Nytt EU-beslut kommer få fetmaepidemin att skena

18 oktober, 2013

Om ett företag minskar halterna glukos eller sukros (vitt socker) i en produkt med 30 procent, genom att ersätta det med sockerarten fruktos, är det okej att märka produkten med ett hälsopåstående. Detta enligt ett nytt beslut från EU, som the Guardian skriver om idag: Obesity experts appalled by EU move to approve health claim for fructose | Society | The Guardian.

Orsaken till att EU tycker att fruktos är nyttigare än glukos, är att fruktos inte höjer blodsockret lika mycket. Målet att få ner blodsockernivåerna i befolkningen är i och för sig väldigt lovvärt. Men den väg EU nu väljer att gå kommer leda oss åt pipan fel. Mycket sannolikt är det just sockerarten fruktos som är orsaken till att närmare en miljon människor i Sverige lider av bukfetma, prediabetes och typ 2-diabetes, det som forskare kallar för metabolt syndrom.

Socker ger en fettbildning i levern

Vi brukar ju kalla fruktos för fruktsocker. Men i vitt socker finns både glukos och fruktos. Sötsaker är vår största källa till fruktos. Det krävs nio äpplen för att få i sig samma dos fruktos som det finns i smågodis för cirka 16 kronor (200 gram).

Fruktos är en dålig energikälla för kroppens alla celler. De vill helst inte befatta sig med den sockerarten. Det är istället levern som får ta hand om alla fruktos. När doserna fruktos i levern blir höga, kommer levern behöva omvandla det till fett, triglycerider. Fettet packas tillsammans med kolesterol i partiklar som far ut i blodet. Det är dessa partiklar som så småningom blir de onda kolesterolpartiklarna. Forskning visar att när en person äter mycket fruktos, blir de onda kolesterolpartiklarna mindre till storleken och de blir farliga för kroppen. De fastnar lättare på insidan av blodkärlen och blir till en grogrund för åderförkalkning. När vi äter fruktos stiger alltså halterna triglycerider i blodet, de onda kolesterolpartiklarna blir farligare och dessutom sjunker halterna av det goda HDL-kolesterol i blodet. Du kan läsa mer om denna rubbade trio till blodfetter i kapitel fyra i Ett sötare blod

Fruktos ger höga blodtryck och gikt

Processen där levern suger upp fruktos från blodet, leder också till att det bildas urinsyra. Personer med metabolt syndrom har ofta höga halter urinsyra i blodet. Syran verkar hämma blodkärlens förmåga att slappna av när hjärtat pumpar ut blodet. Det är en orsak till varför många personer med metabolt syndrom lider av högt blodtryck, menar vissa forskare.

Dessutom bidrar höga halter fruktos i maten till gikt. Urinsyra kristalliserar i lederna och när immunförsvaret reagerar på dessa kristaller får personen smärtsam gikt.

Den onda spiralen börjar i leverförfettning

En del av det fett som levern producerar från fruktos, kan fastna inuti levercellerna. När det händer är en person illa ute. Då slutar levern reagerar på det blodsockersänkande hormonet insulin. Blodsockret stiger till skyhöga nivåer. Just samma blodsocker som EU nu vill sänka genom att öka halterna fruktos i maten. Gissa om det kommer att bli kontraproduktivt. Vi kommer vandra samma väg som den amerikanska befolkningen, där fruktosrikt ”high-fructose corn syrup” har varit det vanligaste sötningsmedlet i läsk.