Vad är värst – rött kött, mättat fett eller socker?

7 februari, 2014

Tidigare i veckan pratade Nordegren och Epstein i P1 om det sockerlarm som kom. De undrar vad man egentligen ska äta. Rött  kött är farligt. Fett är farligt. Socker är farligt. Det blir liksom bara broccoli kvar: Framtidens mat – Nordegren & Epstein i P1 | Sveriges Radio. Har kommer ett underlag för dig som också känner viss förvirring och som vill göra en egen bedömning. Vart ska du lägga krutet om du vill behålla hälsan?

Rött kött – riskökning 40 procent (men inte i Asien)

Förra våren publicerade amerikanska forskare en riktigt stor studie där de undersökte kopplingarna mellan konsumtionen av rött kött och död: Red Meat Consumption and Mortality. Den femtedel som åt mest rött kött löpte en 40 procent högre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med de som åt minst kött.

När samma slags studier genomförs i Asien hittar forskare tvärt om att rött kött kan skydda mot hjärtsjukdom: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies. I denna studie från Japan saknas också korrelation mellan rött kött och död i hjärtsjukdom: Meat consumption in relation to mortality from cardiovascular disease among Japanese men and women.

Det är svårt att veta hur man ska tolka skillnaderna mellan olika världsdelar. Amerikanarna äter totalt sett mycket mer rött kött än asiater. Det kan vara så att man måste nå över en viss mängd för att det ska bli farligt. En annan orsak till skillnaderna kan vara att amerikanarna äter en stor del av sitt röda kött på snabbmatskedjor och då kommer det röda köttet med vitt bröd, läsk och pommes. I Asien äter man oftare köttet med mycket grönsaker.

Mättat fett – riskökning 14 procent (risk för skevheter i studier)

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, har nyligen uppdaterats. En av de stora studier som ligger till grund för att vi fortfarande får rådet att begränsa mängden mättat fett är genomförd av ansedda Cochrane, en brittisk organisation som granskar forskning. Rapporten är från 2012: Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Den visar att ett byte från fett till kolhydrater saknar effekt på hjärtat. Rekommendationer om att dra ner på fettet saknar därför grund. Byter vi mättat fett mot omättat fett, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom med 14 procent. Det blir dock ingen effekt på dödligheten. Det här är förklaringen till varför Livsmedelsverket nu höjde gränsen för fett från 35 procent till 40 procent. De har aldrig funnits någon grund för att rekommendera en lågfettdiet.

När Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tog fram rapporten Mat vid fetma, lusläste även projektledare Jonas Lindblom allt Cochranes material. På sidan 14 i rapporten hittade han följande citat: ”…while removing studies with a systematic difference in care between the intervention and control arms, or removing studies with dietary differences other than dietary fat differences both removed the statistical significance of the effect (Table 1). Det här innebär att vissa av studierna som låg till grund för kunskapsöversikten hade en inbyggd skevhet i sin design. När Jonas Lindblom tog bort dessa studier, försvann även den 14-procentiga riskminskningen. Av denna anledning skiljer sig statliga SBU:s rapport från Livsmedelsverkets slutsatser. De ser ingen grund för att varna för mättat fett. Det här redogjorde Jonas Lindblom för under läkarnas rikstämma i december.

Socker – riskökning 100 procent (samma som vid diabetes).

Den studie som kom tidigare under veckan, och som var anledningen till att Nordegren och Epstein pratade om mat i sitt program, visade att den femtedel som åt mest tillsatt socker löpte 100 procents högre risk att avlida i hjärtsjukdom: Added Sugar Intake and Cardiovascular Diseases Mortality Among US Adults. Det är ungefär samma riskökning som man får vid typ 2-diabetes. Då ökar risken för att avlida i hjärtsjukdom med 100-200 procent. Sambandet i studien var också linjärt. Ju mer socker deltagarna åt, desto högre blev risken. Det talar för ett orsakssamband.

Förra våren publicerades en världsomspännande studie i Plos One där forskare har gått igenom statistik från 175 av världens länder: The Relationship of Sugar to Population-Level Diabetes Prevalence: An Econometric Analysis of Repeated Cross-Sectional Data. De undersökte kopplingarna mellan antalet fall av diabetes och en rad andra parametrar: totalt kaloriintag, mängden socker, fibrer, frukt, kött, flingor och oljor i kosten. Antalet fall av diabetes påverkades framförallt av mängden konsumerat socker i landet.

Forskarna räknade ut att om en befolkning ökar mängden mat med 150 kalorier per person och dag, ökar antalet fall av diabetes med 0,1 procent. Om de extra 150 kalorierna istället kommer från rent socker, ökar antalet fall i befolkningen med 1,1 procent. I Sverige har runt 4 procent av befolkningen diabetes, så en ökning med 1,1 procent är en stor andel. 150 kalorier socker motsvarar ungefär en burk läsk.

Sist men inte minst: 45 procent av alla personer som söker vård för hjärtsjukdom har diabetes. 25 procent har prediabetes. Summa: sju av tio har problem att reglera sitt blodsocker. Allt enligt denna stora europeiska studie: The prevalence of abnormal glucose regulation in patients with coronary artery disease across Europe.



