Nya rön kring bebisar och allergier – att äta mat tidigt skyddar

8 juni, 2016

När jag fick mina barn var rådet till oss föräldrar att vi skulle undvika att ge våra bebisar allergiframkallande mat, till exempel jordnötter och ägg. Det rådet var sannolikt direkt skadligt. I Smakäventyret kan du läsa om den nya forskning som tyder på att bebisar kan utveckla tolerans mot mat om de får ner den i magen. En stor studie som publicerades våren 2015 visar till exempel att risken för jordnötsallergi minskar kraftigt (till en sjundedel) om barn får jordnötsprotein varje vecka från första året i livet fram till fem års ålder.

Mat vid 3 månader verkar kunna skydda mot allergi

Nu har det kommit ytterligare belägg för att bebisar kan skyddas mot allergier om de får äta mat tidigt. I mars publicerade forskare resultaten från en stor klinisk prövning, EAT study. 1300 spädbarn delades slumpmässigt in i två grupper. Den enda gruppen fick börja äta allergiframkallande livsmedel, vete, ägg, sesam, jordnötter, komjölksyoghurt och fisk, redan från 3 månaders ålder (känns galet tidigt för den som har lärt sig i att bebisar absolut inte får äta mat före 4 månader), den andra gruppen fick börja äta mat först vid 6 månaders ålder.

Över hälften av spädbarnens som skulle börja äta mat tidigt klarade inte detta, vilket gör att man måste tolka resultaten från denna studie med försiktighet. Bland de som fick i sig alla sex livsmedlen utvecklade dock endast 2,4 procent någon form av matallergi, att jämföra med kontrollgruppens 6,4 procent. Ingen utvecklade jordnötsallergi (2,5 procent i kontrollgruppen) och endast 1,4 procent fick äggallergi (5,2 procent i kontrollgruppen).

När det gäller vete, sesam, mjölk och fisk hittade forskarna inget skydd av att äta livsmedlen tidigt. Å andra sidan verkade det inte heller öka risken för allergi.

Ersättning med komjölk kan minska allergirisk

För ett par veckor sedan presenterades dessutom resultaten från en kanadensisk studie på spädbarn och allergier: Early introduction of allergenic foods reduces risk of food sensitization. Forskare har följt närmare 1500 spädbarn under deras första år i livet. De som fick mjölk, ägg och jordnötter tidigt hade lägre risk att bli allergiska och effekten var stor. Att äta ägg före 6 månaders ålder var till exempel kopplat till 70 procent skydd mot att ha utvecklat allergi mot något av de tre livsmedlen, i jämförelse med de som fick ägg först efter ett års ålder.

I denna studie fanns också en koppling mellan helamning till 6 månaders ålder och en kraftigt ökad risk för allergi mot komjölksprotein. Risken ökade hela 3,5 gånger. De bebisar som fick mest varierad mat hade också lägre risk för allergi.

Dagens rekommendationer kan öka risk för allergi

Förra hösten kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet,  nuvarande rekommendationer att bebisar ska helammas under de första sex månaderna i en krönika i nyhetsmagasinet Fokus: Fram med jordnötsskålen. Hon menar att det ur allergisynpunkt är förkastligt att skjuta upp introduktionen av mat så länge.

Väldigt mycket talar för att hon har rätt. Återigen kan myndigheters råd vara mer till skada än nytta. Så fram med maten alla bebisföräldrar. Era små behöver äta riktig och varierad mat. Inte bara för att förebygga allergier, utan också för att lära sig smak och konsistens på den mat som de ska äta under sin uppväxt. Bra mat är en viktig grund för bra hälsa.


Smakträning av bebisar avgörande för att barn ska gilla grönsaker

19 maj, 2016

Dag 6 månader

Gissa om jag blev varm om hjärtat häromdagen. Sofi Hermanson skickade bilden ovan på Dag, 6 månader, och skrev: Jag vill tacka så enormt mycket för dina böcker! Vi började det stora smakäventyret för två månader sedan och heja-heja vad bra det går!

