Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan?

31 mars, 2013

Förra måndagen sände Vetenskapens värld ett program kring periodisk fasta och åldrande. I programmet pratar man bland annat om IGF-1, en av kroppens viktigaste tillväxtfaktorer. Man säger att en proteinrik diet höjer nivåerna av IGF-1 i kroppen, det leder till att man gasar på tillväxten och detta ökar risken för åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och hjärtinfarkt. I boken Ett sötare blod skriver jag istället att det är socker och andra snabba kolhydrater som triggar igång IGF-1 och tillväxt. Flera personer har hört av sig till mig och undrat hur det egentligen hänger ihop. Hur kommer det sig att programmet förmedlar en bild och jag en annan? Ska man begränsa mängden proteiner eller mängden kolhydrater? Hur är det med periodisk fasta – kan de förlänga livet?

Vårt tillväxtsystem är finstilt reglerat

När jag skulle göra research för boken tog det mig dagar att förstå hur kroppens tillväxtsystem fungerar. Det är otroligt komplext. Ganska mycket mer komplext än vad som förmedlas i det bbc-producerade reportaget. Programledaren, Michael, träffar en forskare, Valter Longo, som är expert på åldrande och IGF-1. Longo säger att mängden protein i dieten är avgörande för hur mycket IGF-1 som bildas i kroppen. Programledaren fastar i fyra dagar och mycket riktigt: IGF-1 nivåerna går ner kraftigt.

Att proteiner påverkar mängden IGF-1 är sant. Men det är bara en del av sanningen. Det krävs också insulin för att levern ska tillverka IGF-1. Man säger i programmet att mindre protein i dieten sänker nivåerna av IGF-1, med att effekten blir ännu bättre om programledaren helt slutar att äta. Orsaken till att fasta ger lägre IGF-1 nivåer är att även insulinnivåerna går ner och då tillverkar levern ännu mindre IGF-1. Alltså kan även en kolhydratrestriktion påverka IGF-1 nivåerna.

Kroppens tillväxtbroms – IGFBP-1 – en annan viktig faktor

Men nu till den aspekt som man inte alls nämner i programmet, men som jag tar upp i Ett sötare blod. Det är framförallt fritt IGF-1 som kan trigga tillväxt. I kroppen sitter nästan allt IGF-1 kopplat till så kallade bindningsproteiner som bromsar effekten av IGF-1. Det finns flera olika sådana tillväxtbromsar, den vanligaste kallas för IGFBP-3. Men en som är riktigt intressant kallas för IGFBP-1.

Halterna av IGFBP-1 är strikt styrda av insulinnivåerna. När vi äter mycket snabba kolhydrater och får ett ordentligt påslag av insulin, sjunker nivåerna av IGFBP-1 snabbt. Nivån av denna tillväxtbroms kommer sedan att vara låg under många timmar. Det leder till att vi får mer fritt IGF-1 i kroppen som kan trigga tillväxt.

IGFBP-1 är en otroligt intressant molekyl. Kerstin Brismar, som intervjuades i slutet av programmet, har bland annat mätt nivåerna av IGFBP-1 i kroppen och visat att låga nivåer av IGFBP-1 är kopplat till en kraftigt ökad risk för diabetes. Låga nivåer av IGFBP-1 hos en gravid kvinna är också kopplat till att fostret växer mer; barn med fetma har låga nivåer av IGFBP-1 i kroppen och de växer tidigare under livet; vissa studier kopplar även låga nivåer av IGFBP-1 till cancer. Lite IGFBP-1 i kroppen gör helt enkelt att vi växer mer. Du kan läsa mer om hur allt detta hänger ihop i Ett sötare blod i den del som kallas Socker – ett gödel för kroppen. 

En förenklad bild av åldrande

För några år sedan träffade jag Valter Longo i Los Angeles. Min slutsats av den intervjun är att han driver tesen att en proteinrik diet leder till åldrande lite väl hårt i sin forskning. Under intervjun undrade jag varför han inte utsatte sina möss för en lågkolhydratdiet, som en kontroll till lågproteindieter och svältdieter. Gjorde han detta skulle han kunna skilja på effekten av IGF-1 och IGFBP-1. Men detta viftade han bort. Personligen tycker jag att hans forskning är dåligt kontrollerad. Mycket forskning visar att IGFBP-1 verkligen är en faktor att räkna med.