  • Mårten Thurén

    Jag tycker att du för tydlighetens skull ska skriva 1,1 procentenheter eftersom den tolkningen av ”%” ger en ökning med 25%, snarare än 1,1%.

    Angående ämnet så känner jag mig osäker på om jag någonsin ska bry mig om epidemiologiska studier. Att reda ut snårskogen av korrelationer hit och dit verkar, med tanke på motstridiga resultat, som ett omöjligt projekt driven av ”vetenskaplig hybris”.

    Häller vi i en människa en burk läsk och mäter blodvärden så vet vi att triglycerider-talet ökar, exakt hur mycket det ökar risken för hjärtat ger upp 20 år senare är uppenbart okänt, men detta är i alla fall ett ärligt svar.

    • Lyx-LCHF

      I mitt nästa liv ska jag bli asiat…

    • Walter Levy

      Håller helt med. Om inte Dr. Fernholm kan hålla reda på procent och procentenheter, hur skall då vanliga dödliga någonsin klara det?

  • ST1968

    Bra att du lyfter fram vad man rimligen kan läsa ut av olika studier och hur de kan tolkas. Tyvärr verkar inte många journalister (däribland dem du nämnde) särskilt intresserade av att lära sig något utan raljerar vilt om allvarliga saker som vad som är ”farligt” att äta. Denna attityd underblåser mytbildningen kring rött kött och fett och den låga kunskapsnivån i samhället består när det gäller detta.

    Så snart det handlar om politiker som klipper och klistrar i kvitton eller som representerar med skattemedel i någon stad kring Medelhavet, då djupdyker man/journalister gärna i minsta lilla detalj och tar reda på allt och lite till…men icke när det gäller kostmyter/vetenskap, tydligen…

  • dufva

    Suveränt att du borrar och funderar lite i studiers slutsatser
    Det är en konst som media idag helt ignorerar eller saknar kapacitet att göra

  • Håkan

    Slutsatserna ang rött kött är bl.a hämtade från Nurses’ Health Study och Health Professional’s Follow-up Study.

    Så här sammanfattar kostdoktorn slutsatsen:

    ”Rökande soffliggande överviktiga personer med diabetes och högt blodtryck som dricker mer sprit än de borde och äter rött kött och äter mycket (skräp?)mat och inte tar sina vitaminer och inte äter frukt eller grönt och har värkproblem och helst väljer vitt bröd och snabbpasta och inte äter fisk dör
    tidigare. Alltså är kött farligt.”

    Sambanden bara skriker att gruppen som ätit mest rött kött är de
    ohälsosammaste personerna:

    De röker upp till tre gånger så ofta!
    De motionerar betydligt mindre.
    De är fetare och har oftare diabetes och högt blodtryck.
    De tar mindre vitamintillskott och behöver oftare värkmedicin.
    De äter väldigt mycket mer kalorier.
    De äter mindre frukt, mindre grönsaker, mindre fibrer och mindre fisk.
    De super mer.

    Läs mer på: http://www.kostdoktorn.se/lever-ohalsosamma-kottatare-kortare-liv

  • Yster

    Jag har fått uppfattningen att det som är problematiskt med kött är dels att man oftast tillagar det genom stekning eller grillning istället för med skonsammare metoder på lägre temperaturer och dels att det finns potentiella problem med att bara äta muskelkött utan att också samtidigt få i sig ben, brosk, bindväv och hud från riktig buljong. Man ska äta hela djuret. Kanske är det anledningen till att kött framstår som farligt i västerländska studier men inte i japanska studier, att man äter kött på olika sätt?

    • Lyx-LCHF

      Jag väljer många gånger att koka köttet. Stekning och grillning sker inte så ofta. Istället får goda kryddor tillsammans med hemgjorda fonder ge smak till bl a grytor. Har man inte tid att koka fond, så kan ben koka med i grytan.

      På så sätt behöver man inte köpa de finare delarna, då även andra bra köttdetaljer som kokas möra får en underbar konsistens som sedan smälter i munnen.

      Lämpligt är att vid första uppkoket skumma av slaggen som kommer upp till ytan, innan allt det andra skickas i. För oss som är smörälskare, så kan en stadig klick smör monteras ner på slutet, vilket ger en angenäm len smak…

  • Nostents4me

    The prevalence of abnormal glucose regulation in patients with coronary artery disease across Europe.

    Sista biten översatte jag till ” Den höjda incidensen av dålig blodsockerreglering i patienter med kärlsjukdom i Europa”
    När mer än 4000 med akut eller stabil kärlsjukdom testades för tolernas av glukos visade det sig att över 73% inte klarade normalt blodsockertoleranstest. Gissningvis var det även få som hade perfekt glukostolerans, vilket inte redovisades.
    Myckt stark koppling mellan dålig blodsockerreglering och kärlsjukdom bevisar ingenting men visar att interventionsstudier behövs!

  • Hanveden

    Finns det mer att titta på i det här?

    Component in common dairy foods may cut diabetes risk

    http://www.hsph.harvard.edu/news/press-releases/dairy-foods-diabetes-risk/?utm_souce=Reeder&utm_medium=RSS&utm_campaign=press-releases

    mLCHFh B-)