Vilken sötnos! Jag blir så glad. Bebisar älskar ju att utforska världen – klart att de ska få utforska vitkål också. Varken jag eller min man hade en aning om hur viktigt det är att bebisar – som Dag – smaktränas under första året. Det är orsaken till varför jag skrev SmakäventyretNu lyfter även British Nutrion Foundation bebisars smakträning i en forskningsrapport. Bebisar behöver få riktigt mat, och riktiga grönsaker, redan från början.

Grönsaker först, ofta och i variation

I rapporten citerar forskaren Lucy Chambers en ny studie som har kommit efter att jag skrev Smakäventyret. Föräldrar till 4-6 månader gamla bebisar från Storbritannien, Grekland och Portugal delades in i två grupper. En grupp fick följa landets traditionella rekommendationer för matintroduktion, den andra gruppen fick rådet att ge bebisarna fem olika grönsaker under de första femton dagarna. De gav en grönsak per dag och lät grönsakerna återkomma.

Efter en månad mätte forskarna vad bebisarna tyckte om en ny grönsak, som de aldrig tidigare hade smakat. I Storbritannien var det stor skillnad mellan grupperna. De bebisar som hade fått öva sig att äta grönsaker åt dubbelt så mycket av den nya grönsaken, i jämförelse med de barn som hade fått en vanlig matintroduktion.

I Grekland och Portugal såg forskarna dock ingen skillnad mellan grupperna, vilket skulle kunna förklaras av att föräldrar i dessa länder har som vana att ge bebisar grönsaker redan från början. I Storbritannien får bebisar ofta frukt, bröd eller annan spannmålsbaserad mat som sina första smakportioner.

Den brittiska rapportens slutsats är att bebisar ska introduceras till grönsaker på följande vis: Grönsaker först, ofta och i variation. 

Hela bitar mat är viktigt

Det är också viktigt att bebisar får gnaga på hela bitar för att lära sig konsistensen av olika mat (en stora bit vitkål är ett utmärkt exempel). Grönsakssmakerna behöver också vara rena. Klämmisar där grönsaker och frukt blandas till en söt puré kommer inte hjälpa bebisen att lära sig äta riktig mat. Så här kan en tallrik bebismat istället se ut:

Bebismat

Är du rädd att bebisen ska sätta i halsen, läs detta: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande.

Igår skrev DN om äldre barn som inte vill äta. Många föräldrar blir frustrerade när barnen vägrar äta mat som är nyttig för kroppen. Lär vi bebisar äta riktig mat från början, minskar vi risken för strul vid matbordet även när barnen blir lite äldre.


Vem kom på att bebisar MÅSTE äta pulvergröt?

9 mars, 2016

Nestlé fruktgröt_sötadFick nyligen denna kommentar här på bloggen från en nybliven mamma Lisa:

Tack för en superbra bok. Min son är snart sex månader och vi har börjat med smakportioner och efter att ha läst din bok kände jag mig supertaggad för vårt smakäventyr! Kom precis hem från en mammagrupp som BVC ordnar och idag var en dietist där och pratade. Väldigt intressant och kul tänkte jag innan…men nu känner jag mig förvirrad, uppgiven och som luften gick ur mig. Vi var flera mammor i gruppen som läst din bok och jag berättade att min son ätit hemmalagad havregrynsgröt, då sa dietisten att gröten i butik är bättre för den innehåller järn… Innan jag hann säga något var det en annan mamma som sa att det är bara att ta till palttunnbröd. Då svarade hon knappt och man märkte tydligt vad hon tyckte om saken… Mitt sunda förnuft går helt i linje med vad du skriver i boken, men känns så förrvirrande när en dietist står och säger att min son mår bättre av att äta färdigblandat pulver… Vill bara säga TACK för din bok som gjort att jag vågar lita lite mer på ”min magkänsla”!

Dietister borde lära sig att ge alternativ

Jag undrar verkligen vem som har kommit på att mat som är så dunderprocessad att man måste tillsätta vitaminer, är det bästa som bebisar kan äta. Här är innehållsförteckningen på Nestlés ”osockrade” fruktgröt med päron, banan och yoghurt:

Vetemjöl 23% (delvis mältat), skummjölkspulverhavremjöl 18%, päronjuicekoncentrat 11,4%, vegetabilisk olja (raps, palm), yoghurtpulver 5,4%, bananflingor 3,6%, cikoriarotfiber (inulin), mineraler (kalcium, järn, zink, jod), vitaminer (A, D, E, C, tiamin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra).