I bbc-produktionen pratar också Valter Longo om personer med ”Laron syndrom”. Dessa saknar i princip IGF-1 i kroppen och blir därför mycket korta till växten. Valter Longo säger i programmet att personer med Laron syndrom varken får cancer eller typ 2-diabetes. Men när jag för ett par år sedan intervjuade Zvi Laron, den israeliske forskare som först beskrev den genetiska sjukdomen, menade han att Valter Longo har fel. Det är sant att ingen människa med Laron syndrom har dött i cancer. Däremot får de, enligt Zvi Laron, metabolt syndrom och diabetes. Valter Longo säger att dessa människor äter en högkaloridiet och blir tjocka. Men Zvi Laron, som har behandlat personer med Laron syndrom under mer än ett halvt sekel, säger att de av någon anledning har en onormalt låg ämnesomsättning. De äter lika många kalorier som vi andra, men blir ändå överviktiga. Om man får tro Zvi Laron, är den bild som Valter Longo presenterar i programmet inte helt korrekt.

Periodisk fasta leder till lägre insulinnivåer

Däremot är sannolikt huvudbudskapet i bbc-produktionen helt korrekt: periodisk fasta kan göra att vi mår bättre och kanske till och med att vi lever längre. Men jag tror inte alls att den främsta orsaken är att man äter mindre proteiner eller färre kalorier. Jag tror att den viktigaste orsaken är att blodsockernivåerna och insulinnivåerna går ner. Samma effekt kan man också uppnå genom att begränsa mängden kolhydrater i dieten, eller genom att motionera väldigt mycket.

Detta är den bild jag har skaffat mig genom min research. Men jag skulle gärna se en vetenskaplig studie som jämför effekterna av en lågkolhydratdiet, en svältdiet och periodisk fasta på åldrande hos till exempel möss. Tyvärr studerar forskare som är intresserade av åldrande nästan enbart svält och kaloribegränsning. Det är synd, för jag tror att jämförelser med lågkolhydratdieter, och kanske även en kombination av en lågkolhydratdiet och periodisk fasta (som potentiellt kan ge än lägre insulinnivåer), hade kunnat ge mycket värdefull kunskap.

Här är ett annat inlägg som sätter periodisk fasta i ett större sammanhang: Blodsockret – spindeln i hälsonätet

Via denna länk kan du se programmet som Vetenskapens värld sände:

http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld

Titta på del 11.



  • Andreas

    Tack för detta inlägg ! Jag blev lite fundersam efter att ha sett filmen , men blev långt i från övertygad . Visst – om du kör en faste period då och då för att rensa ut systemet är väl en sak . Men att köra det metodiskt – kontinuerligt känns inte rätt . Kroppen måste väl fara som en jo jo. Måste ju vara bättre för kroppen om man kan hålla en hyfsat konstant jämn nivå och då menar jag en låg blodsocker nivå.

  • Håkan

    Jag kör LCHF och periodisk fasta och har gjort det i ett år. Ett mål kl 12 och det sista kl 16. Sen fastar jag 20 timmar till nästa dag. Bestämde mig för att ”fuska” och fira påsk med att äta och dricka öl utan att gå efter lchf. En i familjen har diabetes och jag frågade om jag fick ta ett blodprov. Det provet visade 4,5 och det var ca 3 timmar efter maten och medans jag drack en öl. Lider jag av lågt blodsocker? Visade provet fel? Normalt ska ju vara 5-7 sägs det och jag hade dessutom ätit massor med kolhydrater. Mår toppen i övrigt

  • Thomas H

    Nja, är det kanske även så att Walter Longos studie litte bättre passar ”konsensus – nutrionen” där återigen kött(sjukdomsskapare) utpekas som den största boven istälet för nu socker 7 stärkelse! Jag tycker att det verkar, så även om han nu förstås har vissa poänger!
    Bra förklaring av texten i din bok….. nu behövde jag ju inte läsa den så noga igen! 🙂

  • Lysande, Ann!

