva en hel bok om hur vetenskap bör tolkas, hur man inte kan dra säkra slutsatser ur några vetenskapliga rön osv. Tack Ann, för ytterligare några pusselbitar!

  • Pingback: Gluten ett ”gift” (?) | Olydiga DIABETIKER()

  • AnnFernholm

    Tarmbarriären håller inte tätt mot större molekyler. Exempelvis ska inte hela fragment av gliadin (som inte bryts ner i kroppen) kunna ta sig över tarmens barriär, men det gör det. En forskare jag har pratat med menar att det kan bero på att fruktos bildar AGE:s i tarmen. (läs mer om AGE:s i ett sötare blod). Andra förklaringar är att det är viktigt med en balanserad tarmflora för att tarmen ska hålla tätt. Tarmbakterier tillverkar bland annat de slags fettsyror som de celler som kantar tarmen behöver som energi.

    Sist men inte minst verkar en inflammation i kroppen kunna få tarmbarriären att fallera. Den låggradiga inflammation som många personer med metabolt syndrom har kan i så fall leda till mer läckande tarmar.

    Finns säker fler orsaker. Är ett forskningsområdet som växer snabbt.

  • Pingback: Probiotika kan minska risken för barndiabetes | Ett sötare blod()

  • Douglas Rink

    Tycker att Ann inte har någon kunskap i ämnet jag lever själv med typ 1 diabetes och fick det som 19 åring har nu haft diabetes i 4 år. Innan jag fick diabetes så levde jag ganska sunt ändå som barn och ungdom jag idrottade och åt bra mat och ibland så hände det att man åt skräp för att få njuta lite. innan jag fick diagnos hade jag dock lite överviktig. När jag fick diagnosen hade jag gått ner 20 kg av sjukdomen och jag tryckte ner mig själv och ansåg att det var mitt fel att jag fått diagnosen men både min diabetessköterska och diabetesläkare som är välutbildade och jag litar på dem säger att diabetes typ 1 inte har något samband med vad man äter utan det är en sjukdom som smyger sig på en och sen smäller det det är fan bara oflyt helt enkelt så du har feeeeeelll !!!! när du säger att diabetes typ 1 är kopplat till det man äter som barn eller ungvuxen å så vidare!!!…

    • AnnFernholm

      Det är inte jag som säger det. Det är olika forskare. Här är en avhandling i ämnet från Lunds universitet:
      https://lup.lub.lu.se/search/publication/bdfc4fcf-00b3-4b4a-a194-fe5f1c91c593

      Hade typ 1-diabetes endast varit otur skulle sjukdomen inte öka, som den gjort de senaste årtiondena. Det är något i vår miljö som utlöser sjukdomen. För att fler ska slippa drabbas är det viktigt att vi tar reda på vad problemet är.