Spädbarnsgröt är ofta alldeles för söt

Vem skulle koka gröt till sig själv med vetemjöl som första ingrediens? Eller hälla i palmolja och päronjuicekoncentrat? I en färdig portion av denna gröt kommer nästan en fjärdedel av alla kalorier från ”enkla sockerarter”. En del är mjölksocker, men det mesta är socker från juicekoncentratet. WHO räknar det som ”fritt socker” och har som mål endast en tjugondel av alla kalorier som vi äter ska komma från fritt socker. Det här gröten är alltså enligt WHO minst fyra gånger för söt.

Det borde vara självklart att dietister under sin utbildning fick lära sig att rekommendera alternativ till kommersiella pulverprodukter. Bebisar måste inte alls äta pulvergröt. Att smula paltbröd i hemmalagad gröt är ett utmärkt alternativ. Järn finns också i exempelvis leverpastej, rött kött och aprikoser. Om du kokar maten i järngryta blir den automatiskt mycket mer järnrik.

Fram för alla föräldrar som vågar stå på sig! Ge era barn riktig mat.


Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande

12 februari, 2016

Bebisar behöver träna på att äta hela bitar mat från en ganska tidig ålder. Att få känna känslan av olika konsistens i munnen är en viktig del av deras smakäventyr. Samtidigt är många föräldrar rädda att bebisarna ska sätta i halsen. Så här skrev en förälder nyligen på Smakäventyrets facebook: ”Jag vill ge mat som man måste tugga men så fort det är lite för stora bitar så sätter min son typ i halsen och jag får typ hjärtattack varje gång. Så jag vågar inte.”

Men hur ska man tänka då? Kan bebisar verkligen äta hela bitar? Jag kontaktade Kajsa Lamm Laurin som är logoped, expert på barns munmotorik och författare av boken När ditt barn inte äter. Av henne har jag lärt mig ett nytt ord (som jag som tvåbarnsmamma borde ha känt till för länge sedan): att klökas. Här är Kajsas svar:

Logopedens svar: bebisar måste öva att tugga

Om bebisar kan äta hela bitar? Nja. Inte från början, men de måste få en möjlighet att öva sig att tugga och svälja hela bitar, gärna redan från 6-7 månaders ålder. Om bebisar inte får annat än slätt mos finns en risk att barnet fortsätter att suga i sig maten och hindras från att utveckla oralmotoriken. Barnet behöver till exempel få en chans att träna in rätt tungrörelser för att kunna svälja riktigt mat. Dessutom behöver sensoriken – känslan av att ha något i munnen – tränas tidigt. Det gör man bäst genom att låta barnet smaka på så många olika konsistenser av mat som möjligt, från allra första början. Som en klok kollega sa till mig en gång: munnen är barnets fönster mot världen.

Bebisar klöks – det är en naturlig reflex

En förälder som är rädd att barnet ska sätta i halsen, behöver kunna skilja på om barnet kväljer/klöks eller verkligen har satt något i halsen. En klökning eller kväljning (det kallas olika beroende på var i landet man bor) ser ut som början på en kräkning eller hostattack. På filmen här ovan ser du hur det kan se ut. Det är en skyddsreflex som vi föds med, sannolikt för att vi snabbt och effektivt ska få bort saker som riskerar att fastna i luftstrupen. Barnet rensar bort det som kommit för långt bak i munhålan och flyttar fram det i munnen. Det kan handla om att biten är lite för stor, för dåligt genommosad, att smaken är äcklig eller bara ny.

Det är bra att ta det lugnt när barnet klöks. En hysterisk förälder som gräver ut mat ur munnen på sitt barn gagnar inte inlärningen, utan det blir en obehaglig upplevelse. Om barnet sätter i halsen kommer det vanligtvis också att hosta. Hoststöten gör att föremålet, eller vätskan, flyger upp och ut. Låt barnet hosta färdigt, dunka det inte i ryggen och försök behåll ditt eget lugn. Trösta och lugna, men överdriv inte.

