Allvarligt Rössner – kostdebatten räddar liv och alla måste få delta

8 december, 2013

Idag påstår Stefan Rössner på DN debatt att kostdebatten är meningslös: ”Vi måste ta en paus i den meningslösa kostdebatten” – DN.SE. Jag vet att det finns en och annan person som inte riktigt håller med honom. För dem har kostdebatten förändrat livet, exempelvis personer som har typ 2-diabetes eller svåra IBS-magsmärtor. I Ett sötare blod kan du  läsa om Kennet som efter sin femte hjärtinfarkt knappt orkade hämta tidningen i brevlådan. När han la om till en strikt lågkolhydratdiet förändrades livet. Han kunde sluta med sina insulinsprutor och ta bort läkemedel mot blodtryck och blodfetter. Hans värden är ändå bra. På somrarna åker han numera långa turer runt Sverige med sin motorcykel.

Viktigare att sänka blodsockret än att gå ner i vikt

Problemet med Rössner är att han enbart bryr sig om vikten. Men det är inte fettet på kroppen som är farligt. Att bukfetma är farligt beror på att det är förknippat med höga blodsocker och höga insulinnivåer i kroppen. Det rubbar en rad känsliga system. Exempelvis börjar immunförsvaret löpa amok och insulin triggar igång kroppens tillväxtsystem. Det senare kan elda på cancerceller.

Vikten är alltså inte allt. Väldigt många personer går ner i vikt om de lyckas hålla sig till en strikt lågkolhydratdiet. Men absolut inte alla. De får ändå andra hälsofördelar. Forskning visar att lågkolhydratdieter sänker blodsockret effektivare. Det slår exempelvis SBU fast i rapporten ”Mat vid fetma”. Dessutom lugnar sig magen. Enligt de fem magexperter som jag har intervjuat för Ett sötare blod beror detta på att tarmfloran lugnar sig när den inte göds med socker. Andra personer blir mycket piggare när blodsockret lägger sig på en jämnare nivå.

Alla som är berörda av debatten måste få delta

I debattartikeln, publicerad på svenska i en svensk dagstidning, skriver Rössner att han tycker att kostdebatten borde föras på engelska i internationella tidskrifter. Han beskriver LCHF-debatten som en lokal ankdamm. Jag kan tänka att det är viktigt att de typ 2-diabetiker som inte har någon vetenskaplig skolning, men som ändå vill påpeka hur deras liv har förändrats av en strikt lågkolhydratdiet, också får delta i debatten. Varför ska debatten flyttas från dem som den berör? Det är lite farligt när läkare vill fjärma sig från sina patienter. Speciellt när patienternas upplevelser inte stämmer med läkarens förväntningar.

Jag tycker att vi ska fortsätta den meningsfulla kostdebatten.