  • Ja, blev väldigt fundersam när jag såg programmet, väldigt intressant för övrigt.
    De säger ”När glukosnivåerna i blodet kraftigt går ner går kroppen över i fettdrift och cellerna börjar reparera sig själva.” och att det är i just detta som fastan är så gynnsam för oss. Okej, om jag äter en kost som håller glukosnivåerna låga behöver jag kanske inte svälta? Tänkte jag:-) Men som du säger, en kombination, periodfasta och lågkolhydratkost känns vettigt och njutbart:D

  • Ulla

    I programmet nämnde man insulinets påverkan på de positiva effekterna…

    • AnnFernholm

      Ja, det gjorde man också! Men det var inte lika tydlig tycker jag. Man sa aldrig till exempel att insulin påverkar uttrycket av IGF-1.

  • Tack för det förtydligandet!

    Äter lågkolhydratkost sedan flera år tillbaks och har försökt höja mitt proteinintag något den senaste tiden (t.ex. börjat ta lite proteinpulver efter styrketräningen) och började fundera på om det verkligen var rätt.

    Är inte uppe inågra svindlande proteinnivåer, är smal och tränar förhållandevis mycket.

    Tror på dig och fortsätter hålla nere blodsockret och insulinet istället!

  • AnnFernholm

    Nej, 4,5 är ett alldeles utmärkt blodsocker. Många ligger lägre än 5. Och tre timmar efter maten ska det ha gått ner till normala nivåer.

  • Pingback: Mer om periodisk fasta och kolhydrater | Kostdoktorn()

  • Tack för klarläggandet. Jag såg programmet och störde mig på att man propagerade för skräpmat i alldeles för hög grad. Efter att ha studerat och ätit lchf under snart fem år, samt kommit i en ålder (57) där sjukdomar och förtidig död drabbar kamrater i min ålder, har jag kommit fram till att inte bara de proportioner vi äter (kolhydrater) utan också kvalitén på maten. Läser Brödberoende just nu, och man får verkligen en tankeställare, liksom av din bok. Mycket i programmet var intressant, men ditt klarläggande fick bitarna på plats. Vi som kämpar med vikten, trots lchf, vet att mängden protein måste begränsas, och fettprocenten öka, samt under 5 % i kolhydrater. Naturligtvis spelar kolhydraterna störst roll, men också stort proteinintag.

  • Martin Olsson

    Bra att du skriver om programmet. Är det så enkelt att bara mäta IGFBP-1 hos lchf-are och konstatera att nivåerna är desamma som hos de som äter periodisk fasta?
    Som jag förstod det räckte det med att fasta ett par dagar i veckan med 16-20 timmars uppehåll mellan måltider inklusive nattsömnen… Har du en bra länk till mer info om periodisk fasta och hur man kan lägga upp det?

    • AnnFernholm

      Tror inte att det räcker att mäta IGFBP-1. Det kan nog vara fler saker som sker. Till exempel kanske ketonbränningen går upp. Det är väldigt mycket man inte vet om kroppen. Men att mäta IGFBP-1 skulle kunna vara en början. Har ingen länk till periodisk fasta.

    • AnnFernholm

      Tror inte att det räcker att mäta IGFBP-1. Det kan nog vara fler saker som sker. Till exempel kanske ketonbränningen går upp. Det är väldigt mycket man inte vet om kroppen. Men att mäta IGFBP-1 skulle kunna vara en början. Har ingen länk till periodisk fasta.

  • Martin Olsson

    Bra att du skriver om programmet. Är det så enkelt att bara mäta IGFBP-1 hos lchf-are och konstatera att nivåerna är desamma som hos de som äter periodisk fasta?
    Som jag förstod det räckte det med att fasta ett par dagar i veckan med 16-20 timmars uppehåll mellan måltider inklusive nattsömnen… Har du en bra länk till mer info om periodisk fasta och hur man kan lägga upp det?

  • Stefan Olofsson

    Apropå ämnet postar jag en länk till cancerläkaren Eugene Fine och hans föreläsning från Ancestral Health Symposium 2012 ”Dietary insulin inhibition as a metabolic therapy in advanced cancer”. Mycket intressant!

  • Stefan Olofsson

    Apropå ämnet postar jag en länk till cancerläkaren Eugene Fine och hans föreläsning från Ancestral Health Symposium 2012 ”Dietary insulin inhibition as a metabolic therapy in advanced cancer”. Mycket intressant!

  • Marie

    Tack att du delar med dig av dina kunskaper på ett lättbegripligt sätt!