Lagom stora bitar är bäst

Samtidigt som du som förälder behöver ge barnet möjlighet att träna sig på att tugga och svälja hela bitar, får du heller aldrig servera bitar verkligen kan fastna i halsen. Inga hela jordnötter, inga cocktailtomater (inte halva heller), inga vindruvor, inga korvbitar. Saker som är runda och glatta kan proppa igen luftstrupen och sitta rejält fast. Tänk också på att bröd med salivens hjälp kan gegga ihop till en rätt så hal klump som också kan fastna i halsen. Bröd ska serveras i små bitar, med rejält med smör, leverpastej, eller annat pålägg på, som gör att det slinker ner lättare.

Hur stora – eller små – bitar kan barnet äta då? Ärtor och majs kan ätas hela. En bra tumregel är annars att hålla sig till pommes-frites-storlek i början, stora sådana. Tänkt dig en avokado, skivad på längden. Just avokadon är optimal på många sätt. Den är smakrik, greppvänlig och går att mosa med både händer och gommar. Den stimulerar även sensoriken eftersom den är både kletig och fast. Grönsaker som är hårdare än avokado kan du koka mjuka.

Barn ska aldrig äta själva

Men även om du ger din bebis (eller ett-tvååring för den delen) lagom stora bitar – lämna aldrig barnet att äta på egen hand. Gå också en kurs i hjärt- och lungräddning för barn. Det kan vara bra att ha, även i andra situationer än när barnet äter.
Tillbaka till klökreflexen. Efter hand flyttar den sig allt längre bak på tungan. Detta är en del av ätuvecklingen. Därför måste små barn få stoppa sina händer och andra (stora) grejer i munnen. Min erfarenhet som logoped är att barn som inte har fått stoppa saker i munnen i en del fall kan utveckla ätsvårigheter.

Bebisar undersöker världen – även maten – med munnen

Hela poängen med att vara liten och precis ha lärt sig greppa grejer är ju att stoppa dem i munnen för att undersöka dem. Barnet behöver greja med maten i lugnt och ro. Det är så de lär sig form, smak och textur. Ge barnet strimlor, grovt mos, spagetti och köttfärssås. Allt går att servera en bebis, bara du håller koll!


Klämmisar ”värdelösa” för bebisar, säger experten

29 januari, 2016

IMG_3882Klämmisar är lätta att ta med och bebisar älskar dem. Men det finns ett stort problem: barn som lever på rinnande mat får för lite övning i att tugga och svälja. Risken är att de blir mer kräsna när de blir äldre. 

Igår åt jag lunch med Kajsa Lamm Laurin, som är logoped och författare av boken ”När ditt barn inte äter.” Vi träffades för några månader sedan när vi var med i P1:s Kropp och själ. Då lärde jag mig något nytt: att logopeder jobbar både med prat och MAT. Kajsa har under många år behandlat barn med ordentliga ätsvårigheter.

Under lunchen passade jag på att fråga henne om vad hon tycker om klämmisar till bebisar. När jag blev förälder 2006 fanns inte klämmisar. Jag tror att det var Ella’s kitchen som började sälja frukt- och grönsakspuré i små behändiga platsförpackningar. Nu finns det massor av olika varianter och de erövrar hyllmeter efter hyllmeter i affärerna. Bara att skruva av korken och trycka in maten. Sjukt praktiskt tänkte jag, tills jag började göra research för Smakäventyret och insåg hur viktigt det är att bebisar får vänja sig att tugga på mat av olika konsistensIMG_3957.

Så vad tycker Kajsa om klämmisar? Jo, att: ”de inte utvecklar barnets oralmotorik för fem öre” och att de är ”värdelösa.” Jag frågade om jag fick citera henne på det, och det fick jag. Men hon sa också att klämmisar faktiskt är utmärkta för barn med grava ätsvårigheter, som har svårt att tugga och behöver energi.

Friska barn däremot behöver öva in rätt tungrörelser. De behöver tugga och svälja. Vanlig mat, varje dag. Ut med klämmisarna, in med riktig frukt och riktiga grönsaker.

Kajsa och jag åt också riktiga grönsaker under lunchen. Vi tuggade jättebra!

(Har du ett barn som gärna petar i maten kan jag förövrigt varmt rekommendera Kajsas “När ditt barn inte äter.” Boken ger mycket bra förståelse för vad det är som händer i barnet.)