Vi spelade fotboll i helgen med barnen.

Min son: vad står det?

Jag: 5-2

Min son: Jaaaaa! Jag leder med 5:2-dieten.

Om IGF-1 och 5:2-dieten

Apropå detta fick jag just en fråga från en läsare om 5:2-dieten och tillväxtfaktorn IGF-1. Jag har inte läst Michael Mosleys bok själv, men jag såg inslaget i Vetenskapens värld i våras. Han förmedlar en bild där höga halter av tillväxtfaktorn IGF-1 i blodet ökar risken för att cancerceller ska få grepp i kroppen. 5:2 dieten sänker halterna av IGF-1 och skyddar därmed mot cancer, menar Mosley. Riktigt så enkelt är det dock inte. Faktum är att kroppens tillväxtsystem är galet komplext.

Egentligen är det inte totalnivåerna av IGF-1 i blodet som är det intressant, utan hur mycket i fritt IGF-1 som finns. Tillväxtfaktorn IGF-1 sitter oftast kopplat till proteiner som bromsar tillväxten. Det finns flera olika sorters tillväxtbromsar. Den som är mest intressant heter IGFBP-1 (ååå alla dessa förkortningar inom biologin, de krånglar till allting). Nivåerna av tillväxtbromsen IGFBP-1 regleras av det blodsockersänkande hormonet insulin. När insulin går upp, går halterna IGFBP-1 ner. Det här får en direkt effekt på mängden fritt IGF-1 i blodet. Det är  den fria formen av IGF-1 som stimulerar cancerceller att växa.

Tillväxtbromsen slår till med en lågkolhydratdiet

Äter du mycket kolhydrater, ökar du alltså halterna av den fria tillväxtfaktorn. Den som fastar två dagar i veckan, men slänger i sig en massa godis resten av veckans fem dagar, kommer därför få en relativt dålig effekt på risken för cancer. Kombineras fastan däremot med en lågkolhydratdiet, blir effekten mycket bättre.

I Ett sötare blod kan du läsa om hur mycket socker och snabba kolhydrater i kosten kan påverka allt ifrån nyföddas vikt, till en för tidig pubertet och akne.