    /Marie

  • Lennart Hägglund

    Hej! Jag är typ 2 diabetiker som ätit LCHF I två år.Startar idag periodisk fasta två dagar /vecka. Det kommer att bli spännande att följa mina resultat av detta. Förstår mycket väl att du blir sugen att forska. Finns säkert mycket spännande som väntar på att upptäckas MVH/Lennart

  • AnnFernholm

    Spännande – du får gärna berätta hur det går!

    • Lennart Hägglund

      Absolut. Har redan idag fina värden på blodsocker 0ch blodfetter. t.ex. 1,2 i triglycerider. Jag som äter så mycket mättat fett.

  • Helen Holmberg

    Hej.Hur länge kan man köra periodisk fasta???

    • AnnFernholm

      Jag gissar att man kan göra det länge, om man vill. Det kan inte finnas några faror med det.

      • AnnFernholm

        I alla fall inte om man fastar så som man gjorde i programmet, 2 dagar i veckan. Då åt man ett mål istället för tre.

  • Lennart Hägglund

    Hej! Strul med datorn .Provar igen. LCHF och periodisk fasta i tre veckor. Resultat!Vikt 86,5-81,2. Blodsocker mätning Ti kväll vecka 2 . 5,2. Onsdag morgon v2 5,0.

    Blodfetter kanonvärden. Detta måste vara vägen till hälsa ,raka spåret.

    Blodtryck?Problem tidigare .Återkommer med resultat från dygnsmätning

    • AnnFernholm

      Hmm. Intressant. Hur mycket fastade du? Blir man ändå inte hungrig???

  • Lennart Hägglund

    Hej! Jag fastar Tisdag och Torsdag . ter endast frukost dessa dagar. Kokt ägg . Turkisk youghurt med jordgubbar och riven cocos samt flagad mandel. Två skivor kavli crispbröd eller två skivor nystartsbröd LCHF med endast tre gram kolhydrater/skiva. Dessutom 1 kopp kaffe och ett glas brusande magnesium. . Har inga som hellst problem med hunger. Jag är 184 cm lång . Och tycker mig må mycket bra av fastan.

    • AnnFernholm

      Intressant! Måste nog prova någon gång…

  • Veckans t-dagar, tisdag och torsdag, är numera 600 kcal dagar. Har hållt på sedan Vetenskapens värld, del 11, sändes. Känns bra, men hungrigt just nu. Tänkte fortsätta resten av livet. Är 45 år nu.

  • AnnFernholm

    Oj, oj! Bra jobbat!

  • Rebecka

    Anser du att fasta 2 dagar i veckan, med endast 500 kcal intag, är bra för viktnedgång? Det är nämligen mitt mål. Jag har ätit LCHF sen juni 2012 och gått ner 18 kg. Men har ca 8 kvar. Jag fastade 2 dagar förra veckan och gick ner 1 kg. Jag har stått still på vågen i ca 1 månad så det tolkade jag som att fastan är bra.

    • AnnFernholm

      Jag är inte så inläst på det. Men det verkar fungera för ganska många. Den som provar får se…

  • Pingback: Blodsockret – spindeln i hälsonätet | Ett sötare blod()

  • Pingback: Periodisk fasta och IGF-1 på tapeten igen | Ett sötare blod()

  • Deniz

    ”I bbc-produktionen pratar också Valter Longo om personer med ”Laron syndrom”. Dessa saknar i princip IGF-1 i kroppen och blir därför mycket korta till växten.”…. ”Zvi Laron, som har behandlat personer med Laron syndrom under mer än ett halvt sekel, säger att de av någon anledning har en onormalt låg ämnesomsättning. De äter lika många kalorier som vi andra, men blir ändå överviktiga.” Är det bara jag som reagera på detta????

    Är dem kortväxta och äter princip samma mängd (kalorier) som en normal vuxen människa så säger det ganska klart att den kortväxta kommer gå upp i vikt? Eller är min logik fel? 🙂

  • Pingback: Faktakoll: ännu ett köttlarm från USA som vilar på svag grund | Ett sötare blod()

  • Pingback: Årets första interimsfasta - 4 Success()

  • Pingback: Så här kan en matdag se ut i vår livsstil nuförtiden | Birgitta Höglunds mat()