Hur minskar man på vardagssockret till sina barn?

12 december, 2014

I går skrev jag på SVT Opinion om all vardagslyx för barn och hur det faktiskt förstör den speciella känslan av fest i längden. Vi vuxna vill gärna göra barn glada och bullar och kakor är helt klart en humörshöjare i stunden. Men det blir lätt för mycket. Lena Kavander mejlade mig och berättade om dagen när hon fick nog. Så här gjorde hon när hon styrde upp familjens konsumtion av sötsaker:

Slog näven i bordet – nu räcker det!

”I mars 2014 slog jag näven i bordet och sa: ”Nu räcker det”. Andra vuxna matar hela tiden mina barn med socker och vitt mjöl och jag har tappat kontrollen. Sonen kom hem en tisdagskväll från scouterna. De hade grillat marshmallows och han hade ätit nio stycken. På onsdagen tyckte en förälder på fotbollsträningen att barnen var värda chokladmuffins och söt saft. På torsdagen kom mormor och morfar över med bullar. På fredagen var det skoldisko med läsk, popcorn, chips, godis, chokladbollar. På lördagen var det familjens godisdag, då ställdes godisskålen fram. På söndagen var det barnkalas med läsk, godis, tårta, maränger, bullar med mera. Så kunde det se ut.

Jag funderade lite grann, pratade med barnen, jag kom fram till att jag INTE ville förbjuda sötsaker helt, för då tror jag det slår tillbaka senare. Vi kom på en lösning som fungerar väldigt bra. Vi gjorde ett upplägg, som även gäller oss vuxna, och som ser ut så här:

Vi får äta godis 8 gånger per år och vi väljer själva vilka dagar det blir: jul, påsk, födelsedag eller någon annan dag.

Vi får äta bullar eller kakor 24 gånger per år och väljer själv när.

Vi får äta glass 24 gånger per år.

Vi får dricka läsk 12 gånger per år.

Barnen tackar nej flera gånger i veckan då andra vuxna bjuder dem på sötsaker. Då får de PLUS-poäng, beroende på vad de har blivit bjudna på och hur jobbigt det var att tacka nej i just den situationen. De får poäng mellan 1-10. Poängen kommer att förvandlas till resa eller pengar efter ett år.

I början tyckte de att det var jobbigt att stå bredvid sina kompisar som åt, men jag har förklarat hur dåligt det är att äta för stora sockermängder. De är vinnarna i längden. I dag är de nöjda med vårt experiment och de har fått mycket bättre aptit på riktig mat. Det värsta är hur man blir bemött av sina vänner då man berättar om detta lilla experiment som vi själva tycker är bra. De himlar med ögonen och tycker att vi gått med i någon sekt – att vi gått för långt.

Jag hoppas vår familj kommer fortsätta så här, men mest av allt hoppas jag ju förstås på en förändring i hela landet och att alla runtomkring en ska börja förstå.”

Lena Kavander har gjort ett excel-ark som hjälper familjen att hålla reda på vem som har ätit vad. Där fyller barnen också i de poäng de får när de tackar nej. Mörk choklad får de äta. I bland uppmanar den ene sonens fröken alla att ta med något gott till skolan på fredagen. Då bakar han nyttiga chokladbollar.

Till Lenas vänner – som tycker hon gör fel – vill jag bara posta den här bilden från Nordiskas sockerutställning.

LinnéLena har Carl von Linné på sin sida.

Är det någon annan av er läsare som har något bra tips på hur man kan ta kontrollen över alla vardagsfester? Ge gärna bra tips!