USA ser över riktlinjer kring kolesterolvärden

5 mars, 2013

Igår skrev jag om att förhoppningarna om att Livsmedelsverkets genomgångar av kostråden ska bli objektiva är små. Idag tänker jag bli mer positiv. I USA ska man nu göra en genomgripande genomgång av riktlinjerna kring LDL-kolesterolvärden, skrev tidskriften Nature i förra veckan. Riktlinjerna ska moderniseras och expertgruppen ska ha en uttalat öppen attityd som är kritisk mot tidigare tankegångar.

Under många år har vårdens gränsvärde för LDL-kolesterolet blivit allt lägre. Idag ligger det så lågt att många helt friska personer egentligen ligger över gränsen. När min kärnfriska man var på hälsoundersökning muttrade sköterskan om hans kolesterolnivåer. Men det finns ingenting som tyder på att han ligger i riskzonen för hjärtsjukdom.

Sköterskans förhållningssätt bygger på synen att åderförkalkning är avlagringar av kolesterol i blodkärlen. För varje år som man har en lite för höga nivåer, kommer ytterligare ett tunt lager kolesterol hamna på insidan av kärlen, tänker man. Lite som årsringar i ett växande träd. Till slut blir lagret så tjockt att det tar stopp i blodbanan.

Den bilden är riktigt föråldrad.

Immunförsvaret är inblandat vid hjärtinfarkt

Åderförkalkning är en mycket mer komplicerad process där kroppens immunförsvar av någon anledning attackerar insidan av våra blodkärl; det börjar se kärlväggen som något kroppsfrämmande. Varför immunförsvarets tolerans bryts, är det ingen som vet.

Att aggressivt behandla kolesterolnivåerna med läkemedel stoppar inte immunförsvaret. Det måste till någonting annat. Undersökningar från USA visar att många personer som kommer till akuten med hjärtinfarkt har helt normala eller låga nivåer av LDL-kolesterol. För fem år sedan kom också en studie som fick ganska stor uppmärksamhet som visade att ett nytt läkemedel, som bevisligen sänkte nivåerna av LDL-kolesterol, inte hade någon som helst effekt på risken att drabbas av hjärtinfarkt. Alltså är det andra krafter i farten.

Det hoppfulla med artikeln i Nature är att forskare nu säger detta rakt ut. En läkare beskriver situationen så här i Nature: ”Korta personer har högre risk att få hjärtsjukdom, med att ta på sig höga klackar minskar inte risken”.

Kolesterolsänkande läkemedel minskar inflammation i kroppen

I artikeln nämner man också en annan viktig fråga som måste utredas: att man inte riktigt vet varför kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, hjälper mot hjärtinfarkt. När dessa kom ut på marknaden var det pricken över i:et för kolesteroltesen. Statiner sänkte kolesterolnivåerna i blodet och minskade samtidigt risken för hjärtinfarkt. Slutsatsen var att vården skulle fortsätta fokusera på kolesterolet.

MEN. Det ironiska är att statiner också påverkar inflammation i kroppen. När statinerna hämmar kroppens tillverkning av kolesterol hämmar de samtidigt tillverkningen av molekyler som driver inflammation. Därför dämpar statinerna också immunförsvaret. Deras effekt kan alltså lika gärna förklaras av denna mekanism. De lägre kolesterolnivåerna kanske inte spelar någon roll alls.

Antal som äter statinerBilden visar Socialstyrelsens siffror på hur många som äter blodfettsänkande läkemedel. Det är närmare 850 000 personer. Frågan är om alla dessa människor tar sina läkemedel för att det faktiskt hjälper dem? Låt oss hoppas att trenden från USA också sprider sig hit till Sverige (det brukar den gör) och att vården antar en mer självkritisk attityd.